Vad påverkar ett räntebeslut?

Riksbankens mål är att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent. Därför är inflationsutvecklingen viktig för räntebesluten. Även utvecklingen av realekonomin, till exempel tillväxten och sysselsättningen, har betydelse för räntebesluten. Enligt förarbetena till riksbankslagen ska penningpolitiken samtidigt som den inriktas mot att uppfylla inflationsmålet stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Penningpolitiken kan visserligen inte höja tillväxt och sysselsättning på ett bestående sätt, men den kan påverka dessa storheter på kort sikt. Det bästa penningpolitiken kan göra för att uppnå god tillväxt och hög sysselsättning är därför att förutom att stabilisera inflationen runt inflationsmålet även sträva efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Riksbanken bedriver därmed vad som brukar kallas flexibel inflationsmålspolitik. Det innebär inte att Riksbanken gör avkall på att inflationsmålet är överordnat.  

Hur görs prognoserna?

Hur gör man då en prognos för utvecklingen av inflationen och den ekonomiska tillväxten? Riksbanken börjar med att göra en bedömning av den internationella konjunktur- och inflationsutvecklingen, med särskild fokus på utvecklingen i Europa och USA. Därefter bedöms utvecklingen på de finansiella marknaderna, bland annat växelkursens och räntornas utveckling. Den internationella prisutvecklingen och växelkursen är viktiga bestämningsfaktorer eftersom de påverkar prisutvecklingen på de varor och tjänster som importeras till Sverige. Slutligen görs en prognos av den svenska konjunkturutvecklingen, som är en viktig bestämningsfaktor för inflationen.

Schematisk bild över hur Riksbanken gör en inflationsprognos


Bild på hur Riksbanken gör en inflationsprognos

 

I prognosarbetet använder Riksbanken ett antal olika modeller. Tidsserie- och indikatormodeller med goda prognosegenskaper används för att ge en första uppskattning om åt vilket håll konjunkturen och inflationen är på väg. Dessutom används strukturella modeller som kommer från nationalekonomisk teori för att ge en sammanhållen bedömning av drivkrafterna i den ekonomiska utvecklingen. Till detta kommer ett stort antal mindre modeller som fokuserar på viktiga samband i ekonomin. Fördelen med de små modellerna är att de kan hantera en större mängd detaljer än vad som är möjligt i strukturella modeller. Den samlade informationen från alla dessa modeller och annan information vägs till slut samman till en konjunktur- och inflationsprognos.

Reporäntebanan – en bedömning av den framtida reporäntans utveckling

I början av 2007 övergick Riksbanken till att göra prognoser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige baserad på den bana för reporäntan som Riksbankens direktion för tillfället betraktar som mest lämplig (se fördjupningsrutan nedan). Tidigare antogs att reporäntan utvecklades enligt marknadens förväntningar. Ännu tidigare utgick prognoserna från antagandet att reporäntan skulle vara oförändrad under prognosperioden.

 

Det tyngst vägande skälet till att publicera en egen bedömning av den framtida reporäntans utveckling är att det hjälper Riksbanken att förklara för allmänheten och de finansiella marknaderna hur man bedömer inriktningen av penningpolitiken och därmed på den kommande ränteutvecklingen. Det blir tydligare vad Riksbanken anser vara en väl avvägd penningpolitik. Därigenom blir penningpolitiken lättare att förstå, förutse och utvärdera.

 

Vid varje penningpolitiskt beslutstillfälle gör direktionen en bedömning av vilken utveckling av reporäntan – reporäntebana – som behövs för att penningpolitiken ska vara väl avvägd. En väl avvägd penningpolitik handlar normalt om att hitta en lämplig balans mellan stabilisering av inflationen runt inflationsmålet och stabilisering av realekonomin. Att Riksbanken försöker stabilisera både inflationen och realekonomin innebär inte att den gör avkall på att inflationsmålet är överordnat

.

Exakt på vilken horisont Riksbanken siktar på att inflationen ska vara på målet beror bland annat på skälen till att inflationen avviker från målet, hur stor avvikelsen är och hur realekonomin påverkas. Det kan också bero på hur stor vikt direktionsledamöterna lägger vid å ena sidan stabilisering av inflationen och å andra sidan stabilisering av realekonomin. I vissa lägen kan det finnas skäl att låta det få ta lite längre tid för inflationen att nå målet, eftersom effekterna på realekonomin av en snabb återgång till målet kan få effekter på produktion och sysselsättning som inte är önskvärda. Men om anpassningen tillbaka till inflationsmålet å andra sidan blir alltför utdragen finns en risk för att allmänheten börjar tvivla på Riksbankens intention och förmåga att uppnå målet ens på lång sikt. Det är viktigt att undvika en sådan utveckling. Det finns inget generellt svar på frågan hur snabbt Riksbanken siktar på att föra tillbaka inflationen till 2 procent om den avviker från målet. I allmänhet har strävan varit att räntan och räntebanan anpassas så att inflationen förväntas vara någorlunda nära målet om två år.


En önskvärd penningpolitik ska också vara förutsägbar och på så sätt underlätta för hushåll och företag att anpassa sig till nya ekonomiska förhållanden. Därför ska förändringar i reporäntan under normala omständigheter ske gradvis och inte i alltför stora steg. Att ändra räntan gradvis ger dessutom möjlighet att invänta och analysera ny ekonomisk information. Eftersom det är svårt att veta exakt hur ekonomin fungerar och hur penningpolitiken verkar är det också bra att man i normalfallet går varsamt fram med förändringar av räntan.

 

Det är dock viktigt att betona att Riksbanken genom att presentera sin syn på vad som är en lämplig bana för reporäntan inte har bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Precis som alla andra bedömningar kommer ränteprognosen att behöva ändras utifrån den nya information som hela tiden kommer om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Därför finns det alltid en osäkerhet om den framtida ränteutvecklingen på samma vis som det är osäkert hur den allmänna ekonomiska utvecklingen blir framöver.

Ja Nej

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

8 + 7 ?