Inflation innebär att priserna i en ekonomi, den allmänna prisnivån, stiger. Hur snabbt priserna stiger beror på flera faktorer. I en högkonjunktur då efterfrågan på varor och tjänster är hög stiger priserna normalt snabbare än under en lågkonjunktur. Prisstegringstakten kan också ändras när utbudet av en vara eller tjänst ändras, som när grönsakspriserna varierar beroende på väderförhållanden.
Det finns olika mått på inflation. Det vanligaste och mest kända måttet är förändringen i konsumentprisindex, KPI. KPI mäter priset på en korg av varor och tjänster. Priserna på de olika varorna och tjänsterna vägs ihop beroende på hur stor andel av konsumtionen som de utgör. Varor som det konsumeras mycket av får en stor vikt i KPI och vice versa.
I riksbankslagen står det att målet för penningpolitiken är att ”upprätthålla ett fast penningvärde”. Riksbankens tolkning av detta mål är att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent. Motivet till inflationsmålet är att låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.
Mer information om vad inflation är, hur det mäts, hur inflationsmålet kom till och varför Riksbanken har ett inflationsmål finner du under länkarna på sidan. En mer utförlig beskrivning av Riksbankens tankeram kring penningpolitiken hittar du i artiklarna nedan och i skriften Penningpolitiken i Sverige.
Statistika centralbyrån mäter
Det är statistiska centralbyrån, SCB, som mäter inflationen varje månad och som ansvarar för statistiken. Historisk statistik över inflationen finner du på SCB:s webbplats, se länken nedan.
