Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP
2012-04-18
Reporäntan
Efter den kraftiga inbromsningen i svensk ekonomi mot slutet av förra året syns nu vissa ljusglimtar. Samtidigt är inflationen låg och väntas vara låg även framöver. För att stödja återhämtningen behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Vid sitt senaste penningpolitiska möte i april beslutade därför Riksbankens direktion att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent.
Räntan väntas vara kvar på denna låga nivå i ungefär ett år. Därefter, när inflationstrycket stiger och konjunkturutsikterna gradvis blir allt bättre, behöver reporäntan successivt höjas. Det bidrar till att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå.
Nästa beslut om reporäntan och prognos publiceras den 4 juli
Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för reporäntan behöva ändras utifrån ny information som påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Riksbankens direktion beslutar normalt sett om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är planerat till den 3 juli och beslutet offentliggörs dagen efter, den 4 juli.
Reporänta med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
Inflation
Inflationen är nu låg, vilket beror på att kostnadstrycket varit lågt och kronan stärkts under de senaste åren. Men mot slutet av förra året ökade arbetskostnaderna per timme allt snabbare samtidigt som produktiviteten dämpades. Detta har bidragit till att kostnadstrycket nu börjat stiga även om det tar tid innan det slår igenom på inflationen.
KPI-inflationen sjunker dock snabbt under de närmaste månaderna, bland annat som en följd av Riksbankens räntesänkningar i december 2011 och februari i år. Som lägst uppgår KPI-inflationen i år till knappt 1,0 procent. Därefter stiger KPI-inflationen snabbt till nära 3 procent under 2014, bland annat som ett resultat av att reporäntan höjs. I perioder med stora ränteförändringar ger inflationsmått som inte inkluderar räntekostnader, som till exempel KPIF-inflationen en bättre bild av inflationstrycket. På längre sikt, när reporäntan har stabiliserats, sammanfaller dock KPI- och KPIF-inflationen.
KPI med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
KPIF med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
BNP
Svensk BNP föll under det sista kvartalet i fjol, vilket hängde samman med en mycket svag exportutveckling. Men nu finns det tecken på att utsikterna ljusnat och att exporten och den inhemska efterfrågan i svensk ekonomi åter ökar. Stämningsläget bland hushåll och företag har blivit mer positivt och varuexporten har ökat under den senaste tiden. BNP-tillväxten blir dock relativt långsam i år för att sedan ta bättre fart under 2013.
BNP med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
Anmärkning och källor till diagrammen
Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, inflationen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.
Källor: SCB och Riksbanken.
