Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

11 februari 2016

 

Reporäntan

Konjunkturen fortsätter att stärkas. Men vid sitt penningpolitiska möte i mitten av februari bedömde Riksbankens direktion att perioden med låg inflation blir längre. Det ökar risken för att förtroendet för inflationsmålet ska försvagas och för att inflationen inte ska stiga mot målet som förväntat. För att ge stöd åt inflationen så att den stiger och stabiliseras runt 2 procent 2017 beslutade därför direktionen att sänka reporäntan med 0,15 procentenheter till −0,50 procent. Köpen av statsobligationer fortsätter under första halvåret enligt den plan som direktionen beslutade i oktober.


Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 20 april och beslutet offentliggörs dagen efter, den 21 april.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

 Reporänta med osäkerhetsintervall

Inflationen

Inflationen har stigit trendmässigt sedan början av 2014 men har de senaste månaderna blivit lägre än väntat. Tillsammans med lägre energipriser och hyresökningar än väntat innebär detta att inflationen bedöms bli lägre under 2016 jämfört med i prognosen från december.


Även om inflationen är nedreviderad det närmaste året bedöms förutsättningarna för stigande inflation kvarstå. Svensk ekonomi växer snabbt och resursutnyttjandet stiger. Med en bättre utveckling i omvärlden och ett högre tryck i svensk ekonomi väntas lönerna öka snabbare och det blir lättare för företagen att höja priserna. Inflationen väntas vara nära 2 procent under 2017.


Inflationen mätt med KPI påverkas direkt av hushållens räntekostnader. De stora räntesänkningar som Riksbanken genomfört den senaste tiden bidrar därför till att hålla nere inflationen mätt som KPI. På lång sikt, när räntan har stabiliserats, kommer ökningstakten i KPI och KPIF att bli lika stor.

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

  KPI med osäkerhetsintervall

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPIF med osäkerhetsintervall

 

BNP

Det låga ränteläget har bidragit till att Svensk BNP ökat snabbt det senaste året. En stark hushållssektor och snabbt växande bostadsbyggande är viktiga drivkrafter bakom tillväxten men efterfrågan har ökat brett och indikatorer tyder på att den kommer att fortsätta vara stark. Tillsammans med en fortsatt återhämtning i omvärlden innebär detta att svensk BNP växer snabbare än ett historiskt snitt under de närmaste åren.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

 BNP med osäkerhetsintervall

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.


Källor: SCB och Riksbanken.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

3 + 6 ?