Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

28 oktober 2014

Reporäntan

Svensk ekonomi är relativt stark och konjunkturen fortsätter att förbättras. Men inflationen är för låg. Vid sitt senaste penningpolitiska möte i slutet av oktober var Riksbankens direktion därför enig om att penningpolitiken behövde bli ännu mer expansiv för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Direktionen sänkte därför reporäntan med 0,25 procentenheter till noll procent och reviderade ner reporäntebanan påtagligt. Direktionen bedömer att reporäntan behöver vara kvar på denna mycket låga nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Först i mitten av 2016 bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan.

 

Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 15 december och beslutet offentliggörs dagen efter, den 16 december. 

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

 Reporänta med osäkerhetsintervall

Inflationen

Inflationen är låg. En viktig förklaring till det är att företagen haft svårt att föra över sina kostnadsökningar till högre priser när efterfrågan varit svag och osäker. Men det finns också tecken på att prisökningarna hållits tillbaka av strukturella faktorer så som en ökande konkurrens.

 

Det senaste året har inflationen blivit överraskande låg i förhållande till såväl Riksbankens som andra bedömares prognoser. Samtidigt har inflationen i omvärlden fallit. Riksbanken bedömer därför att det tar tid för inflationen att nå målet. Den mycket låga reporäntan stimulerar efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att KPIF-inflationen stiger gradvis. Under första halvåret 2016 väntas KPIF-inflationen nå 2 procent.

 

KPI-inflationen, som inkluderar direkta effekter av ränteförändringar, är just nu mycket låg, vilket hänger samman med att Riksbanken sänkt räntan kraftigt de senaste åren. När Riksbanken så småningom höjer reporäntan kommer även hushållens boräntor att stiga, vilket påverkar KPI som då stiger snabbare än KPIF. Under perioder med stora ränteförändringar ger KPIF en bättre bild av inflationstrycket. 

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

  KPI med osäkerhetsintervall

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPIF med osäkerhetsintervall

 

BNP

I Sverige fortsätter konjunkturen att stärkas, framförallt driven av en god tillväxt i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna. Exporten, som hämmats av en relativt svag utveckling i omvärlden, ökar snabbare framöver när konjunkturen stärks i de länder vi handlar med. Sysselsättningen har ökat i god takt de senaste åren och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras.

 

BNP tillväxten väntas bli 1,9 procent i år, 2,7 procent 2015 och 3,3 procent 2016.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

 BNP med osäkerhetsintervall

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.


Källor: SCB och Riksbanken.

Dela

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

5 + 8 ?