Protokoll från det penningpolitiska mötet 20 december 2016

Vid det penningpolitiska mötet den 20 december beslutade Riksbankens direktion att fortsätta köpa statsobligationer under första halvåret 2017, både nominella och reala, motsvarande 15 respektive 15 miljarder kronor. Därtill kommer återinvesteringar av förfall och kupongbetalningar på statsobligationsportföljen att uppgå till ungefär 30 miljarder kronor under 2017. Reporäntan behålls på −0,50 procent och det är fortsatt mer sannolikt att räntan sänks än att den höjs den närmaste tiden. Först i början av 2018 väntas reporäntan höjas.

Vid mötet konstaterades att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen, i omvärlden och i Sverige, och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport.

 

Sedan det förra penningpolitiska mötet i oktober har utsikterna för konjunkturen i omvärlden blivit lite ljusare. Utvecklingen framöver är dock kantad av osäkerhet, vilket noterats på olika sätt under mötet och som även framgick av redogörelsen av frågor som diskuterats under beredningsarbetet.

 

I Sverige har Riksbankens penningpolitik, med negativ reporänta och köp av statsobligationer, bidragit till en hög tillväxt, fallande arbetslöshet, högre inflation och stigande inflationsförväntningar, inte minst på längre sikt där inflationsförväntningarna nu är nära 2 procent. Den starka konjunkturen innebär att det finns goda förutsättningar för inflationen att fortsätta stiga. I mitten av 2018 väntas den nå 2 procent, i stort sett oberoende av inflationsmått.

 

Men det finns risker som kan äventyra inflationsuppgången. De senaste månadernas inflation har varit lägre än väntat och det är osäkert hur snabbt den kommer att stiga. Det är till exempel svårt att veta hur kronans växelkurs kommer att utvecklas i en miljö där ECB utökat sina värdepappersköp samtidigt som Federal Reserve höjt sin styrränta. En långsam förstärkning väntas framöver och för inflationsuppgången är det viktigt att det sker just långsamt.

 

Samtliga ledamöter bedömde att det var lämpligt att nu behålla reporäntan på –0,50 procent och att tills vidare återinvestera förfall och kupongbetalningar på obligationsportföljen. Under 2017 är dessa ojämnt fördelade över året så återinvesteringarna behöver spridas ut. Diskussionen berörde också räntebanan men det skiljde bara nyanser mellan ledamöterna och samtliga ställde sig bakom förslaget till reporäntebana i utkastet till penningpolitisk rapport. Först i början av 2018 väntas reporäntan börja höjas.

 

En majoritet av direktionen ansåg därtill att riskerna mot inflationsuppgången talar för att köpen av statsobligationer behöver fortsätta även under första halvåret 2017 och att de bör utökas med 30 miljarder kronor, motsvarande 15 miljarder kronor i nominella och 15 miljarder kronor i reala obligationer.

 

Tre ledamöter reserverade sig, med lite olika motiv, mot beslutet att utöka köpen av statsobligationer med 30 miljarder kronor.

 

Vid mötet diskuterades även, som vid flera tillfällen tidigare, riskerna med låga räntor länge liksom riskerna med att under lång tid ha en inflation under målet. Liksom vid tidigare tillfällen uttryckte flera ledamöter fortsatt oro över hushållens växande skuldsättning och underströk behovet av att kombinera åtgärder inom olika politikområden för att få en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i Sverige.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

3 + 3 ?