Martin Flodén: Viktigt att kommunicera tydligt trots ständig osäkerhet

Efter elva år i Riksbankens direktion reflekterar vice riksbankschefen Martin Flodén vid ett tal hos Nordea bland annat över ränteprognosernas funktion, Riksbankens strategi som en av världens mest öppna centralbanker och hur man tydligt kommunicerar en plan för penningpolitiken när förutsättningarna ständigt kan komma att ändras.

”Vi lurar oss själva om vi tror att vi ska kunna använda kommunikation om hur styrräntan kan se ut i en avlägsen framtid som ett redskap”, menar Flodén. ”Vi har huvudsakligen ett penningpolitiskt verktyg att arbeta med, vilket är styrräntan här och nu.”

Han ser snarare kommunikationen om den framtida styrräntan som ett viktigt komplement, som kan stärka det penningpolitiska budskapet och förbereda ekonomins aktörer på förändringar i styrräntan.

Riksbankens prognoser för den framtida styrräntan har dock ofta avvikit från marknadens förväntningar, och i efterhand visat sig vara mindre träffsäkra. Det finns ett värde i att inte ändra själva styrräntan fram och tillbaka men kanske, säger Flodén, har Riksbanken varit för ovillig att justera sina ränteprognoser för att hålla penningpolitiken förutsägbar.

Han menar att Riksbankens prognos för styrräntan är en bra utgångspunkt för att förmedla osäkerheter och risker med hjälp av alternativa scenarier. Till exempel skulle kommunikationen kring plötsliga och oväntade vänd- och brytpunkter i ekonomin kunna stärkas om scenarierna fokuserar på utvecklingar som är osannolika men inte otänkbara. Men han diskuterar även ett antal problem som Riksbanken har ställts inför i sitt arbete med scenarierna, som att det är svårt att ägna dem lika mycket uppmärksamhet som prognosen.

En annan avvägning mellan tydlighet och transparens finns i de penningpolitiska protokollen när direktionens ledamöter ibland reserverar sig mot majoritetsbeslutet. Att direktionen inte alltid har samsyn tycker Flodén är helt naturligt.

”Kommunikationen blir tydligare om direktionen är enig eftersom budskapet blir mindre spretigt. Men jag ser inga tecken på att enigheten stärker Riksbankens trovärdighet. På sikt skulle det nog framstå som märkligt, och knappast trovärdigt, om direktionen hela tiden förblir enig i sin syn på så svåra frågor som Riksbanken ställs inför.”

Han avslutar med ett medskick till framtida direktioner.

”Fortsätt att hålla transparensens och tydlighetens fana högt! Men kom ihåg att transparens och tydlighet inte betyder att prognoserna blir träffsäkra. Osäkerheten kommer alltid att finnas där.”

”Utmaningen för den penningpolitiska kommunikationen är att förmedla ett tydligt budskap som också fångar osäkerheten.”