Så kommuniceras penningpolitiken

Vikten av öppenhet och tydlighet

Det är viktigt för Riksbanken att vara öppen och tydlig med vad den gör och varför. Det finns flera skäl till det: 

  • Penningpolitiken blir lättare att förutse. Allmänheten kan enklare försäkra sig om att de penningpolitiska beslut som fattas verkligen syftar till att uppnå en låg och stabil inflation. På så sätt ökar trovärdigheten för inflationsmålet och det blir enklare att förankra inflationsförväntningarna hos allmänheten och ekonomins aktörer. Om aktörerna i ekonomin litar på att inflationen hålls kring målet behöver företagen inte ändra sina priser om de till exempel tror att kostnaderna bara stiger tillfälligt. På samma sätt kan stabila inflationsförväntningar medföra att löneutfallen hamnar på rimliga nivåer.
  • Det tvingar Riksbanken att arbeta mer effektivt. Om Riksbanken redovisar vad den gör och varför så skärper det analysen.
  • Riksbankens självständighet gör att banken måste vara öppen och tydlig annars är det svårt att bedöma hur väl penningpolitiken fungerar. Ökad öppenhet utåt ger bättre diskussion om penningpolitiken.

Riksbanken strävar efter att öppet redovisa skälen för politiken och att göra detta enligt tydliga principer för att vinna allmänhetens förståelse och förtroende. Därför publiceras de prognoser och bedömningar som penningpolitiken grundar sig på för att de ska kunna utvärderas och användas i en diskussion om den förda politiken.

Information i anslutning till de penningpolitiska besluten

Direktionen håller normalt sex penningpolitiska möten under året. Vid varje möte beslutar direktionen om reporäntan samt om prognoser för reporäntan för de kommande tre åren.

 

I samband med mötena publicerar Riksbanken en penningpolitisk rapport med prognoser för konjunktur- och inflationsutsikterna baserade på den utveckling för reporäntan som direktionen för stunden tycker är en väl avvägd penningpolitik. I rapporten beskrivs också den nya information som kommit sedan föregående rapport och hur Riksbanken ser på ekonomin just nu.

 

Rapporten publiceras dagen efter mötet på Riksbankens hemsida. Samma dag publicerar Riksbanken ett pressmeddelande och håller en presskonferens. Rapporten/uppföljningen och pressmeddelandet speglar synen hos majoriteten av direktionen. Pressmeddelandet anger också hur de enskilda ledamöterna röstade och en huvudsaklig motivering till eventuella reservationer som ledamöterna gjort.

 

Ungefär två veckor efter mötet publiceras också ett penningpolitiskt protokoll som återger de diskussioner som fördes. Genom att direktionsledamöterna är namngivna går det att följa hur de argumenterade i olika frågor och slutligen röstade.

Enligt lagen ska Riksbanken minst två gånger om året lämna en skriftlig redogörelse till riksdagens finansutskott om penningpolitiken. På våren lämnas en särskild redogörelse för penningpolitiken, medan den penningpolitiska rapporten i oktober är underlag på hösten.

Kommunikation mellan mötena

Mellan mötena kan Riksbanken kommunicera med hjälp av tal, pressmeddelanden och ekonomiska kommentarer på webben.

 

Enskilda ledamöter i direktionen kan redogöra för viktiga penningpolitiska frågeställningar. När protokollet publicerats kan de också mer utförligt motivera sina ställningstaganden. I sina tal kan de också kommentera ny statisk och relatera den till den tidigare prognosen eller redogöra för vilka variabler som varit särskilt viktiga vid beslutet. Men ledamoten kan inte ge sådan information att det föregriper hans eller hennes beslut vid nästa penningpolitiska möte.

 

Talen och protokollen gör det möjligt att utvärdera de olika direktionsledamöternas insatser i den penningpolitiska diskussionen. De underlättar också den demokratiska kontrollen och insynen i Riksbankens arbete.

Ja Nej

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 6 ?