Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

17 april 2013

Reporäntan

Tillväxtutsikterna blir gradvis ljusare – samtidigt väntas det nu ta något längre tid än tidigare för inflationen att nå målet på 2 procent.

Vid sitt senaste penningpolitiska möte i mitten av april beslutade därför Riksbankens direktion att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent och samtidigt justera ner reporäntebanan. En låg ränta under en längre tid ger stöd åt återhämtningen så att inflationen stiger mot målet. Först andra halvåret 2014 väntas reporäntan höjas, vilket är ungefär ett år senare än i tidigare bedömning.

Reporäntan har successivt sänkts till 1 procent under det senaste året och penningpolitiken är i nuläget mycket expansiv. Nu syns tecken på en gradvis återhämtning i ekonomin samtidigt som hushållens skuldsättning väntas öka från en redan hög nivå. Det tar dock längre tid än väntat innan inflationen stiger mot målet. En ännu lägre ränta idag skulle innebära att inflationen når målet något tidigare snabbare men samtidigt ytterligare öka risken för att obalanser byggs upp. Den penningpolitik som förs bedöms stimulera ekonomin och inflationen samtidigt som den tar hänsyn till de risker som är förknippade med hushållens höga skuldsättning.

Nästa beslut om reporäntan och prognos publiceras den 3 juli.

Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för reporäntan behöva ändras utifrån ny information som påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.

Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är planerat till den 2 juli och beslutet offentliggörs dagen efter, den 3 juli.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

Inflationen

Inflationen är för närvarande låg, vilket beror på en svag efterfrågan i ekonomin, de senaste årens förstärkning av kronan samt låga prispåslag från företagen. Den låga reporäntan bidrar till att konjunkturen stärks och då stiger inflationen men det väntas nu ta något längre tid än tidigare för inflationen att nå målet på 2 procent. Det beror dels på att företagen nu bedöms ha svårare att föra över ökade kostnader till konsumentpriserna, dels på en starkare krona. I början av 2015 väntas inflationen mätt som KPIF vara nära 2 procent.

Inflationen mätt som KPI kommer att vara svagt negativ under större delen av 2013 för att sedan stiga och vara 3 procent mot slutet av 2015. I perioder med stora ränteförändringar ger inflationsmått som inte inkluderar räntekostnader, som till exempel KPIF, en bättre bild av inflationstrycket. På lång sikt, när reporäntan har stabiliserats, sammanfaller dock KPI- och KPIF-inflationen.

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

BNP

Efter en svag avslutning på fjolåret återhämtar sig nu svensk ekonomi gradvis. Stämningsläget bland hushåll och företag har förbättrats och konsumtionen och investeringarna väntas öka snabbare framöver. Den svaga utvecklingen på flera av Sveriges viktiga exportmarknader fortsätter att hålla tillbaka exporttillväxten den närmaste tiden. Men exporten ökar snabbare allt eftersom förtroendet i och efterfrågan från omvärlden blir gradvis starkare under året. Arbetslösheten är fortfarande hög men nästa år när BNP tar bättre fart bedöms läget på arbetsmarknaden förbättras.

BNP bedöms växa med 1,4 procent i år. Under 2014 och 2015, när konjunkturen i omvärlden tar fart och efterfrågan i Sverige stiger, växer BNP med 2,7 respektive 3,5 procent.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
(Bilden uppdaterad 2013-04-18, 16:00)

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.

Källor: SCB och Riksbanken.