Protokoll från det penningpolitiska mötet 6 september 2017

Vid det penningpolitiska mötet den 6 september 2017 beslutade Riksbankens direktion att byta från KPI till KPIF som målvariabel för penningpolitiken och att börja använda ett variationsband för att illustrera att inflationsutvecklingen är osäker, samt att behålla reporäntan oförändrad på −0,50 procent. Den första räntehöjningen väntas ske i mitten av 2018, vilket är samma bedömning som i den penningpolitiska rapporten i juli. Köpen av statsobligationer fortsätter under andra halvåret 2017, enligt direktionens beslut i april.

Direktionen var enig om den bild av konjunktur- och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport.


I omvärlden fortsätter konjunkturen att stärkas men inflationen är dämpad. Normaliseringen av penningpolitiken runt om i världen ser ut att ta längre tid än väntat.


Direktionen konstaterade att den svenska ekonomin är stark och att det är välkommet att inflationen efter en lång tid under målet nu vänt upp och ligger nära 2 procent. Men det finns en del tillfälligheter bakom den allra senaste inflationsuppgången och kronan har stärkts snabbare än i prognosen i juli.


Flera ledamöter poängterade att det har krävts en mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen och att det vore riskfyllt att nu göra penningpolitiken mindre expansiv. För att inflationen ska stabiliseras kring målet behöver konjunkturen vara fortsatt stark och sätta avtryck i prisutvecklingen. Kronans utveckling är också av stor betydelse för inflationen. En stor eller snabb förstärkning av kronan skulle göra det betydligt svårare att stabilisera inflationen kring målet. Det skulle exempelvis kunna ske om svensk penningpolitik avviker för mycket från omvärldens.


Flera ledamöter lyfte frågan om överhettning i svensk ekonomi och konstaterade att det i nuläget inte syns några tydliga tecken på detta eftersom varken priser och löner stiger på ett obalanserat sätt. Men utvecklingen i bostadssektorn kräver särskild uppmärksamhet. Hushållens höga skuldsättning är något som Riksbanken oroat sig för länge. Skulderna har ökat under lång tid, även när räntorna var högre, till följd av strukturella problem. Obalanser har således byggts upp och det skapar risker för den svenska ekonomin. Men efter en lång tid med inflation och inflationsförväntningar under målet behöver penningpolitiken fokusera på att värna inflationsmålet.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 7 ?