Redogörelse för penningpolitiken 2015

Datum

Vad avgjorde direktionens penningpolitiska beslut 2015? Hur väl står sig Riksbankens prognoser i jämförelse med andra? Vad gör Riksbanken för att utveckla sin penningpolitiska analys? Dessa och andra frågor får sina svar i Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2015. Rapporten är ett av underlagen för finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken.

2015 inleddes med låg inflation och fallande inflationsförväntningar...

I början av 2015 var inflationen fortsatt mycket låg och inflationsförväntningarna föll på ett oroande sätt. För att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet som riktmärke för pris- och lönebildningen fortsatte Riksbanken sin expansiva penningpolitik. Reporäntan sänktes till negativ nivå och Riksbanken började köpa statsobligationer i stor omfattning.

...men avslutades med starkare konjunktur och högre inflation

Riksbankens penningpolitik har bidragit till att konjunkturen förbättrats; tillväxten under 2015 var hög och arbetslösheten sjönk. Samtidigt steg inflationen, och inflationsförväntningarna på lång sikt stabiliserades.

Inflationen hölls bland annat tillbaka av låga energipriser

Inflationen var högre 2015 än 2014 men hölls tillbaka av bland annat fallande energipriser och effekterna på hushållens boräntor av Riksbankens räntesänkningar. Om energipriser och ränteeffekter räknas bort var inflationen 1,4 procent under 2015.

Riksbankens prognoser står sig väl

Riksbanken är relativt sett bra på att göra prognoser för BNP-tillväxten och arbetslösheten. Jämför man olika bedömares prognoser under perioden 2007–2015 är skillnaderna i prognosförmåga mycket små. Mellan Riksbanken och den bästa prognosmakaren för inflation skiljer det exempelvis i genomsnitt en tiondels procentenhet.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

1 + 4 ?