Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 24 oktober

Bild på riksbankschef Stefan IngvesMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdagen den 24 oktober 2013 chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för visat intresse och många bra frågor. Ha en fortsatt bra dag. Hälsningar Stefan Ingves
  • Ni på Riksbanken brukar säga att en normal nivå på reporäntan ska ligga runt 4.00%, nu har vi en reporänta på bara 1.00%, när tror ni att vi kommer ha en normal nivå på reporäntan igen?
    Fredrik
    Svar: Nu är räntan låg för att vi skall få upp inflationen till två procent. Om vi får rätt i vår prognos kommer räntan att börja höjas långsamt i slutet av 2014 och vi räknar med att räntan kommer att vara ca tre procent vid slutet av 2016, vad som händer sedan är svårt att uttala sig om, men vi har ett långsiktigt intervall för var reporäntan normalt bör vara mellan 3,5-4,5 procent.
  • Hej Stefan Ingves! Hur påverkas den finansiella stabiliteten om vi har en bostadsbubbla som (IMF har varnat Sverige för) spricker,med tanke på hushållens höga skuldsättning?
    Patric
    Svar: Först påverkas konsumtionen för man börjar spara mera för att betala av på lånen. Då faller efterfrågan i ekonomin och arbetslösheten ökar sannolikt.Går det så illa att man inte kan betala på sina lån och det gäller för många hushåll då får också bankerna problem och det blir ännu fler bekymmer med den ekonomiska utvecklingen. Sedan tar det många år att vända en sådan utveckling och det är därför man bör bromsa i tid så att vi inte hamnar där.
  • Hej Stefan Ingves! Reporäntan är historiskt låg och hushållen skuldsättning är historiskt hög, skulle inte en räntehöjning vara rätt medicin istället?
    Anders
    Svar: Det gäller att göra en avvägning, nu behöver räntan vara låg eftersom inflationen ligger under vårt mål på två procent.
  • Nu lönar det sig att låna när tror du att kommer löna sig att spara i Sverige?
    Rut
    Svar: Med låg inflation behöver vi en låg ränta. När konjunkturen förbättras och räntan stiger mot mera normala nivåer då kommer du att få en högre ränta på dina sparpengar. Ett mera krångligt sätt att beskriva samma sak är att notera att nu är realräntan (ränta minus inflation) negativ. Under mera normala omständigheter är realräntan positiv och då lönar det sig att spara igen.
  • Är Riksbanken fortfarande en oberoende Riksbank fast Finansministern och Finansmarknadsministern har andra åsikter om vem som ska ansvara för hushållens skuldsättning?
    Patric
    Svar: Ja, vi är precis lika oberoende som tidigare. Våra två uppdrag är att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det gör vi genom att ha ett inflationsmål på två procent när vi bedriver penningpolitik, vi ger ut sedlar och mynt, sköter stora betalningar mellan banker i Sverige, förvaltar valutareserven och bevakar den finansiella stabilteten.
  • Hej, Hur ser du på att det fortfarande är en hög arbetslösehet ocha tt den blir bara högra förm varje månad som går, påverkar den reporäntan? Ni säger att det ljusnar, men för vem ljusnar det+
    Sahin
    Svar: Att arbetslösheten är hög är ett bekymmer men samtidigt finns det positiva tecken. Arbetslösheten har sjunkit en del den senaste tiden. När konjunkturen tar fart under 2014 räknar vi med en allt tydligare förbättring på arbetsmarknaden. Nu stödjer en låg ränta utvecklingen på arbetsmarknaden när sedan konjunkturen normaliseras börjar räntan stiga långsamt.
  • Hej Stefan. Er NAIRU är 5-7,5%. Med er syn på arbetsmarknaden undrar jag hur den kommer att förändras?
    Edward Linderoth
    Svar: Det är mycket osäkert hur lågt arbetslösheten kan falla och vad som är en långsiktigt hållbar nivå på arbetslösheten. Det speglas också i att vi har ett ganska brett intervall för var den långsiktiga arbetslösheten kan tänkas ligga. Vår bedömning är att det tar tid innan arbetslösheten faller mer påtagligt eftersom det är svårt att matcha sökande med lediga jobb samtidigt som allt fler av olika skäl är svåra att anställa.
  • Varför har ni bytt namn på era prognoser till osäkerhetsintervall?, det är ju en prognos så det finns ju inget löfte eller annan säkerhet i dem ändå.
    Magdalena Andersson
    Svar: Räntebanan den är en prognos över vad vi kommer att göra med räntan framöver. Det intervall som vi anger kring räntebanan är vårt försök att illustrera den osäkerhet som råder för vår prognos. Framför allt visar intervallet hur snabbt osäkerheten stiger när vi blickar längre fram. Om den ekonomiska utvecklingen inte blir som vi förväntat oss ja då måste vi också ändra oss.
  • Kommer ni att fokusera mindre på hushållens skuldsättning framöver mot bakgrund av att FI fått övergripanda ansvar för makrotillsynen? Det blir ju så att säga inte erat bord med mindre än att ni kör över FI.
    J
    Svar: Det beror på vad som händer längre fram. Lugnar skuldutvecklingen ner sig får vi fler frihetsgrader i penningpolitiken. Det är bra att det nu blir tydligt för hur det här beslutsfattandet skall gå till men sedan får vi se vilka beslut som fattas och vilka effkter de får på ekonomin.
  • Hej. Du brukar säga att nivåerna på reporäntan normaliseras år 2016. Då går din mandatperioden ut och någon annan tar över vakthållningen. Vad händer om näste Riksbankchef är en duva? Blir det normala nivåer år 2020 då?
    Rune
    Svar: Oberoende av vem som är rikbankschef är det inflationsmålet som styr räntesättningen och så kommer det även att vara i framtiden.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 5 ?