Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

16 december 2014

 

Reporäntan

Inflationen är låg och inflationsförväntningarna på lång sikt har sjunkit ytterligare något. För att inflationen ska stiga mot målet tillräckligt snabbt och för att minska risken att inflationsförväntningarna på längre sikt fortsätter att falla behöver penningpolitiken bli mer expansiv. Vid sitt senaste penningpolitiska möte i mitten av december bedömde därför Riksbankens direktion att reporäntan behöver vara kvar på noll procent under en något längre tid än i tidigare prognos.


Först under andra halvåret 2016, då KPIF-inflationen är nära 2 procent, är det lämpligt att börja höja räntan. Skulle penningpolitiken behöva bli ännu mer expansiv handlar det i första hand om att fortsätta skjuta på en första höjning av reporäntan. Riksbanken förbereder även ytterligare åtgärder som kan användas för att göra penningpolitiken mer expansiv. Sådana åtgärder ska vid behov kunna presenteras med start från nästa penningpolitiska möte.


Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 11 februari och beslutet offentliggörs dagen efter, den 12 februari.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

Reporänta med osäkerhetsintervall

Inflationen

Inflationen är låg och prisökningstakten på framförallt tjänster har fortsatt att vara betydligt lägre än ett historiskt genomsnitt. Till den låga inflationen bidrar också det fallande oljepriset.
Sett i ett längre perspektiv finns flera förklaringar till att inflationen är låg. Bland annat har svag efterfrågan i omvärlden bidragit till att ökningstakten i de internationella priserna varit långsam, det har alltjämt funnits lediga resurser på arbetsmarknaden och företagen har haft svårt att föra över sina kostnadsökningar till priserna. Enligt Riksbankens företagsundersökning finns tecken på att inflationen har hållits tillbaka av både låg efterfrågan och av en ökande konkurrens.

 

I takt med att konjunkturen i omvärlden gradvis förbättras ökar efterfrågan på svenska varor och tjänster. Tillsammans med en allt starkare inhemsk efterfrågan innebär detta att resursutnyttjandet successivt stiger i den svenska ekonomin. Den mycket låga räntan bidrar till den utvecklingen. Sysselsättningen växer och arbetslösheten sjunker tillbaka. Under senare delen av prognosperioden väntas löneökningarna gradvis bli högre och möjligheterna för företagen att höja sina priser bli större. Sammantaget är förutsättningarna goda för att inflationen ska stiga under kommande år.

 

KPI-inflationen, som inkluderar direkta effekter av ränteförändringar, är just nu mycket låg, vilket hänger samman med att Riksbanken sänkt räntan kraftigt de senaste åren. När Riksbanken så småningom höjer reporäntan kommer även hushållens boräntor att stiga, vilket påverkar KPI som då stiger snabbare än KPIF. Under perioder med stora ränteförändringar ger KPIF en bättre bild av inflationstrycket.

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPI med osäkerhetsintervall

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPIF med osäkerhetsintervall

BNP

Den svenska konjunkturen fortsätter att förbättras. BNP-tillväxten i Sverige var långsammare än normalt årets tredje kvartal, delvis till följd av dämpad konsumtion och export. Men indikatorer på utvecklingen framöver ligger på normala nivåer, vilket talar för en tillväxt i linje med ett historiskt genomsnitt de kommande kvartalen. Den låga räntan väntas tillsammans med stigande efterfrågan i omvärlden leda till att den ekonomiska aktiviteten i Sverige ökar.

 

BNP-tillväxten bedöms bli 2,6 procent under 2015, 3,3 procent 2016 och 2,3 procent 2017. 

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

 BNP med osäkerhetsintervall

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.


Källor: SCB och Riksbanken.

Dela

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

4 + 6 ?