Protokoll från det penningpolitiska mötet den 27 oktober 2015

Vid det penningpolitiska mötet den 27 oktober beslutade Riksbankens direktion att under första halvåret 2016 köpa ytterligare statsobligationer till ett värde av 65 miljarder kronor. Reporäntan lämnades oförändrad på −0,35 procent men en första höjning av reporäntan sköts ungefär ett halvår fram i tiden och beräknades nu ske först under första halvåret 2017. Den expansiva penningpolitiken understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.

Vid mötet konstaterades att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport.

 

Den expansiva penningpolitiken Riksbanken bedriver bidrar till att konjunkturen stärks och att det finns en tydlig trend uppåt i inflationen sedan förra året. Samtidigt råder dock fortsatt stor osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen och om penningpolitiken i vår omvärld. Men det mesta tyder på att den expansiva penningpolitiken kommer att fortsätta en längre tid. Det måste Riksbanken ta hänsyn till.

 

Jämfört med prognosen i september väntas inflationen bli lite lägre 2016 och 2017. Men KPIF-inflationen väntas ändå vara nära 2 procent 2016. Utan ytterligare åtgärder från Riksbanken riskerar inflationsuppgången att dämpas, bland annat genom att kronan stärks tidigare och snabbare än i prognosen. För att understödja den positiva utvecklingen i svensk ekonomi och säkerställa kraften i inflationsuppgång behöver penningpolitiken bli något mer expansiv.

 

Direktionen är enig om att utöka köpen av statsobligationer med 65 miljarder kronor under första halvåret 2016. Direktionen är också enig om att lämna reporäntan oförändrad på -0,35 procent samt att skjuta på en första höjning av reporäntan ungefär ett halvår fram i tiden i förhållande till bedömningen i september.

 

Det finns en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om inflationsutsikterna försämras, till exempel om växelkursen stärks snabbare än vad Riksbanken räknat med. Här diskuterade flera ledamöter olika tänkbara åtgärder, såsom köp av andra värdepapper och valutainterventioner. Den förda penningpolitiken syftar till att begränsa riskerna med fortsatt låg inflation och på så vis värna inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.

 

Flera ledamöter kommenterade också den pågående diskussionen kring inflationsmålet. Slutligen underströk flera direktionsledamöter återigen att det finns ett stort behov av att skyndsamt förtydliga mandat och verktyg inom makrotillsynsområdet och att vidta åtgärder för att hantera riskerna på bostadsmarknaden och med hushållens skulder.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

2 + 6 ?