Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

2 juli 2015

BNP

Den låga räntan bidrar till att konjunkturen i Sverige stärks. I skuggan av en svag omvärldsefterfrågan har tillväxt i svensk ekonomi de senaste årens till stor del drivits av en stark inhemsk efterfrågan. Särskilt stark har tillväxten varit i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. I takt med att efterfrågan i omvärlden nu tilltar, gynnas även svensk export. Understödd av de låga räntorna stiger svensk BNP snabbare än ett historiskt snitt de kommande åren.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

 BNP med osäkerhetsintervall

Inflation

Riksbankens åtgärder har sänkt det allmänna ränteläget i svensk ekonomi för att stimulera inflationen att stiga mot målet. Den expansiva penningpolitiken har effekt, inflationen stiger. I maj var inflationen mätt med KPIF 1,0 procent.


Det låga ränteläget ökar efterfrågan i ekonomin, vilket gör det lättare för företagen att föra över sina kostnadsökningar till konsumentpriserna. Dessutom bidrar den expansiva penningpolitiken till att kronan är kvar på en svagare nivå en längre tid, vilket leder till en snabbare ökning i exportefterfrågan och högre priser på importerade varor. Riksbanken bedömer att KPIF-inflationen är nära 2 procent i slutet av 2015.


Inflationen mätt med KPI påverkas direkt av hushållens räntekostnader. De stora räntesänkningar som Riksbanken genomfört den senaste tiden bidrar därför till att hålla nere inflationen mätt som KPI. På lång sikt, när räntan har stabiliserats, kommer ökningstakten i KPI och KPIF att bli lika stor.

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

  KPI med osäkerhetsintervall

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPIF med osäkerhetsintervall

Penningpolitik

Inflationen stiger och konjunkturen i Sverige fortsätter att stärkas. Men osäkerheten i omvärlden har ökat, och konsekvenserna av situationen i Grekland är svårbedömda. Sedan räntebeslutet i april har kronan dessutom blivit starkare än Riksbankens prognos och utvecklingen av växelkursen är en fortsatt risk för inflationsuppgången.


I denna osäkra miljö behöver penningpolitiken vara ännu mer expansiv för att säkerställa att inflationen fortsätter stiga mot målet på 2 procent. Vid sitt senaste penningpolitiska beslut i början av juli beslutade därför Riksbankens direktion att sänka reporäntan med 0,10 procentenheter till -0,35 procent och att utöka köpen av statsobligationer med ytterligare 45 miljarder kronor från september fram till årets slut. Dessa åtgärder och beredskapen att göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.


Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 2 september och beslutet offentliggörs dagen efter, den 3 september.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

 Reporänta med osäkerhetsintervall

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.


Källor: SCB och Riksbanken.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

2 + 5 ?