Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP
Datum
Reporäntan
Inflationstrycket är lågt och de ekonomiska utsikterna i Sverige är svaga till följd av utvecklingen i omvärlden. Att en inbromsning skulle ske har varit tydligt en tid men den har blivit kraftigare än väntat. För att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå, beslutade Riksbankens direktion därför vid sitt senaste penningpolitiska möte i februari att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Reporäntan väntades ligga kvar på den nivån en bit in på 2013. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas.
Nästa beslut om reporäntan och prognos publiceras den 19 april
Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för reporäntan behöva ändras utifrån ny information som påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är planerat till den 18 april och beslutet offentliggörs dagen efter, den 19 april.
Reporänta med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
Inflation
Inflationen mätt med KPIF, det vill säga KPI (konsumentprisindex) med fast bostadsränta, är låg. Det beror framförallt på att kostnadstrycket varit lågt och att kronan har stärkts under de senaste åren. Den svaga efterfrågan i Sverige och i omvärlden bidrar till att inflationstrycket blir lågt de kommande åren.
Inflationen mätt som KPI är högre än KPIF. I perioder med stora ränteförändringar ger inflationsmått som inte inkluderar räntekostnader, som till exempel KPIF-inflationen, en bättre bild av inflationstrycket. På längre sikt, när reporäntan har stabiliserats, sammanfaller dock KPI- och KPIF-inflationen.
KPI med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
KPIF med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
BNP
Den svaga utvecklingen i euroområdet har dämpat efterfrågan på svensk export som bromsade in kraftigt mot slutet av 2011. De svagare konjunkturutsikterna har gjort att hushållen börjat spara mer och väntar med att konsumera medan företagen skjuter på sina investeringar. Sammantaget blir därför tillväxten i svensk BNP låg under den närmaste tiden. När väl oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag och under nästa år bedöms svensk ekonomin åter växa i en mer normal takt.
BNP med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
Anmärkning och källor till diagrammen
Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.
Källor: SCB och Riksbanken.
