Protokoll från det penningpolitiska mötet 19 december 2017

Vid det penningpolitiska mötet den 19 december 2017 beslutade Riksbankens direktion att behålla reporäntan på −0,50 procent. I mitten av 2018 väntas räntan börja höjas i långsam takt, vilket är samma bedömning som gjordes vid mötet i oktober. Direktionen har också beslutat att i januari 2018 inleda återinvesteringarna av de obligationer som förfaller under 2019.

Direktionen konstaterade att Riksbankens samlade bedömning av konjunktur- och inflationsutsikterna de kommande åren står sig jämfört med prognosen i oktober.

 

Konjunkturen i omvärlden stärks alltmer men det globala inflationstrycket är dämpat och normaliseringen av penningpolitiken i omvärlden väntas gå långsamt. I Sverige är konjunkturen fortsatt stark och resursutnyttjandet är högre än normalt. KPIF-inflationen är liksom inflationsförväntningarna nära 2 procent.

 

Flera ledamöter konstaterade att även om KPIF-inflationen är 2 procent har det tagit lång tid och krävts mycket stöd av penningpolitiken för att uppnå detta. En förutsättning för att inflationen ska ligga kvar nära 2 procent även framöver är att penningpolitiken är fortsatt expansiv. Det är därför för tidigt att ändra inriktning på penningpolitiken.

 

Direktionen var enig om att lämna reporäntan oförändrad på −0,50 procent med en del nyanser kring lämplig tidpunkt för att inleda långsamma räntehöjningar. Det fanns också olika syn på behovet av att tidigarelägga återinvesteringarna av statsobligationer. Stora förfall, på drygt 50 miljarder kronor, sker under första halvåret 2019. Dessutom tillkommer kupongbetalningar på totalt cirka 15 miljarder kronor från januari 2018 till juni 2019. En majoritet av direktionen ansåg att det är lämpligt att inleda återinvesteringarna av dessa förfall och kupongbetalningar redan i januari 2018 och låta dem pågå fram till och med första halvåret 2019. Detta innebär att Riksbankens innehav av statsobligationer kommer att öka tillfälligt under 2018 och början av 2019. Två ledamöter ansåg istället att det är mer lämpligt att först i ett senare skede ta ställning till om, och i så fall hur, förfallen under 2019 ska återinvesteras.

 

Flera ledamöter diskuterade aspekter på normaliseringen av penningpolitiken och vilket penningpolitiskt manöverutrymme Riksbanken har i förhållande till omvärldens centralbanker. I detta sammanhang framfördes att växelkursens utveckling är särskilt viktig.

 

Utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden diskuterades också. Att utbudet av bostäder har ökat och att bostadspriserna har dämpats är välkommet. Även om det finns risker kopplade till utvecklingen på bostadsmarknaden så konstaterades också att den starka konjunkturen i Sverige och omvärlden talar för att nedgången i bostadspriserna blir ganska måttlig.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

4 + 3 ?