Hur styr Riksbanken räntan?

Hur styr Riksbanken räntan?

In- och utlåningsräntan är de två räntor som tillsammans bildar den så kallade räntekorridoren, som är en viktig del i hur Riksbanken styr den allra kortaste räntan, den så kallade dagslåneräntan.

Vad är räntekorridoren?

Bankerna kan deponera pengar över natten hos Riksbanken till inlåningsräntan. Utlåningsräntan är den ränta som bankerna måste betala när de – mot säkerhet – lånar pengar över natten av Riksbanken. På så sätt bildar inlåningsräntan golvet och utlåningsräntan taket för hur låg respektive hög dagslåneräntan kan bli.

 

Konstruktionen av räntekorridoren gör att det lönar sig mer för bankerna att låna av varandra istället för att vända sig till Riksbanken. Det beror på att de får högre ränta alternativt betalar mindre när de lånar av varandra.

 

Vid det penningpolitiska mötet i juli 2010 bestämdes att in- och utlåningsräntan åter skall vara 0,75 procentenheter lägre respektive högre än reporäntan.

 

I praktiken har in- och utlåningsräntan väldigt liten betydelse för vad dagslåneräntan blir dels eftersom räntekorridoren gör att det lönar sig för bankerna att låna av varandra, dels eftersom Riksbanken är beredd att göra så kallade finjusterande transaktioner varje dag. Detta leder till att dagslåneräntan hålls inom ett smalare band än räntekorridoren och bidrar till att den penningpolitiska signaleringen blir tydligare.

Hur styrs dagslåneräntan?

En gång i veckan emitterar Riksbanken riksbankscertifikat till en ränta som är densamma som reporäntan. Dessutom är Riksbanken dagligen beredd att göra så kallade finjusterande transaktioner med bankerna om banksystemet inte har balans i sin likviditet gentemot Riksbanken vid dagens slut. De finjusterande transaktionerna innebär att Riksbanken antingen drar in överskottslikviditet från bankerna, det vill säga de deponerar pengar, normalt till reporäntan minus 0,10 procentenheter. Vid underskott av likviditet lånar bankerna pengar mot säkerhet hos Riksbanken, normalt till reporäntan plus 0,10 procentenheter. Eftersom de finjusterande transaktionerna sker till reporäntan minus/plus 0,10 procentenheter betyder det i praktiken att det finns ett mycket snävare band runt reporäntan än räntekorridoren. Det gör att dagslåneräntan hålls stabil och nära reporäntan.

Ja Nej

Hur fungerar styrräntan?

Hur styrräntan påverkar samhällsekonomin och nivån på inflationen.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 6 ?