Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Datum

Bästa läsare! I denna utgåva presenteras artiklar om prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden, om effekterna av olika åtgärder för att minska hushållens skuldsättning samt om centralbankernas utmaningar och överväganden när de lånar ut pengar till det finansiella systemet.

Bubblar det i svenska huspriser?

Emilio Dermani, Jesper Lindé och Karl Walentin analyserar prisutvecklingen för småhus i Sverige 1990–2015 i ett internationellt perspektiv. De finner att flera fundamentala faktorer tillsammans kan förklara den prisuppgång som skett för riket som helhet. Jämfört med övriga länder i studien har Sverige haft en större ökning i disponibla inkomster och finansiella nettoförmögenheter men samtidigt också en lägre nivå på bostadsinvesteringarna. Tillsammans med den kraftiga befolkningstillväxten och de exceptionellt låga nominal- och realräntorna de senaste åren har detta bidragit till att bostadspriserna har ökat kraftigt i Sverige.

 

De studerar även prisutvecklingen på kommunnivå med fokus på kommuner där hushållen har ovanligt höga utgifter för sitt boende i förhållande till inkomsterna. De finner att situationen främst gäller storstadskommuner och att invånarna i dessa kommuner under lång tid har lagt en större andel av sina inkomster på boendet än invånarna i den genomsnittliga kommunen.

 

Även om analysen inte stödjer hypotesen att småhusmarknaden är övervärderad anser författarna att prisuppgången kan bli långsiktigt ohållbar. Till exempel skulle en kraftig och varaktig uppgång i realräntan innebära att bostadspriserna riskerar att falla snabbt. Det finns därmed goda skäl att bromsa uppgången i hushållens skuldsättning med olika typer av åtgärder.

Vilka är de samhällsekonomiska effekterna av att minska hushållens skuldsättning?

Daria Finocchiaro, Magnus Jonsson, Christian Nilsson och Ingvar Strid studerar med hjälp av en makroekonomisk modell hur olika hushåll påverkas av skärpta makrotillsynsåtgärder eller en minskning av ränteavdraget. De visar att skärpta krav vad gäller bolånetak, skuldkvotstak och amorteringar på sikt leder till en omfördelning av resurser från långivarna till låntagarna.

 

De visar också att en minskning av ränteavdraget påverkar hushållen på olika sätt beroende på vad staten använder de frigjorda budgetmedlen till. Om låntagarna kompenseras för minskade ränteavdrag kan en sådan åtgärd vara positiv för deras konsumtion av annat än bostadstjänster.

 

Hur penningpolitiken påverkas beror på vilken typ av åtgärd som genomförs; i vissa fall kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv och i andra fall mer åtstramande.

 

Artikeln avslutas med en analys av hur hushållens skuldsättning påverkar penningpolitikens genomslag på efterfrågan och inflationen. Ju högre skuldsättningen är desto större effekt får en räntehöjning på låntagarnas räntekostnader och disponibla inkomster, vilket i sin tur ger hushållen mindre utrymme för annan konsumtion. Effekterna av en räntehöjning på efterfrågan – och därmed på inflationen – är därför större idag än när inflationsmålet infördes vid mitten av 1990-talet.

Centralbankens uppgift att förse det finansiella systemet med likviditet – vilka är utmaningarna?

Christoph Bertsch och Johan Molin gör en genomgång av centralbankens roll som tillhandahållare av likviditet till det finansiella systemet.

 

Författarna inleder med att analysera likviditetstillförsel från centralbanker med hjälp av ekonomisk teori och historiska exempel. Därefter redogör de för de olika verktyg som dagens centralbanker kan använda för att tillföra likviditet i olika situationer.

 

Författarna analyserar sedan ingående de speciella utmaningar och överväganden som centralbanker står inför när de väljer verktyg och fastställer villkoren för att använda dessa.

 

De diskuterar bland annat hur dessa utmaningar och överväganden påverkats av den globala finanskrisen liksom riskerna för försämrad disciplin och ökat risktagande på de finansiella marknaderna när det finns möjlighet att få lån från centralbanken.

 

Avslutningsvis diskuterar Bertsch och Molin hur strukturella förändringar i det finansiella systemet, nya regelverk samt tekniska innovationer på det finansiella området kan komma att påverka förutsättningarna för centralbankernas likviditetsstöd i framtiden.

Kontaktinformation

Presstjänsten 08-7870200

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

4 + 4 ?