Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

12 februari 2015

Reporäntan

Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer att osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna har ökat.


För att understödja uppgången i den underliggande inflationen så att KPIF-inflationen närmar sig 2 procent och för att de långsiktiga inflationsförväntningarna ska vara förenliga med inflationsmålet bedömde Riksbankens direktion vid sitt senaste penningpolitiska möte i mitten av februari att penningpolitiken behöver vara mer expansiv. Direktionen sänkte därför reporäntan till −0,10 procent och justerade ner reporäntebanan. Samtidigt återställdes räntorna för de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/−0,1 procentenheter. Reporäntan bedöms vara kvar på −0,10 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent. Först under andra halvåret 2016 bedöms det vara lämpligt att höja reporäntan.

 

När räntan är nära sin nedre gräns kan penningpolitiken göras mer expansiv genom köp av statsobligationer. Inom kort kommer Riksbanken att köpa nominella statsobligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år till ett belopp av 10 miljarder kronor. Även denna åtgärd bidrar till att göra penningpolitiken mer expansiv.

 

Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 28 april och beslutet offentliggörs dagen efter, den 29 april.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

 Reporänta med osäkerhetsintervall

Inflationen

Inflationen mätt med KPI (konsumentprisindex) är negativ i dagsläget. Det beror delvis på att hushållens räntekostnader för bolån har sjunkit när reporäntan gradvis sänkts. I viss mån beror den låga inflationen på lägre energipriser. Inflationen mätt som KPIF exklusive energi tycks ha bottnat och var i december 1,1 procent. I takt med att resursutnyttjandet stiger väntas lönerna öka snabbare och det blir lättare för företagen att föra vidare sina kostnadsökningar till högre konsumentpriser. KPIF-inflationen väntas nå 2 procent under mitten av 2016.

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

  KPI med osäkerhetsintervall

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPIF med osäkerhetsintervall

BNP

Återhämtningen i omvärlden är långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. Under de kommande åren väntas en gradvis ökande utländsk efterfrågan leda till att exporten och näringslivets investeringar ökar snabbare. BNP-tillväxten väntas därmed öka snabbare framöver. BNP väntas växa med 2,7 procent i år och därefter med 3,3 respektive 2,2 procent 2016 och 2017.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

 BNP med osäkerhetsintervall

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.


Källor: SCB och Riksbanken.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 8 ?