Frågor och svar om räntebeslut och beslutsprocessen

Vilka är Riksbankens huvuduppgifter?

Riksbankens huvuduppgifter är att värna om prisstabilitet och finansiell stabilitet.
 
Enligt riksbankslagen ska målet för Riksbankens verksamhet vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbankens tolkning av uppdraget är att inflationen mätt som den årliga förändringen av konsumentprisindex, KPI, ska vara 2 procent.
 
Riksbankslagen säger också att Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Enkelt uttryckt handlar det om att på olika sätt arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och fungerar väl.

Hur resonerar Riksbanken när den fattar sina räntebeslut?

I korthet kan man säga att Riksbanken sätter den aktuella reporäntan, och lägger en prognos för dem framtida reporäntan, på ett sådant sätt att man stabiliserar prognosen för inflationen kring inflationsmålet och prognosen för resursutnyttjandet i ekonomin kring normal nivå. Med resursutnyttjande menas hur produktionsresurserna arbetskraft och kapital används. Ofta handlar det om att nå en rimlig kompromiss mellan stabilitet i inflationen och resursutnyttjandet. Det är hela tiden viktigt att penningpolitiken bedrivs på ett sådant sätt att trovärdigheten för inflationsmålet inte är hotad.

Vilka beslutar om reporäntan?

Riksbankens direktion som består av sex ledamöter beslutar om reporäntan. Direktionen utses av riksbanksfullmäktige som består av elva ledamöter. Fullmäktige utses i sin tur av riksdagen.

Vid vilka datum beslutar Riksbanken om reporäntan och när är nästa tillfälle?

Direktionen håller normalt sex penningpolitiska möten under året. Vid varje möte beslutar direktionen om reporäntan samt om prognoser för reporäntan för de kommande tre åren.

Nästa penningpolitiska möte hålls den 26 oktober och beslutet publiceras den 27 oktober. Därefter är det möte den 19 december och beslutet offentliggörs den 20 december. Tidpunkter och datum publiceras i kalendariet här på webbplatsen.

Datum för mötena är fastställda i förväg, men om något oförutsett inträffar kan man kalla till ett extra möte.

Hur vet man hur de enskilda ledamöterna resonerat vid det penningpolitiska mötet?

I pressmeddelandet som publiceras samband med reporäntebeslutet anges majoritetens beslut om reporäntan. Om någon ledamot reserverat sig mot något beslut anges detta i pressmeddelandet.

Ungefär två veckor efter mötet publiceras också ett utförligt penningpolitiskt protokoll som återger de diskussioner som fördes vid mötet. Genom att direktionsledamöterna är namngivna går det att följa hur de argumenterade i olika frågor och slutligen röstade.

Hur kommunicera Riksbanken mellan de penningpolitiska mötena?

Mellan mötena kan Riksbanken kommunicera med hjälp av tal, pressmeddelanden och ekonomiska kommentarer på webben.

Enskilda ledamöter i direktionen kan redogöra för viktiga penningpolitiska frågeställningar. När protokollet publicerats kan de också mer utförligt motivera sina ställningstaganden.

I sina tal kan de också kommentera ny statistik och relatera den till den tidigare prognosen eller redogöra för vilka variabler som varit särskilt viktiga vid beslutet. Men ledamoten kan inte ge sådan information att det föregriper hans eller hennes beslut vid nästa penningpolitiska möte.
 
Talen och protokollen gör det möjligt att utvärdera de olika direktionsledamöternas insatser i den penningpolitiska diskussionen. De underlättar också den demokratiska kontrollen och insynen i Riksbankens arbete.

Läs mer

Via länkarna nedan finns mer information om hur Riksbanken arbetar samt länk till kalendern.