E-kronaprojektets första delrapport

Riksbanken undersöker om det är möjligt att ge ut ett digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor, och om ett sådant komplement skulle kunna stödja Riksbanken i uppgiften att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Detta är ingen unik situation; staten har vid ett flertal tidigare tillfällen behövt överväga sin roll på betalningsmarknaden när denna förändrats. En e-krona har potential att motverka några av de problem som kan uppstå på en framtida betalningsmarknad när kontantanvändningen minskar i snabb takt.

En e-krona skulle ge allmänheten tillgång till ett av staten garanterat digitalt komplement till kontanter och flera betaltjänstleverantörer skulle kunna ansluta sig till e-kronasystemet. Idag erbjuder Riksbanken endast deltagarna i RIX digitala betalningar. Genom att fungera fristående från den infrastruktur som det kommersiella banksystemet använder skulle e-kronasystemet också kunna göra betalningssystemet mer robust vid eventuella driftsstörningar i exempelvis systemet för kortbetalningar.

Kontantanvändningen minskar

Under 2000-talet har vi i Sverige sett att kontantanvändningen minskat samtidigt som kortbetalningar och, på senare år, Swish blivit allt vanligare. Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 procent 2010 till cirka 15 procent 2016. Två av tre konsumenter säger sig klara sig utan kontanter och lika många använder huvudsakligen kort för betalningar under 100 kronor. Sverige kan inom en inte allt för avlägsen framtid bli ett samhälle där kontanter inte längre är allmänt gångbara. Utvecklingen på den svenska betalningsmarknaden är unik i ett internationellt perspektiv.

Digitaliseringstrenden kan få oönskade effekter

Utvecklingen är en del av en större digitaliseringstrend i samhället och en rörelse mot en betalningsförmedling i Sverige som bedrivs helt i privat regi och är koncentrerad till ett fåtal kommersiella aktörer, betaltjänster och infrastrukturer. På sikt kan denna koncentration hämma konkurrensen på marknaden och göra samhället sårbart.

 

Utvecklingen mot ett nästan kontantlöst samhälle innebär också att hushållen får små möjligheter att spara och betala i riskfria centralbankspengar och det kan ytterst bidra till minskad motståndskraft i betalningssystemet. Vi är också medvetna om att det finns särskilda grupper som i dagsläget inte har möjlighet att använda digitala betalningslösningar eller helt enkelt föredrar kontanter framför andra betalningsmedel. För dessa grupper är det viktigt att samhället kan erbjuda alternativ på samma sätt som Post- och telestyrelsen (PTS) ansvarar för att se till att allmänhetens behov av grundläggande betaltjänster tillgodoses.

I en situation av kris eller finansiell oro, då efterfrågan på kontanter antas öka, skulle det även om det skulle finnas en beredskap hos Riksbanken, ta lång tid att få distributionen av kontanter till olika aktörer att fungera. Vid eventuella systemstörningar finns det en risk att det inte skulle finnas något snabbt tillgängligt fristående alternativ så som kontanter är idag.

En registerbaserad e-krona som kompletteras med en värdebaserad e-krona

En registerbaserad och en värdebaserad e-krona presenteras som två tänkbara modeller för en e-krona. Med en registerbaserad e-krona finns tillgodohavandet lagrat centralt på konton i en databas, medan en värdebaserad lösning är mer lik dagens kontanter eftersom värdet finns lagrat lokalt i en app eller på ett kort. Bedömningen idag är att en enkel värdebaserad lösning skulle ha en mer begränsad utvecklingspotential än en registerbaserad lösning, men att den möjligtvis skulle kunna introduceras snabbare. En registerbaserad lösning bedöms vara mer komplex, men ger samtidigt större möjligheter att stegvis bygga ut modellen och göra anpassningar till framtida krav. Projektet föreslår en kombination av de båda modellerna, där en registerbaserad lösning kompletteras med en värdebaserad e-krona som främst lämpar sig för mindre betalningar offline. Med den värdebaserade lösningen blir e-kronan mer tillgänglig för grupper som inte kan eller vill ha e-kronakonton och lösningen kan vidareutvecklas så att den kan möta särskilda gruppers behov av grundläggande betaltjänster.

Teknikvalet behöver utredas

Vilken teknik som skulle fungera bäst för en e-krona är en fråga som kommer att utredas vidare inom projektet. Såväl ny som mer beprövad teknik kan komma att bli aktuell, liksom samarbete med såväl myndigheter som privata aktörer.

Begränsade effekter för penningpolitik och finansiell stabilitet

Vid en preliminär analys av vilka konsekvenser en e-krona, enligt rapportens koncept, skulle kunna få för penningpolitiken samt betalningsmarknaden och den finansiella stabiliteten har inga starka hinder för att introducera en e-krona identifierats. Vi utgår ifrån att det penningpolitiska styrsystemet anpassas efter en ny verklighet. Riksbanken tillhandahåller den mängd sedlar och mynt som allmänheten och marknaden efterfrågar. De kan antas bestämma utbudet av e-kronor på samma sätt som de idag bestämmer utbudet av sedlar och mynt.

Lagstiftningen behöver ses över

De frågor vi väcker är så stora och centrala att vår bedömning är att de kräver noggrant övervägande hos lagstiftaren. Introduktionen av e-kronor är inte uppenbart förenligt med dagens lagstiftning kring Riksbankens penningpolitiska uppdrag. Däremot bör en e-krona, enligt en första bedömning, kunna vara förenlig med det lagstadgade uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det är projektets uppfattning att riksbankslagen behöver anpassas om Riksbanken ska ge ut ett digitalt betalningsmedel. Riksbankens mandat att ge ut e-kronor och frågan om e-kronor bör vara ett lagligt betalningsmedel eller inte är något som ytterst lagstiftaren får ta ställning till.

E-kronakonceptet

Projektet föreslår följande utformning av en e-krona för det fall att Riksbankens direktion ser ett behov av att introducera en digital centralbankspeng:

  • E-kronan är primärt avsedd för mindre betalningar mellan konsumenter, företag och myndigheter.
  • E-kronan utgör en direkt fordran på Riksbanken, är angiven i svenska kronor och kan innehas av allmänheten, finansiella institut och företag. Den är tillgänglig i realtid dygnets alla timmar, sju dagar i veckan, 365 dagar om året.
  • E-kronan ger inte någon ränta, men bör ha en inbyggd funktion som gör det möjligt att ge ränta i ett senare skede.
  • En registerbaserad e-krona kombineras med en värdebaserad lösning som möjliggör offline-betalningar på små belopp och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha e-kronakonton.
  • Riksbanken tillhandahåller e-kronans grundläggande funktioner, men undersöker möjligheten att utnyttja befintlig digital infrastruktur och bjuder in externa aktörer att föreslå hur interaktionen med slutanvändarna ska utformas.

Detta koncept är ett resultat av projektets första preliminära slutsatser och kan komma att ändras när analys- och utredningsarbetet fortsätter och när projektet haft en dialog med berörda aktörer i samhället.

Samtal med berörda

Betalningsmarknadens utveckling berör hela samhället och Riksbanken vill med den här rapporten öppna upp för en bred dialog med olika grupper om hur olika frågor och problem kan hanteras. Nästa steg i projektet med att undersöka förutsättningarna för en e-krona är att samla in synpunkter och frågor från berörda aktörer. Riksbanken har ännu inte fattat något beslut om att ge ut e-kronor.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 5 ?