Riksbankens roll i krishantering

En finansiell kris kan innebära att det finansiella systemet inte fullt ut kan tillhandahålla någon av sina grundläggande funktioner  - förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera risker. En kris i det finansiella systemet är allvarlig och kan medföra att samhällsekonomin krymper, företag går i konkurs och människor blir arbetslösa. Det tar ofta lång tid innan ekonomin återhämtar sig och det är inte heller säkert att förlusterna helt kan ersättas. Det är därför viktigt att minska dessa samhällsekonomiska kostnader genom en god krishantering.

Ur Riksbankens perspektiv är krishanteringen en del i uppdraget att värna den finansiella stabiliteten. Riksbankens krishantering kan delas in i tre huvudsakliga moment:

• tillförsel av likviditet till det finansiella systemet,
• kommunikation av Riksbankens bedömningar öppet och i kontakter med marknadens aktörer,
• samarbete med andra myndigheter i Sverige och i utlandet.

För att kunna hantera en kris krävs för det första en löpande stabilitetsanalys av hög kvalitet som ger en god kännedom om det finansiella systemet. För det andra krävs att Riksbanken upprätthåller en praktisk krishanteringsförmåga under normala förhållanden. Detta inbegriper väl förberedda rutiner för beslutsfattande samt avtal och rutiner för hur olika myndigheter ska samarbeta under en kris. Det handlar också om att regelbundet testa regelverk, rutiner och myndighetssamarbete samt öva personal i att hantera en kris. Riksbanken genomför regelbundet så kallade krisövningar, inom banken såväl som tillsammans med andra svenska myndigheter och privata aktörer. Riksbanken har också genomfört ett antal krisövningar tillsammans med myndigheter i andra länder.

Likviditetstillförsel

I en kris blir omedelbar tillgång på likvida medel ofta en bristvara. Viktiga finansieringsmarknader kan fungera sämre samtidigt som bristande förtroende och osäkerhet gör att den likviditet som fortfarande finns i det finansiella systemet inte omfördelas som normalt. Riksbanken har då flera möjligheter att snabbt tillföra likviditet till systemet. Dessa skiljer sig beroende på om det handlar om likviditetsstöd till enskilda institut eller generella likviditetsstärkande åtgärder.

Riksbanken kan ge likviditetsstöd till enskilda institut på särskilda villkor. Sådant likviditetsstöd syftar till att förhindra att en bank tvingas ställa in sina betalningar och att de effekter en sådan händelse kan ge upphov till sprids i hela systemet. Särskilda villkor kan exempelvis innebära att Riksbanken accepterar andra säkerheter än de som är gångbara vid Riksbankens övriga utlåning. Bankinstitut och svenska företag som står under Finansinspektionens tillsyn kan få sådant stöd om det finns synnerliga skäl. Ett sådant synnerligt skäl är enligt Riksbanken om ett institut bedöms vara systemviktigt i den situation som för tillfället råder. Mot denna bakgrund gav Riksbanken under hösten 2008 särskilt likviditetsstöd till Kaupting Bank Sverige och Carnegie Investment Bank.

Generella likviditetsstärkande åtgärder kan göra det lättare för banker att låna av Riksbanken. Dessa åtgärder kan utformas på flera olika sätt. Under den globala finansiella kris som började hösten 2008 tillförde Riksbanken likviditet genom att:

• erbjuda lån i svenska kronor på längre löptid än normalt,
• öka tillgången till krediter, exempelvis genom att acceptera fler säkerheter än tidigare och att vidga kretsen finansiella institut som tilläts låna av Riksbanken,
• erbjuda lån i annan valuta.

Rubriken "Finansiell oro - Vad gör Riksbanken?" innehåller alla detaljer om Riksbankens utlåning under krisen, se länk nedan.

Kommunikation och kontakt med aktörer

I en kris bedriver Riksbanken kontinuerligt kommunikation och dialog med marknadsaktörer om situationens allvar och om lämpliga åtgärder. Denna dialog innebär även att marknadsaktörer informerar Riksbanken om hur de upplever situationen och hur situationen i enskilda företag ser ut. Det kan även med kort varsel ställas krav på Riksbanken att bedöma exempelvis en banks systemviktighet. Riksbanken har därför enligt riksbankslagen också långtgående möjligheter att begära in den information som anses nödvändig från företag som står under Finansinspektionens tillsyn.

Samarbete med myndigheter och andra centralbanker

Riksbanken delar ansvaret för att mildra de samhällsekonomiska effekterna av en kris med andra myndigheter. Finansinspektionen har ett ansvar för tillsynen av de finansiella företagen. Riksbanken ansvarar för att upprätthålla likviditeten i systemet. Regeringen och Riksgälden i egenskap av stödmyndighet har enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen) ett ansvar för mer långsiktiga former av stöd. Det kan till exempel röra sig om att garantera bankers mer långsiktiga upplåning eller att skjuta till riskkapital.

Enligt stödlagen får stöd endast ges till kreditinstitut som bedöms vara systemviktiga. Samarbetet mellan myndigheter i Sverige regleras bland annat i en skriftlig överenskommelse, en så kallad Memorandum of Understanding, se länk nedan.

Den ökade internationaliseringen har höjt kraven på att centralbanker i olika länder samarbetar i sin krishantering. Även samarbetet mellan myndigheter i olika länder regleras i Memoranda of Understanding. (Se länk nedan) I EU finns en övergripande överenskommelse om samarbete när det gäller gränsöverskridande frågor. Inom ramen för denna har finansdepartementen, centralbankerna och tillsynsmyndigheterna i de nordiska och baltiska länderna ingått en överenskommelse om ett fördjupat samarbete för att hantera frågor om gränsöverskridande finansiell stabilitet och krishantering i regionen. Riksbanken har dessutom separata överenskommelser med centralbankerna i de nordiska respektive de baltiska länderna om samarbete vid problem i en gränsöverskridande bank.

 
Centralbanker samarbetar även genom att låna till varandra för att därigenom ömsesidigt bidra till makroekonomisk och finansiell stabilitet. Den här typen av lån förekom i olika former under den senaste finansiella krisen:

Riksbanken erbjöd genom swapavtal kortfristig finansiering till centralbanker i vårt närområde för att underlätta för dessa att vidta åtgärder för att stabilisera sina egna finansiella system, se länk nedan.

Riksbanken ingick swapavtal med Federal Reserve och ECB som gav Riksbanken möjlighet att låna dollar respektive euro för att upprätthålla Riksbankens förmåga att agera ”lender of last resort” i utländsk valuta.