Rekommendationer och riskbild

Nedan följer de risker och rekommendationer Riksbanken ger i den senaste rapporten om Finansiell stabilitet 2016:2.

Risker

Det finns strukturella sårbarheter som gör det svenska finansiella systemet och den svenska ekonomin känsliga för störningar. Sårbarheterna är framför allt kopplade till det svenska banksystemets struktur och till den höga skuldsättningen hos de svenska hushållen. Banksystemet är stort, koncentrerat, sammanlänkat och allt mer exponerat mot bostadsmarknaden. Storbankerna har också en liten andel kapital i förhållande till sina tillgångar samt är exponerade mot likviditetsrisker på grund av en stor skillnad mellan tillgångars och skulders löptider. Dagens situation med räntor som väntas vara låga under en längre tid framöver ökar dessutom risken för att balansräkningar blåses upp och att tillgångar blir övervärderade. Om det skulle ske en oväntat kraftig uppgång i marknadsräntorna kan priserna på tillgångarna falla. Om prisfallet blir kraftigt kan det få stora återverkningar på svensk ekonomi och leda till stora samhällsekonomiska kostnader. Historiskt sett har kraftiga fall i tillgångspriser, i kombination med en stor privat skuldsättning, bidragit till djupa och långvariga lågkonjunkturer.

Rekommendationer

Det svenska banksystemets motståndskraft måste stärkas vad gäller såväl bankernas kapitalnivåer som deras förmåga att hantera likviditetsrisker. Det senare handlar både om bankernas kortfristiga likviditetsrisker i väsentliga valutor och deras strukturella likviditetsrisker. Samtidigt brådskar det med ytterligare åtgärder inom olika politikområden för att minska riskerna med hushållens höga och stigande skuldsättning som kan hota både den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten. Det är av största vikt att det blir bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Det behöver tas ett helhetsgrepp när det gäller skatteregler för bostadsägare. Det behövs dessutom makrotillsynsåtgärder som begränsar riskerna med hushållens skuldsättning. FI:s uppdrag och mål för makrotillsynen, samt processen för att tilldela FI verktyg, bör också förtydligas och preciseras i lag.

 

Aktuella rekommendationer

Införd

Rekommendationer om mandatet för makrotillsyn 

Regeringen och riksdagen bör skyndsamt förtydliga Finansinspektionens mandat och verktyg för

makrotillsyn. 

Finansiell stabilitet 2015:1 

Hushållens skuldsättning

Regeringen och ansvariga myndigheter bör snarast vidta ytterligare åtgärder för att minska riskerna i hushållssektorn. Åtgärderna bör påverka både lånestocken och nyutlåningen. Exempel på åtgärder är ett minskat ränteavdrag, ett skuldkvotstak och att sunda miniminivåer införs på de schablonvärden som bankerna använder i sina kvar-att-leva-på (KALP)-kalkyler. Det är också nödvändigt att vidta åtgärder som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt.

Finansiell stabilitet 2015:2 och 2014:2

Bankernas kapitalnivåer

Finansinspektionen bör snarast införa ett bruttosoliditetskrav för svenska storbanker på gruppnivå på 4 procent. Kravet bör ställas till 5 procent från januari 2018.

Finansiell stabilitet 2014:2

Finansinspektionen bör fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 2,5 procent i syfte att öka bankernas motståndskraft.

Finansiell stabilitet 2014:1

Storbankernas likviditetsrisker

Finansinspektionen bör ställa krav på svenska storbankers likviditetstäckningsgrad, Liquidity Coverage Ratio (LCR), i svenska kronor. Kravet bör ställas till minst 60 procent.  

Finansiell stabilitet 2014:1 

Finansinspektionen bör ställa krav på svenska storbankers likviditetstäckningsgrad, Liquidity Coverage Ratio (LCR), i alla väsentliga valutor. Finansiell stabilitet 2016:2
De svenska storbankerna bör fortsätta minska sina strukturella likviditetsrisker och åtminstone uppnå miniminivån på 100 procent i Net Stable Funding Ratio (NSFR). Finansiell stabilitet 2011:2
2016:2 rev
De svenska storbankerna bör redovisa sin likviditetstäckningsgrad, Liquidity Coverage Ratio (LCR) i svenska kronor och andra väsentliga valutor minst en gång per kvartal. Finansiell stabilitet 2013:2
2016:2 rev

De svenska storbankerna bör redovisa sin Net Stable Funding Ratio (NSFR) minst en gång per kvartal. 

Finansiell stabilitet 2013:1

Ja Nej

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 8 ?