Frågor och svar kring den finansiella oron

Datum

Riksbanken har det primära ansvaret för att övervaka stabiliteten inom det finansiella systemet och vid behov vidtar åtgärder. Riksbanken har sammanställt ett antal frågor och svar för att förklara vår roll i den finansiella oro som råder, se nedan. 

 

Vad gör andra myndigheter?

Finansinspektionen övervakar företagen på finansmarknaden och arbetar för att det finansiella systemet ska fungera väl med stabila företag och ett gott konsumentskydd. Riksgälden ansvarar för insättningsgarantin. Se länk till Finansinspektionens och Riksgäldens webbplatser nedan.

 

  

Frågor och svar publicerade 2009-06-02

 

Vilken är Riksbankens bedömning om den finansiella stabiliteten i Sverige?

Riksbanken bedömer att de svenska storbankernas kreditförluster kommer att öka under de närmaste åren, i spåren av den mycket svaga konjunkturutvecklingen. I Riksbankens huvudscenario förväntas de svenska storbankernas kreditförluster sammantaget uppgå till drygt 170 miljarder kronor för 2009 och 2010. Bankerna har tillräckligt med kapital för att möta större förluster än så, och är i en internationell jämförelse välkapitaliserade. Men även om bankerna klarar betydande kreditförluster är myndigheternas åtgärder en viktig förutsättning för att det finansiella systemet i Sverige ska vara stabilt.

 

Vad kan påverka utvecklingen på de finansiella marknaderna framöver?

I årets första rapport Finansiell stabilitet ser Riksbanken tre risker som, om de inträffar, skulle kunna leda till att situationen för de svenska bankerna förvärras mer än i huvudscenariot, med större kreditförluster som följd. En sådan risk är att recessionen och återhämtningen i konjunkturen blir mer långdragen än de flesta konjunkturbedömare förväntar sig. En annan risk är att den allvarliga ekonomiska situationen i de baltiska länderna fortsätter att förvärras. Båda dessa risker har ökat jämfört med i november förra året. Samtidigt finns tecken på att delar av de finansiella marknaderna har börjat fungera bättre under senare tid. Därför bedöms risken för störningar i marknadernas funktion vara oförändrad jämfört med Riksbankens bedömning i november.

 

Hur gör Riksbanken sina stresstester?

Riksbanken genomför kontinuerligt stresstester för att bedöma hur mindre sannolika negativa händelser kan påverka bankernas motståndskraft. I nuläget är osäkerheten om konjunkturutvecklingen framöver och om dess effekter på bankerna stor. Därför har Riksbanken i denna rapport testat bankernas motståndskraft mot ett scenario som ger betydligt sämre effekter på bankernas kreditförluster än huvudscenariot. Finanskrisen har också medfört ökad fokus på bankernas kapitalstyrka. Därför omfattar testet dessutom hur kreditförlusterna påverkar bankernas kapitaltäckning. En närmare beskrivning av hur det aktuella stresstestet är utformat finns i rapporten Finansiell stabilitet 2009:1.

--------------------------------------------------------------------------------------

  

Frågor och svar publicerade 2009-05-27

 

Varför har Riksbanken en valutareserv?

En av anledningarna till varför Riksbanken behöver ha en valutareserv hänger ihop med Riksbankens ansvar för att det finansiella systemet fungerar säkert och effektivt. En avgörande del i det arbetet är att vi i en krissituation har möjlighet att ge likviditetsstöd till banker. Eftersom de svenska bankerna finansierar en betydande del av sin verksamhet i utländsk valuta behöver Riksbanken ha en tillräckligt stor valutareserv för att kunna möta bankernas efterfrågan vid behov.

 

Varför behöver Riksbanken förstärka valutareserven?

Under den finansiella krisen har Riksbanken lånat ut amerikanska dollar till svenska banker. Riksbanken har också ingått så kallade swapavtal med centralbankerna i Island, Lettland och Estland. Dessutom har vi utökat engagemangen till internationella valutafonden, IMF. Dessa åtaganden motsvarar utländsk valuta för ungefär 100 miljarder kronor. Det är viktigt att vi har fortsatt beredskap för att finanskrisen kan bli både djup och långvarig. Därför behöver vi nu återställa valutareserven.

 

Hur gör ni rent praktiskt när ni stärker valutareserven?

Riksbanken kommer att låna den utländska valutan, det vill säga vi kommer inte att köpa utländsk valuta för svenska kronor. I praktiken går det till så att Riksgälden lånar upp den utländska valutan för Riksbankens räkning. Sedan sätts dessa pengar in på ett av Riksbankens konton. 

 

Frågor och svar publicerade 2009-02-27

 

Varför ingår Riksbanken ett avtal med Estlands centralbank, Eesti Pank?

I tider av finansiella kriser är det viktigt att centralbanker samarbetar och bistår varandra. De finansiella systemen i Estland och Sverige är tätt sammanflätade. Avtalet bidrar till att stärka Eesti Panks förmåga att värna den finansiella stabiliteten i Estland. 

 

Det är viktigt att poängtera att avtalet kan ses som en sorts försäkring – ifall det skulle bli problem i den estniska finanssektorn har Estlands centralbank möjlighet att utnyttja avtalet. Detta stärker möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten i Estland. Att Riksbanken nu ingått avtalet innebär inte att Estniska centralbanken automatiskt fått tillgång till svenska kronor. 

 

Hur mycket pengar kan Eesti Pank låna av Riksbanken?

Avtalet innebär att Eesti Pank kan, om behov uppstår, låna upp till 10 miljarder svenska kronor mot estniska kroon.
 

Frågor och svar publicerade 2008-12-17

 

Varför ger Riksbanken  lån till Lettlands centralbank, Latvijas Banka?

Det är viktigt att centralbanker samarbetar och bistår varandra i tider av finansiell kris. En finansiell kris i Lettland riskerar också att sprida sig och skapa oro på de finansiella marknaderna i Sverige och i våra grannländer. I förlängningen kan problemen påverka betalningssystemet och den svenska ekonomin. Det ligger därför i Riksbankens intresse att bidra till att undvika en sådan situation. Lånet bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten i Lettland fram till dess att ett IMF-program har beslutats.

 

Swapavtalen ger Latvijas Banka rätt att låna euro mot lettiska lats om och när behov uppstår. De swapavtal på upp till 500 miljoner euro som Riksbanken och Danmarks Nationalbank beviljar är kortfristig finansiering för att bidra till att värna den markoekonomiska och finansiella stabiliteten i Lettland. Riksbankens andel beräknas uppgå till 375 miljoner euro.

 

Det lettiska parlamentet har fattat beslut om en rad åtgärder för att komma tillrätta med de ekonomiska problem som landet brottas med. Åtgärderna är också en förutsättning för de program för finansiell hjälp från Internationella Valutafonden, IMF, som har utarbetas och som IMF:s styrelse inom kort ska fatta beslut om.   Swapavtalet är en form av överbryggningsfinansiering tills IMF-programmet är klart och beslutat.

 

--------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-12-04

 

Varför sänker Riksbanken  räntan till 2 procent?

I spåren av den finansiella krisen ser vi en oväntat snabb och tydlig dämpning av konjunkturen. Riksbanken bedömer att konjunkturen fortsätter att försvagas framöver. Svag ekonomisk utveckling i hela världen har lett till kraftigt fallande olje- och råvarupriser.  Utöver detta ser vi också fortsättningsvis att reporäntan har en mindre påverkan än normalt på de räntor som hushåll och företag möter. Vi bedömer att det behövs en kraftig räntesänkning för att mildra effekterna av den finansiella krisen och klara inflationsmålet på 2 procent. En ovanlig situation kräver ovanliga åtgärder.

 

Varför har Riksbanken  tidigarelagt det penningpolitiska mötet?

Det läge vi nu befinner oss i är det viktigt att kunna fatta snabba beslut. Vår analys visade tydligt att vi skulle behöva sänka räntan mer än vad vi hade förutsett i oktober. Vi hade ett bra beslutsunderlag och det fanns då inte skäl att vänta. Ett beslut nu påskyndar lägre räntor för företag och hushåll. Det avgörande är att så snabbt som möjligt dämpa effekten av konjunkturnedgången.

 

Vad har hänt sedan oktober som ändrar bilden?

Konjunkturutvecklingen har försvagats mycket snabbare än väntat i Sverige och i övriga världen. Det mesta tyder på att den ekonomiska utvecklingen framöver blir svagare än vad Riksbanken räknade med i oktober. Vi har justerat ned prognosen för tillväxten i vår omvärld med cirka 1 procentenhet nästa år. Ny information om den svenska konjunkturutvecklingen tyder på att konjunkturen viker snabbare än vad vi hade väntat oss. Tillväxten blev något svagare än väntat under tredje kvartalet. Även framöver kommer produktion och sysselsättning att falla mer än vad Riksbanken har väntat.

 

I spåren av den svagare ekonomiska utvecklingen i hela världen har olje- och råvarupriserna fallit kraftigt.  Lägre energipriser tillsammans med en betydligt svagare ekonomisk utveckling medför att inflationen sjunker mycket snabbt. Riksbanken bedömer nu att priserna ökar betydligt långsammare under det närmaste året.

 

Hur allvarlig är krisen?

Det är klart att det är en bekymmersam situation vi befinner oss i och utan tvekan en av de allvarligaste globala finansiella kriser. Centralbanker och politiker har trots allt lärt en del av tidigare kriser. Nu används många av de ekonomiskpolitiska instrument som står till buds. Riksbanken bedömer att dessa åtgärder kommer att få effekt så att hjulen åter börjar snurra i ekonomin under 2010 med ökad produktion och sysselsättning. 

 

På vilket sätt kommer dagens räntesänkning att underlätta för det finansiella systemet?

Lägre räntenivåer underlättar för låntagarna och det minskar i sin tur risken för kreditförluster.

 

Hur påverkar den här nya prognosen er bedömning av den finansiella stabiliteten och utvecklingen för de svenska bankerna?

Precis som vi skriver i rapporten Finansiell Stabilitet är en svagare konjunkturutveckling negativ för bankerna. Den medför både sämre möjligheter att tjäna pengar och att bankernas låntagare får svårare att betala av på sina lån. Framför allt finns det en risk att företagen kommer få det svårare att betala. Det betyder att bankernas förväntade kreditförluster troligen kan öka. En lägre ränta innebär dock att detta delvis vägs upp av att företagens upplåningskostnader minskar. Sammantaget är Riksbankens bedömning fortfarande att de svenska bankernas motståndskraft är god.

 

--------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-11-17

 

Hur gick händelseförloppet till i samband med att Riksgälden tog över Carnegie?

Läs vidare på Riksgäldens webbplats, www.riksgalden.se

 

--------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-10-31

 

Varför tar ni företagscertifikat som säkerhet för era lån till bankerna?

I takt med att problemen på de finansiella marknaderna har accentuerats har även kreditförsörjningen till företag utanför den finansiella sektorn försvårats. Vi vill förbättra möjligheterna för företagen att låna pengar. Det här innebär att företagen lättare får tillgång till krediter och bankerna får större möjligheter att förse företagen med likviditet. Därmed skapas också utrymme för utlåning även till mindre företag från bankerna. Denna åtgärd ska ses som en komplettering till de andra åtgärder som vi vidtagit de senaste veckorna.

 

Vilka företag omfattas?

Svenska företag med tillräckligt god kvalitet omfattas. Mer specifikt de som har en extern rating på A-2/P-2 eller K-1. Även företag utan extern rating kan omfattas av kreditprogrammet. Företagets bank måste då bekräfta att företaget har en kreditvärdighet som uppfyller motsvarande krav. Finansiella företag omfattas dock inte. Här är det viktigt att understryka att Riksbanken inte lånar ut direkt till företagen. Pengarna lånas ut till bankerna vilka därmed underlättar för dem att i sin tur låna ut till företagen.

 

Garanterar det här att bankerna verkligen lånar ut pengar till företagen nu?

Nej, det kan vi inte garantera. Det vi kan göra är att underlätta för bankerna, se till att de har de pengar de behöver, för att de i sin tur ska låna ut pengarna till företagen. Det tror vi att de kommer att göra nu.

 

---------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-10-30

 

Varför ger Riksbanken likviditetsstöd på maximalt upp till 5 miljarder kronor till Carnegie?

Carnegie har ansökt om likviditetsstöd hos Riksbanken. Finansieringen på kort sikt har blivit så ansträngd att banken riskerar att inte kunna fullgöra sina betalningar. Mot bakgrund av den oro som för närvarande råder i det finansiella systemet har Riksbanken beslutat att ge Carnegie likviditetsstöd för att minska risken för allvarlig störning i det finansiella systemet. Riksbanken är beredd att tillföra den likviditet som behövs för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.

 

Varför har Carnegie fått problem nu?

Carnegies möjligheter att få lån på kort sikt har försvårats på grund av försämrade möjligheter till så kallad värdepappersbelåning. Dessutom har ökade säkerhetskrav för transaktioner på aktiebörser försvårat situationen för Carnegie.  En del av Carnegies egen finansiering bygger på att belåna värdepapper. 

 

Hur stort lån är Riksbanken beredd att ge Carnegie?

Riksbanken har beviljat ett likviditetsstöd om maximalt 5 miljarder kronor. Likviditetsstödet är ett lån som Carnegie lämnar säkerheter för. För den del av krediten som utnyttjas betalar bolaget reporäntan plus 1,5 procentenheter till Riksbanken.

 

---------------------------------------------------------------------------------------

  

Frågor och svar publicerade 2008-10-20

 

Hur ställer sig Riksbanken till regeringens stabilitetsplan?

Riksbanken välkomnar regeringens stabilitetsplan. Det är bra att regeringen får ett brett mandat att vidta de åtgärder som behövs för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.
Den föreslagna upplåningsgarantin kan bidra till att återupprätta förtroendet på marknaden och få den att fungera igen. Att en stabilitetsfond byggs upp i förebyggande syfte om solvensproblem skulle uppstå bidrar också till ett ökat förtroende i det finansiella systemet.

 
Riksbanken förordar en låg avgift som är likformig för alla banker, åtminstone för löptider upp till ett år. Det är viktigt att så många som möjligt deltar i systemet. Det ökar förtroendet och stärker de finansiella marknaderna funktionssätt.

 

Det är bra att Riksgälden får en central roll som ansvarig myndighet för både garantisystemet och stabilitetsfonden som för eventuella kapitaltillskott till kreditinstituten.

 

Vad innebär detta för Riksbankens verksamhet?

Att det nu finns ett regelverk på plats som kommer att underlätta både den långsiktiga kreditförsörjningen för svenska kreditinstitut och en förvärrad situation med eventuella solvensproblem bör bidra till att skapa förtroende. Vi fortsätter så länge det finns behov att förse de finansiella marknaderna med både kronor och dollar.

 

---------------------------------------------------------------------------------------
 

Frågor och svar publicerade 2008-10-13

 

Varför ger Riksbanken ut riksbankscertifikat?

Det är ett sätt att erbjuda marknaden en möjlighet att placera sina pengar i säkra papper. Riksbanken har på kort tid tillfört svenska kronor till den svenska finansiella marknaden på sammanlagt cirka 166 miljarder kronor. Det betyder att det idag finns ett överskott på kronor på marknaden idag. Via certifikaten som köps av bankerna kan de placera sina överskott i ett värdepapper som ges ut av Riksbanken.

 

Vad är ett riksbankscertifikat?

Ett riksbankscertifikat är i princip samma sak som en statsskuldsväxel men med en kortare löptid. Certifikatet ges ut av Riksbanken med en ränta som är reporäntan.

 

Hur stor är emissionen av riksbankscertifikaten?

Det är ett rambelopp på 600 miljarder kronor. Beloppet kan portioneras ut över tid. Hur stort beloppet blir vid de enskilda tillfällena avgörs från gång till gång.

 

Hur påverkar utgivningen av riksbankscertifikat de penningpolitiska reporna?

De penningpolitiska reporna försvinner nu. Istället för att låna ut till reporäntan kommer Riksbanken framöver att låna in till reporäntan. Det blir så att säga den omvända situationen.

 

Vilka får köpa dessa riksbankscertifikat?

Riksbankens penningpolitiska motparter kan köpa dessa certifikat. Det är ett anbudsförfarande i form av volym det vill säga man talar om hur mycket man vill köpa. Räntan är fastställd i förväg och är reporäntan. Det sker på tisdagen den 14 oktober och dagen efter sker betalningarna. Redan dagen efter publiceras resultaten av emissionen av certifikaten.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------


Frågor och svar publicerade 2008-10-09

 

Varför får Kaupthing miljardstöd från Riksbanken?

Riksbanken och Finansinspektionen anser att Kaupthing Sverige AB är solid, men att banken har likviditetsproblem. Riksbanken har därför bestämt att ge Kaupthing Bank Sverige AB ett särskilt likviditetsstöd på upp till fem miljarder svenska kronor. Lånet får användas till att betala både insättare som har konto i den isländska banken Kaupthing Bank hf, Island, Filial i Sverige (Kaupthing Edge) och insättare och andra fordringsägare i den svenska banken Kaupthing Bank Sverige AB.
 
Den isländska centralbanken har gett likviditetsstöd på 500 miljoner euro till den isländska banken Kaupthing Bank hf.

 

Är mina sparpengar säkra i Kaupthing?

Insättningar i den svenska banken Kaupthing Bank Sverige AB omfattas av den svenska statliga insättningsgarantin med 500 000 kronor. Insättningar i Kaupthing Bank hf, Island, Filial i Sverige (Kaupthing Edge) omfattas av den isländska insättningsgarantin, som har ett avtal med den svenska statliga insättningsgarantin för att spararna ska få samma skydd som sparare i svenska banker. Genom de nya reglerna från 6 oktober 2008 kan regeringen besluta att den svenska insättningsgarantin ska gälla för hela sparbeloppet upp till 500 000 kronor, om inte den isländska insättningsgarantin inte kan betala.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------

Frågor och svar publicerade 2008-10-08

 

Varför sänker ni reporäntan?

Den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med lägre inflationstryck som följd.  Ett stort antal centralbanker sänker nu räntorna i en gemensam aktion för att mildra konsekvenserna av den pågående finansiella krisen.

 

På vilket sätt kommer en räntesänkning att avhjälpa problemen på de finansiella marknaderna?

Syftet med räntesänkningen är främst att mildra de realekonomiska konsekvenserna, det vill säga de ekonomiska effekterna för företag och hushåll, av den finansiella krisen, inte att lösa krisen på de finansiella marknaderna. För detta har vi vidtagit flera andra åtgärder.

 

Varför sänker ni med hela 50 punkter?

De ekonomiska utsikterna har försämrats relativt mycket och då är det lämpligt att justera reporäntan lite mer än vad vi brukar göra.

 

Vad händer med räntebanan?

Hur räntebanan ser ut framöver återkommer vi till efter vårt ordinarie penningpolitiska möte, som äger rum den 22 oktober 2008.

 

Hade ni sänkt räntan om inte de andra centralbankerna gjort detta?

När läget är så här osäkert är vi ständigt beredda på att man kan behöva fatta snabba beslut. Det gäller även beslut att sänka räntan. Men det är bra att det görs gemensamt. 

 

Räcker de krediter ni nu har beslutat om eller kommer det mer?

Riksbanken vidtar löpande åtgärder för att underlätta kreditförsörjningen och är beredd att tillföra den likviditet som behövs i det svenska finansiella systemet. Vi följer utvecklingen noga. 
 

Varför ger Riksbanken likviditetsstöd till Kaupthing Bank Sverige AB?

Kaupting Bank Sverige AB är en svensk dotterbank till den isländska banken Kaupthing hf. Förhållandena i den isländska banksektorn har den senaste tiden gjort det svårt för den svenska dotterbanken att låna pengar. Det gjorde att det fanns en överhängande risk att banken skulle drabbas av allvarliga likviditetsproblem. Riksbanken har därför fattat beslut att ge Kaupthing i Sverige ett likviditetsstöd för att värna den svenska finansiella stabiliteten och säkerställa de finansiella marknadernas funktionssätt.

 

Är inte Kaupthing en isländsk bank?

Kaupthing Bank Sverige AB är en svensk bank och står under den svenska Finansinspektionens tillsyn, även om ägaren är den isländska banken Kaupthing hf. Det är därför naturligt att det är Riksbanken som agerar och inte den isländska centralbanken.

 

Är Kaupthing Bank viktig för Sverige?

Kaupthing har en relativt liten marknadsandel i Sverige och avsikten med Riksbankens åtgärd är att undvika att Kaupthing i Sverige får problem.

 

Till vilka banker ger Riksbanken likviditetsstöd?

Riksbanken kan hjälpa banker som har tillfälliga likviditetsproblem men som i grunden är livskraftiga, det vill säga solventa.

 

Är det de svenska skattebetalarna som står för notan?

Nej, när Kaupthing Bank Sverige AB lånar pengar av Riksbanken så måste banken lämna säkerheter och betala ränta till Riksbanken.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-10-06

 

Varför ökar ni dagens (6 oktober) auktion till 100 miljarder kronor?
Beslutet att höja beloppet i dagens auktion från 60 miljarder kronor till 100 miljarder kronor togs i förebyggande syfte. Skälet är att den internationella finansiella oron tydligt påverkar svenska banker och andra finansiella aktörer i Sverige. Det är svårt för dessa att finansiera sig annat än med mycket kort löptid. Om den här utvecklingen fortsätter får det negativa effekter på kreditförsörjningen för företag och hushåll i Sverige. Därför har Riksbanken beslutat att ställa ytterligare lån till förfogande.

 

Varför avser ni att låna ut ytterligare 100 miljarder kronor på sex månader på onsdag?

Syftet är att öka tillgången på krediter med ytterligare lite längre löptider. Den internationella finansiella oron har inneburit att marknaderna för långfristiga krediter fungerar allt sämre. Det innebär att en allt större del av de svenska bankernas finansiering sker på betydligt kortare löptider än normalt. Genom att Riksbanken lånar ut pengar på sex månader ökar tillgången på krediter med längre löptider.

 

Hur ser ni på regeringens åtgärder?

Många länder befinner sig just nu mitt i en finansiell kris som ger återverkningar i hela det globala finansiella systemet. Även finansmarknaderna i Sverige, de svenska bankerna och andra finansiella aktörer i Sverige påverkas nu tydligt av osäkerhet och bristande förtroende. Vi och andra myndigheter har därför vidtagit olika åtgärder, men i samma syfte, nämligen att förhindra att den internationella finansiella krisen får alltför negativa konsekvenser för företag och hushåll i Sverige.

 

Vad betyder det att insättargarantin nu höjs?

Den svenska staten införde 1996 en garanti på 250 000 kronor för transaktionskonton. Förslaget om att utvidga insättningsgarantin innebär att beloppet höjs till 500 000 kronor och täcker alla slag av insättningar på konton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut.

Den utvidgade insättningsgarantin träder i kraft idag den 6 oktober 2008.
Se vidare regeringens webbplats, www.regeringen.se

 

---------------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-10-02

 

Riksbanken beslutade den 2 oktober att införa en ny lånefacilitet i svenska kronor. I ett första skede kommer 60 mdr kronor i form av lån med 3 månaders löptid att auktioneras ut.

 

Vad innebär det beslutet?

Det innebär en möjlighet för svenska banker att, mot säkerhet, låna svenska kronor i Riksbanken på 3 månaders sikt. Lånen kommer att auktioneras ut i två omgångar, den 6 och 27 oktober. Vid det första tillfället auktioneras 60 mdr kronor ut. Exakt vilken ränta bankerna får betala för dessa lån bestäms genom ett auktionsförfarande, men den lägsta accepterade räntan är 25 räntepunkter över den aktuella reporäntan.

 

Vilka banker omfattas av denna lånefacilitet?

Det är Riksbankens penningpolitiska motparter, dvs. de som har rätt att utnyttja Riksbankens stående faciliteter. Totalt är det 14 stycken finansiella institut som har denna möjlighet.

 

Vilka säkerheter godtas för att få ta lån med 3 månaders löptid?

Det är samma säkerheter som godtas i RIX-systemet.

 

Varför gör Riksbanken detta?

Under hösten har den svenska finansmarkanden påverkats tydligt av den internationella finansiella oron. Svenska banker har gott om kapital och låga kreditförluster men marknaderna för långfristiga krediter fungerar allt sämre. Fortsätter svårigheterna för bankerna att finansiera sig får det negativa effekter även för svenska företag och hushåll. Därför har Riksbanken idag beslutat att öppna möjligheten för bankerna att låna svenska kronor för att på så sätt öka deras möjligheter att låna på längre sikt.

 

Har problemen i Sverige förvärrats?

Det vi ser är att även svenska banker nu har fått det svårare att finansiera sig långsiktigt. Idag sker nästan all finansiering på mycket kort sikt. I den mån det överhuvudtaget går att hitta lån med längre löptider är det mycket kostsamt. Svårigheterna för bankerna att få finansiering försvårar kreditförsörjningen för företag och hushåll.  Fortsätter den utvecklingen kan konsekvenserna av de ökade kostnaderna på lån för företag och hushåll i Sverige bli stora.

 

Hur kan ni säga att läget är stabilt nu när det händer så mycket på de finansiella marknaderna som visar att det är allt annat än stabilt?

Våra svenska banker har mycket goda finanser. De har en hög kapitaltäckning och deras kreditförluster är mycket låga. Den oro och de problem vi ser i Sverige har kommit hit från utlandet. Den finansiella krisen har alltså inte uppkommit i Sverige.

 

Finns det anledning att börja oroa sig för de svenska bankerna?

Idag finns inga skäl att tro att någon av de svenska bankerna skulle få allvarliga problem. Våra svenska banker har gjort mycket höga vinster under de senaste åren och har därmed goda marginaler för att hantera oron och de ökade kostnader det innebär. Genom att nu dessutom öppna för möjligheten för bankerna att låna svenska kronor på längre löptid bidrar det till att marknaderna kommer att fungera bättre.

 

Kommer Riksbanken att sänka reporäntan nu?

Det stora problemet på kreditmarknaderna nu är inte att vår styrränta är för hög. Det är svårt att få långfristiga krediter överhuvudtaget, oavsett ränta. Marknadsräntorna har rusat i höjden i förhållande till vår reporänta. Det vi gör nu, gör vi för att minska dessa problem med kreditförsörjningen.

Vi har nästa penningpolitiska möte om tre veckor. Då gör vi en samlad bedömning av det ekonomiska läget och kan inte i nuläget säga hur den kommer att se ut.

 

Hur bedömer ni läget just nu?

Många länder befinner sig just nu mitt i en finansiell kris som ger återverkningar i hela det globala finansiella systemet. Även finansmarknaderna i Sverige, de svenska bankerna och andra finansiella aktörer påverkas nu tydligt av osäkerhet och bristande förtroende. Vi och andra myndigheter har därför vidtagit olika åtgärder för att öka möjligheten till krediter i både svenska kronor och amerikanska dollar.

 

Är det här en ny bedömning av de svenska bankerna?

Nej, vi tror och har hela tiden trott att våra svenska banker har en hög soliditet, dvs. att deras tillgångar överstiger deras skulder. Våra svenska banker är stabila, de har goda förutsättningar att möta de ökade kostnader som den internationella finansiella oron medför. Svenska banker har tillgångar som med goda marginaler överstiger skulderna.

 

Tycker ni inte längre att stabiliteten är tillfredställande?

Jo, våra banker har god soliditet. De har en hög kapitaltäckning och låga kreditförluster. Därmed är också den finansiella stabiliteten fortfarande tillfredställande men vi följer noga utvecklingen och ser att finansmarknaden och svenska banker nu tydligare berörs av den internationella finansiella oron.

 

På vilket sätt ser ni att finansmarknaden och de svenska bankerna nu påverkas tydligt av finanskrisen?

Internationellt och i Sverige är det idag mycket svårt för bankerna att få lån med längre löptider. En konsekvens som leder till ökade kostnader för bankerna är att interbankräntorna, dvs. de räntor som bankerna sätter i förhållande till varandra när de lånar pengar av varandra, har blivit ännu högre den senaste tiden. Samtidigt är det viktigt att veta att de svenska bankerna har goda förutsättningar att möta de ökade kostnader som den internationella finansiella oron medför. Svenska banker har tillgångar som med goda marginaler överstiger skulderna.

 

Hur yttrar sig det bristande förtroendet?

Både internationellt och i Sverige har det blivit ännu svårare att få lån på längre löptider. Det är något som även drabbar våra svenska banker mer nu än tidigare. Vad som är positivt är att bankerna i det svenska banksystemet fortfarande lånar ut till varandra, även om detta just nu bara sker med mycket korta löptider. I många andra länder är situationen mer besvärlig. Det här handlar inte om att det är brist på pengar utan är istället helt och hållet en fråga om att den stora osäkerhet som råder lett till brist på förtroende mellan låntagare och långivare på de finansiella marknaderna både internationellt och i Sverige.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-09-30

 

Varför lånar Riksbanken ut dollar?

Riksbanken har beslutat att låna ut dollar till svenska banker för att hantera den ansträngda situationen på marknaden när det gäller upplåningen i US-dollar. Tillsammans med de åtgärder som genomförs av andra centralbanker bör detta leda till bättre likviditet på de finansiella marknaderna globalt.

  

Hur mycket US-dollar kommer Riksbanken att låna ut?

Riksbanken beslutade den 29 september att erbjuda de svenska bankerna att låna högst 22 miljarder US-dollar. Detta kommer att ske vid två tillfällen. Vid det första tillfället, den 1 oktober, kommer Riksbanken att låna ut högst 7 miljarder US-dollar. Vid det andra tillfället, den 22 oktober, så kommer Riksbanken att erbjuda de svenska bankerna att låna högst 15 miljarder US-dollar. Det senare lånet löper över årsskiftet. Mer information om den exakta utformningen av lånen finns via länken nedan.

 

Kommer ni att låna ut mer US-dollar till svenska banker?

Nej, det finns inget beslut om det idag. Riksbanken följer utvecklingen noga och kan – om situationen så kräver – genomföra ett antal olika åtgärder. Den utlåning som nu har beslutats uppgår till totalt 22 miljarder US-dollar. Den såkallade swapfaciliteten mellan Riksbanken och den amerikanska centralbanken Federal Reserve omfattar totalt 30 miljarder US-dollar. Därutöver har Riksbanken en valutareserv. 

 

Varför gör ni det just nu?

I tider av osäkerhet och finansiell kris är det viktigt att centralbankerna samarbetar för att se till att de globala finansiella systemen fungerar. Tidpunkten för den typen av samordnade åtgärder som genomfördes den 29 september är ingenting som Riksbanken bestämmer över ensam utan det sker i samråd med med den amerikanska centralbanken Federal Reserve och de andra centralbanker som deltar.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-09-26

 

Vad betyder den ekonomiska inbromsningen i de baltiska länderna för svenska banker?

Efter flera år av kraftig ekonomisk expansion och tendenser till överhettning bromsar nu tillväxten in snabbt i de baltiska länderna. Under sådana omständigheter ökar i allmänhet kreditförlusterna i bankerna och intjäningen minskar. Men en inbromsning i de baltiska ländernas ekonomier har varit förväntad och bankerna har tagit med det i sina prognoser över intjäning och kreditförluster.

 

De två banker i Sverige med störst utlåning i de baltiska länderna är Swedbank och SEB. Tester som Riksbanken har gjort visar att både SEB och Swedbank klarar en kraftigt försämrad utveckling i de baltiska länderna och att bankernas motståndskraft är tillfredställande. Det gäller även under antaganden som speglar mycket höga kreditförluster och en kraftigt vikande intjäning.

 

Vad menar ni med att stabiliteten i det finansiella systemet är tillfredställande?

Riksbanken grundar som alltid sin bedömning på en analys av de fyra svenska storbankerna. De svenska bankerna är finansiellt starka med ett betydande eget kapital, god lönsamhet och låga kreditförluster. Vår bedömning är att det finns en god motståndskraft mot den oro som sedan en tid råder internationellt.

 

Under de senaste veckorna har de internationella marknader där bankerna finansierar sig genom att ta upp obligationslån fungerat allt sämre. Det gäller i hela världen och är en följd av utvecklingen i USA. Upplåningen har blivit dyrare och svårare att få tag på. Även de svenska bankerna har drabbats, om än i mindre utsträckning än på andra håll.  Att de internationella marknaderna fungerat dåligt påverkar emellertid inte Riksbankens bedömning att stabiliteten i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. De svenska bankerna har en god motståndskraft mot denna typ av störningar.

 

Varför fungerar marknaderna sämre än normalt?

Krisen i det amerikanska finansiella systemet gör att internationella investerare och banker känner en osäkerhet inför vad som kan komma att hända under den närmaste framtiden. De vet inte hur mycket pengar de kan komma att behöva för att klara av sina egna åtaganden. Därför väljer de att behålla sina pengar i stället för att låna ut dem som de brukar göra i normala tider. Och lånar de ut något så är det i mindre poster och till högre priser. Det drabbar banker och andra finansiella företag som är beroende av en regelbunden upplåning för sin verksamhet.

 

Varför fungerar bostadsobligationsmarknaden sämre än normalt?

När placerare är oroliga och försiktiga föredrar många av dem att köpa säkra värdepapper och sälja de som är mer riskfyllda, även om de senare har en högre avkastning. Därför köper man korta statspapper, till exempel statsskuldväxlar, och säljer värdepapper som är mindre likvida och anses ha högre risk. I USA har man i stor utsträckning sålt bostadsobligationer eftersom de till följd av den amerikanska bostadskrisen upplevts som särskilt riskfyllda.

 

Även i Sverige har det blivit en stark efterfrågan på korta statspapper och ett motsvarande utbud av bostadsobligationer. Detta trots att de svenska bostadsobligationerna (så kallade säkerställda obligationer) har en mycket hög kreditvärdighet och normalt har en ränta som bara marginellt överstiger räntan på statspapper med motsvarande löptid. För att lindra de svenska problemen har Riksgälden genom ett antal auktioner ökat utbudet av statsskuldsväxlar och samtidigt köpt (repat in) motsvarande mängd bostadsobligationer. Av samma skäl har Riksbanken valt att acceptera en större andel säkerställda obligationer som säkerheter i RIX-systemet.

 

Den svenska marknaden för bostadsobligationer har under hela den finansiella turbulensen varit öppen, till skillnad från många andra internationella marknader. Här har de svenska marknadsaktörerna tagit ett stort ansvar.

 

Vad är en säkerställd obligation?

Säkerställda obligationer är obligationer som utges under en särskild lagstiftning, där kreditgivaren är mer skyddad än när det gäller vanliga obligationer. Som säkerhet för obligationerna finns en definierad mängd svenska (inte utländska) bostadslån. Det bostadsinstitut som utger obligationerna är skyldigt att kontrollera att alla ingående lån är friska i meningen att betalningar sköts på ett oklanderligt sätt. Annars måste lånen bytas ut mot andra, där räntebetalningar och amorteringar sker enligt plan. Finansinspektionen utövar viss tillsyn över att detta sker på ett korrekt sätt. Värdet på de ingående lånen ska också med god marginal överskrida värdet på obligationerna. Här finns alltså en betydande buffert. Skulle något hända med det emitterande bolåneinstitutet har obligationsinnehavaren dessutom rätt till sin del i säkerhetsmassan. Den är inte tillgänglig för övriga fordringsägare i bolåneinstitutet.

 

De svenska säkerställda obligationerna måste sägas vara bland dem som har högst kreditsäkerhet i världen. Det är svårt att tro att dagens prissättning på dessa obligationer skulle spegla en långsiktig värdering av deras kreditrisk.

 

Har vi en finanskris i Sverige?

Nej, vi har ingen svensk finanskris men de svenska bankerna och de svenska marknaderna har naturligtvis påverkats av den internationella finanskrisen som nu pågått i mer än ett år. De svenska bankerna har fortfarande god intjäning och gör vinster.

 

Banker, precis som många hushåll, behöver låna pengar i olika former och med olika löptider för att hantera alla sina betalningar och för att se till att den efterfrågan som hushåll och företag har på lån kan tillgodoses.
 
De svenska bankerna, precis som alla andra banker världen över, har påverkats framförallt genom att det blivit svårare att låna pengar över en längre tidsperiod på de internationella marknaderna. De som normalt lånar ut pengar på de internationella marknaderna har blivit mer osäkra och placerar därför hellre pengarna i säkra värdepapper. Därför har det också blivit dyrare för bankerna att låna pengar eftersom det finns färre som vill låna ut till alla banker världen över. Men ingen av de svenska bankerna har eller har haft problem med sin likviditet på det sätt som banker i andra länder har haft.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------

 

Frågor och svar publicerade 2008-09-24

 

Varför får Riksbanken möjlighet att låna 10 miljarder dollar av den amerikanska centralbanken Federal Reserve?

Riksbanken har tillsammans med Danmarks Nationalbank, Norges Bank och Australiens centralbank inrättat swapfaciliteter (swapavtal) med den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Ett swapavtal innebär att parterna kommer överens om att först köpa och vid ett senare tillfälle sälja tillbaka samma valuta. Både köpet och försäljningen bestäms samtidigt, vilket gör att man även kan likna ett swapavtal vid ett lån av valuta. Man kan därför säga att avtalet med den amerikanska centralbanken innebär att Riksbanken har möjlighet att låna amerikanska dollar i utbyte mot att den amerikanska centralbanken lånar svenska kronor. Avtalet innebär inga transaktioner idag utan bara att Riksbanken och Federal Reserve är överens om att vi kan genomföra sådana transaktioner och hur det i så fall ska göras. Avtalet gäller fram till den 30 januari 2009.

 

Behöver de svenska bankerna dollar?

Nej, vi bedömer inte det i dagsläget. Avtalet med den amerikanska centralbanken är en åtgärd i förebyggande syfte som ger Riksbanken möjlighet att låna dollar från den amerikanska centralbanken om behov skulle uppstå. Det bör också påpekas att Riksbanken har en betydande valutareserv så detta avtal är inte det enda sättet för Riksbanken att få tag i amerikanska dollar.

 

Varför har Riksbanken beslutat om ändrade säkerhetskrav för krediter i RIX?

När bankerna (och vissa andra stora finansiella aktörer) ska betala till varandra använder de sig av Riksbankens RIX-system. Även betalningar från privatpersoner och företag som ska gå från ett konto i en bank till ett konto i en annan bank samlas ihop och betalas slutligen i RIX-systemet. Detta system är därför knutpunkten i det svenska betalningssystemet och därmed av central betydelse för att den ekonomiska aktiviteten i Sverige inte ska avstanna. Riksbanken fattade beslut om att underlätta för bankerna att genomföra sina egna och andras betalningar i RIX-systemet. Detta sker genom att man ökar möjligheterna för bankerna att låna i Riksbanken under dagen. Bankerna och de andra aktörerna i RIX-systmet kan nu i större utsträckning använda sina egna eller närstående instituts så kallade säkerställda obligationer som säkerheter i systemet. Säkerställda obligationer är obligationer med särskild status, där kreditgivaren är mer skyddad än när det gäller vanliga obligationer. Den tillåtna andelen av dessa säkerställda obligationer höjdes från 25 till 75 procent.  Enkelt uttryckt får aktörerna nu vid behov lite mer säkerheter att låna på i RIX-systemet.

 

Varför gör Riksbanken det här nu?

I slutet av vecka 38 kunde vi se att de svenska finansiella marknaderna påverkades märkbart av den globala finansoron. Det uppstod brist på till exempel statsskuldsväxlar och Riksgälden vidtog då, efter samråd med Riksbanken, åtgärder för att öka utbudet av statsskuldsväxlar. Mot bakgrund av den finansiella oron finns det nu skäl även för oss att se över om vissa säkerheter i betalningssystemet kan accepteras i större utsträckning. Detta för att öka möjligheten till kredit i systemet och därmed underlätta för bankerna att genomföra sina egna och andras betalningar på ett effektivt sätt.

 

Beslutet träder i kraft omedelbart, innebär detta att det finns akuta problem för bankerna?

Nej, vår bedömning är att den finansiella stabiliteten fortfarande är tillfredställande, att bankernas intjäning är god och att bankerna är solventa. Att vi nu ser att den svenska finansiella marknaden påverkas mer märkbart av den internationella finansoron innebär alltså inte att Riksbanken gör någon annan bedömning av den finansiella stabiliteten. Beslutet fattatdes i förebyggande syfte för att underlätta för bankerna att genomföra sina egna och andra betalningar och därmed bidra till att de finansiella marknaderna fungerar. Så det är naturligt att det träder i kraft omedelbart eftersom det kan innebära att bankerna får lättare att ställa säkerheter till Riksbanken. Vi har dock hittills inte sett några tecken på att bankerna har för lite säkerheter i Riksbanken.

 

Är det inte rätt dramatisk att ändra säkerhetskraven?

Nej, det är ingen dramatik i detta. Riksbanken ser från tid till annan över sina säkerhetskrav och den senaste förändringen gjordes i december förra året. Då införde vi möjligheten att överhuvudtaget kunna använda den här typen av säkerheter i systemet. Det kan finnas olika skäl för en översyn. Ett skäl kan vara om det sker förändringar i andra centralbankers krav och Riksbanken bedömer att den inte vill skapa för stora skillnader mellan olika centralbanker. Många centralbanker accepterar idag säkerställda obligationer till 100 procent. Ett annat skäl kan vara att Riksbanken upptäcker att reglerna får effekter som inte var avsedda. Eller som den här gången – då vi på eget initiativ, i förebyggande syfte, vill öka möjligheten till kredit i betalningssystemet i spåren av den internationella finansiella oron;  allt för att underlätta för betalningar att smidigt kunna passera systemet.

 

Vem har det yttersta ansvaret om en bank går omkull?

I dag är riskerna mycket små för att en av våra svenska banker skulle hotas av konkurs. Bankerna gör goda vinster och är solventa. Det är därför inte ett troligt scenario. Skulle en bank trots allt bli insolvent är det en fråga för regeringen att ta ställning till. Om en bank går i konkurs gäller insättningsgarantin. Riksbanken har uppgiften att främja den finansiella stabiliteten och kan hjälpa till att hantera finansieringsproblem genom att ge likviditetsstöd.

 

I vilket läge kommer Riksbanken att skjuta till likviditet till banker och andra finansiella företag?

Detta är en hypotetisk fråga och Riksbanken kommenterar inte hur man skulle agera i olika situationer. Det är dock viktigt att komma ihåg att bankerna kan låna pengar hos Riksbanken över natten till en ränta på 0,75 procentenheter över reporäntan.

För att värna om det finansiella systemets stabilitet har Riksbanken dessutom möjlighet att, om det finns synnerliga skäl, ge nödkrediter till banker och andra finansiella företag som är kreditvärdiga och som står under Finansinspektionens tillsyn. Riksbanken kan därför agera som ”lender of last resort”. Detta innebär att Riksbanken kan tillskjuta likviditet till en bank som är solvent men har likviditetsproblem om situationen skulle kunna hota det finansiella systemets funktionsförmåga.

 

Vad har Riksbanken för roll när det gäller finansiell stabilitet?

Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”. Att det finansiella systemet är stabilt är viktigt av många skäl eftersom det fyller en rad funktioner som är grundläggande för samhället. Det finansiella systemet är en förutsättning för att människor och företag ska kunna betala och ta emot betalningar på ett effektivt sätt. De som vill kan också spara via det finansiella systemet – pengar som andra därmed kan låna. I det finansiella systemet kan man också få hjälp att hantera risker som kan uppstå på de finansiella marknaderna.

Dela

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

8 + 6 ?