Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP

4 september 2014 

Reporäntan

Konjunkturen fortsätter att stärkas men inflationen är fortsatt låg. För att bidra till att inflationen stiger mot inflationsmålet på 2 procent beslutade Riksbankens direktion vid sitt senaste penningpolitiska möte den 3 september att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent. Först i slutet av 2015, när inflationen väntas vara tydligt högre, bedömer direktionen det vara lämpligt att börja höja reporäntan. I slutet av prognosperioden bedöms reporäntan uppgå till drygt 2 procent. I ett historiskt perspektiv är det en ovanligt låg reporänta i ett skede då konjunkturen är relativt god och KPIF-inflationen nära 2 procent.

 

Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 27oktober och beslutet offentliggörs dagen efter, den 28 oktober.

Reporänta med osäkerhetsintervall

Procent, kvartalsmedelvärden

Reporänta med osäkerhetsintervall

Inflationen

Inflationen är fortsatt låg. I juli uppgick KPI – och KPIF-inflationen till 0,0 respektive 0,6 procent mätt som årlig procentuell förändring. Sett i ett lite längre perspektiv finns flera förklaringar till att inflationsutvecklingen är svag. Bland annat har den svaga efterfrågan, både i Sverige och i omvärlden, bidragit till att prisökningstakten i internationella varupriser varit långsam, att lönerna ökat långsamt och att företagens prispåslag varit låga.

 

Den låga räntan bidrar till att efterfrågan i ekonomin ökar, då stiger löneökningarna och företagen får större möjligheter att höja sina priser. Därtill väntas ökningstakten i internationella varupriser stiga. Detta gör att inflationstrycket successivt ökar. I början av 2016 väntas KPIF-inflationen nå 2 procent.

 

KPI-inflationen, som inkluderar direkta effekter av ränteförändringar, kommer att stiga snabbare än KPIF-inflationen. Det beror på att när Riksbanken höjer reporäntan kommer även hushållens boräntor att stiga, vilket påverkar KPI men inte KPIF. Under perioder med stora ränteförändringar ger KPIF en bättre bild av inflationstrycket.

KPI med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPI med osäkerhetsintervall

KPIF med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring

 KPIF med osäkerhetsintervall

BNP

Tillväxten i omvärlden väntas stiga de närmaste åren men återhämtningen i euroområdet går trögare än väntat. Den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar den redan svaga exportutvecklingen i Sverige, vilket leder till att BNP växer något långsammare det närmaste året jämfört med i tidigare bedömning. Samtidigt väntas konsumtionen och bostadsinvesteringarna fortsätta att öka i god takt.

BNP-tillväxten väntas uppgå till 1,7 procent i år och 3,1 procent nästa år.

BNP med osäkerhetsintervall

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

 BNP med osäkerhetsintervall

Anmärkning och källor till diagrammen

Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.


Källor: SCB och Riksbanken.

Dela

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 6 ?