Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 11 februari

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdagen den 11 februari 2016 chattade riksbankschef Stefan Ingves att på Riksbankens webbplats.

 

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Tack för alla intressanta frågor. Nu måste jag fortsätta med andra arbetsuppgifter. Hoppas ni alla har en fortsatt bra dag. Hälsningar Stefan Ingves
  • Riksbanken har nu sänkt räntan till 0.50%. Samtidigt kontaktar bankerna sina kunder och förmår dem som har räntor baserade på någon marknadsränta, t ex STIBOR 90 med en viss marginal, att acceptera att STIBOR aldrig ska anses var negativ, d v s bankerna ska minst alltid få sin marginal. Då spelar det ingen roll hur mycket Riksbanken sänker. Hur ser Riksbanken på detta?
    Anders Angelstig
    Svar: Det finns ingen direkt koppling ett till ett mellan reporäntan och enskilda lånekontrakt. Däremot är det så att många olika räntor följer med ner när vi sänker räntan. Den följsamheten är god och i så måtto har penningpolitiken den effekt vi önskar. Vidare har räntan också en effekt på växelkursen vilket också är vad vi önskar.
  • Hej, hur kommer denna sänkning att påverka Eurokursen på kort sikt? Euron sköt i höjden i samband med beskedet! Vad är prognosen för Euron på 2 veckors sikt? / Orolig
    / Orolig
    Svar: Vi gör inte prognoser på kort sikt för växelkursen och vi gör inte heller prognoser på enskilda valutor.
  • Hej Stefan, Nu sänker ni reporäntan till historiskt låga -0.50% och ni skriver att det finns möjligheter att sänka ännu mera, hur lågt kan ni rent tekniskt sänka reporäntan utan att det skadar det ekonomiska systemet?
    Patric
    Svar: Det finns möjligheter att sänka räntan ytterligare om det behövs. Ytterst är det inte en teknisk fråga utan beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen och inte minst på inflationstakten.
  • Finns det någonting du kan göra i egenskap av riksbankschef för att politiker skall våga agera mer kraftfullt mot den höga skuldsättningen? Eller kan du bara vänta och hoppas att de agerar utefter era (och andras) varningar?
    Michelle
    Svar: Jag har varnat för detta under längre tid och åtgärder har presenterats för långsamt men nu accepterar allt fler att höga skulder är ett problem och den politiska processen för att vidta ytterligare åtgärder har startat. Min förhoppning är att dom diskussionerna också leder till resultat.
  • Hej Stefan, Bankerna har innan den här räntesänkningen beklagat sig att minusräntan kostar dom hundratals miljoner, vad tänker du över om dom nu kommer ta ut den här kostnaden över oss bankkunder med minusräntor på våra sparkonton?
    Magnus
    Svar: Bankerna tjänar ungefär 100 miljarder på ett år och minusräntan kostar bankerna ca 1 miljard. Det är med andra ord en kostnad som bankerna med lätthet kan bära.
  • Min man och jag sparar pengar varje månad för att kunna köpa vår första bostad. Vi har sparat i flera år nu. Under tiden har våra vänners bostadsvärden stigit mångdubbelt mer trots att vi sparar flera tusen varje månad. Det enda rätta verkar vara att också hoppa på tåget, trots att det innebär en stor skuldsättning. Ser ni på Riksbanken det som ett problem att lånande premieras framför ett ansvarsfullt sparande?
    Christine
    Svar: Det är just det här som händer när bostadsmarknaden inte fungerar. Blir det svårare att låna stiger inte priserna så mycket och det samma händer om utbudet av bostäder ökar. I båda fallen har framtida bostadsköpare nytta av den utvecklingen eftersom det blir lättare att spara till och köpa bostad.
  • Hur bedömer du risken för ännu en global finanskris liknande den vi såg 2007?
    Christine
    Svar: Den risken tror jag inte är den samma idag. Däremot kan alltid nya typer av problem uppkomma på olika håll i världen.
  • Hej Stefan, Om bankerna nu inför minusräntor på sparkonton hur ska vi då kunna ta ut våra pengar nu när dom har tagit bort kontanthanteringen? Kan ni tvinga banker att ha kontanthantering?
    Annika
    Svar: Vi kan inte tvinga bankerna att hålla kontanter men det går alltid att ta ut pengar i bankomater, och har inte din bank kontanter går det ju alltid att byta bank!
  • Hej Stefan, Hushållen har ca 3.300 miljarder i banklån och ca 1.500 miljarder på bankkonton, anser ni att att hushållen lånar för mycket eller sparar för mycket?
    Fredrik
    Svar: En av svårigheterna här är att det ofta inte är samma hushåll som både sparar och lånar så enskilda hushåll kan ändå låna för mycket trots att andra sparar. Sammantaget har dock hushållens skulder ökat väldigt kraftigt under dom senaste tjugo åren och skulderna är nu på en sådan nivå att det utgör en risk både för enskilda hushåll och för Sverige.
  • Hej Stefan, Har Riksbaken tillräckligt stor kontantreserv om bankerna nu inför minusräntor på våra sparkonton? Och hur tar man ut sina pengar eftersom kontanthanteringen är borttagen?
    Ingvar
    Svar: Ja vi har gott om kontanter i lager och särskilt nu eftersom vi är i färd med att byta ut alla gamla kontanter.
  • Hej Stefan, Jag är intresserad över svensk makroekonomi på hobbynivå, har du några tips om vad jag ska läsa för att få mera kunskap?
    Patric
    Svar: Läs vår penningpolitiska rapport regelbundet! En ofta förekommande bok i dessa sammanhang är Vår Ekonomi av Klas Eklund.
  • är ni medvetna om riskerna med minusränta? om det hade varit något bra då skulle hela världen göra som Sverige?
    Rawand
    Svar: Ja vi är väl medvetna om riskerna och allt fler centralbanker, nu senast Japan, har idag negativ ränta.
  • Hej Stefan, Stämmer det att Riksbanken är världens äldsta centralbank och har ni nu världens lägsta styrränta?
    Anna
    Svar: Japp vi är äldst, 1668, och bland dom lägsta just nu. Styrräntor är litet svåra att jämföra eftersom olika centralbanker har olika styrsystem, därav det inte helt precisa svaret.
  • Hej Stefan, Vilka risker finns det med att sänka inflationsmålet?
    Anders
    Svar: Då kan man komma närmare deflation, dvs priserna faller. Vi tycker två procent är ganska lagom. Framförallt är det viktigt att inte ändra mål ofta då vet ju till sist ingen vad man skall tro på.
  • Hej, Med tanke på att Riksbanken ett antal gånger nu har sänkt räntan utan att det verkar påverka inflationen nämnvärt undrar jag om det finns någon nedre gräns för hur lågt räntan kan sänkas.
    Tomas
    Svar: Räntan kan sänkas ytterligare om det behövs. Vår bedömning är att penningpolitiken har haft den effekt som vi önskar eftersom priserna är på väg upp i Sverige och vi räknar med att inflationen är kring två procent under 2017.
  • Hej Stefan, Hur många år tror du idag att det tar innan vi får en normalnivå runt 4% på reporäntan?
    Johan
    Svar: Det kommer att ta lång tid innan vi når den räntenivån igen och det kommer inte att inträffa under den prognosperiod som vi nu kan överblicka.
  • Hej Stefan, Ni var oeniga i direktionen över räntesänkningen, är det "högt i tak" under era räntemöten?
    Jan
    Svar: Ja det tycker jag absolut. Det är inte lätt att blicka in i framtiden och den ekonomiska utvecklingen är sällan entydig. Vi diskuterar oss emellan i flera veckor innan det är dags att slutgiltigt ta ställning på räntemötet.
  • The Bank of Japan's board recently expressed concern about a global 'race to the bottom' as central banks cut rates. Are you concerned this might be happening now?
    Dan Hinge, Reporter, Central Banking
    Svar: I am convinced all central banks do their best to get inflation up to their respective targets. By working in the same direction global inflation will go up and that is good for everybody.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

3 + 3 ?