Reporäntan oförändrad på −0,35 procent

Datum

Den svenska konjunkturen stärks och det finns en tydlig trend uppåt i inflationen. Även om osäkerheten i omvärlden är fortsatt stor är konjunktur- och inflationsutsikterna i stort sett oförändrade sedan det penningpolitiska beslutet i juli. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,35 procent. Den expansiva penningpolitiken, med negativ ränta och tidigare beslut att köpa statsobligationer till årets slut, stödjer den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi så att KPIF-inflationen väntas vara nära 2 procent under 2016. Om inflationsutsikterna skulle försämras har Riksbanken fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv.

Återhämtning i en osäker omvärld

Återhämtningen i omvärlden fortsätter. I USA och Storbritannien förbättrades tillväxten under andra kvartalet samtidigt som euroområdet fortsatte att växa i måttlig takt. Osäkerheten kring utvecklingen i omvärlden är dock fortfarande stor. Det illustreras inte minst av sommarens prisfall på olja och av den senaste tidens stora rörelser på aktie- och valutamarknaderna, bland annat till följd av oron för utvecklingen i Kina och andra tillväxtekonomier.

Penningpolitiken har effekt - inflationen stiger

Den expansiva penningpolitiken i Sverige bidrar till att konjunkturen fortsätter att stärkas och att läget på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Inflationen har stigit sedan förra hösten och KPIF-inflationen var 0,9 procent i juli. Exklusive energi uppgick KPIF-inflationen till 1,5 procent. Trenden med stigande inflation väntas fortsätta. Fallet i oljepriset och de låga elpriserna i Sverige håller visserligen tillbaka KPIF-inflationen den närmaste tiden, men inflationen bedöms ändå stiga tydligt. Prognosen för KPIF exklusive energi är i princip oförändrad sedan den penningpolitiska rapporten i juli.

Låg ränta för att inflationen ska stiga mot målet

Inflationen stiger, svensk ekonomi utvecklas väl och revideringarna i prognoserna är sammantaget små. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,35 procent. Därtill fortsätter Riksbanken att köpa statsobligationer till årets slut, enligt planen som annonserades i juli. Reporäntan väntas vara −0,35 procent i ungefär ett år och reporäntebanan avspeglar att det är möjligt att reporäntan sänks ytterligare.

Risker för inflationen

Utvecklingen i omvärlden innebär fortsatta risker för inflationsutvecklingen. De senaste veckornas turbulens på finansmarknaderna skapar osäkerhet och i denna miljö är kronans utveckling svårbedömd. Det finns också en risk för att fallet i oljepriset kan påverka de långsiktiga inflationsförväntningarna på ett mer påtagligt sätt. Risken för detta bedöms dock vara mindre nu än tidigare i år när inflationen var lägre och inflationsförväntningarna hade fallit en tid.

Beredskap att göra mer

Det är viktigt att inflationen fortsätter att stiga och närmar sig 2 procent. En sådan utveckling bidrar till långsiktiga inflationsförväntningar som är förenliga med inflationsmålet. Därför har Riksbanken fortsatt hög beredskap att snabbt göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, om så skulle behövas. Reporäntan kan sänkas ytterligare och köpen av statsobligationer kan utökas. Riksbanken är också redo att intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången skulle hotas av till exempel en mycket besvärlig marknadsutveckling. Det kan även bli aktuellt att köpa andra typer av värdepapper liksom att lansera ett program för utlåning till företag via banker.

Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras

Penningpolitiken behöver nu vara mycket expansiv så att inflationen stiger mot målet och riskerna förknippade med en alltför låg inflation minskar. Men de låga räntorna bidrar samtidigt till att trenderna med stigande bostadspriser och skuldsättning hos de svenska hushållen fortsätter. Skulderna utgör redan i dagsläget en påtaglig risk för svensk ekonomi. Därför är det angeläget att riksdag, regering och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar den risken. Om inga åtgärder vidtas kommer detta i kombination med det låga ränteläget att öka riskerna ytterligare. Det kan i förlängningen bli mycket kostsamt för samhällsekonomin.

 

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
 2014201520162017
KPI -0,2 0,0 (0,2) 1,8 (2,0) 2,8 (2,7)
KPIF 0,5 0,9 (1,1) 2,0 (2,1) 2,2 (2,1)
BNP 2,3 3,1 (2,9) 3,4 (3,6) 2,6 (2,6)
Arbetslöshet,
15-74 år, procent
7,9 7,6 (7,7) 7,2 (7,3) 6,9 (7,0)
Reporänta, procent 0,5 -0,3 (-0,3) -0,3 (-0,3) 0,2 (0,2)

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2015 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

 

Prognos för reporäntan*
 2015 kv22015 kv32015 kv42016 kv32017 kv32018 kv3
Reporänta -0,25 -0,34 (-0,37) -0,39 (-0,41) -0,33 (-0,33) 0,26 (0,26) 0,81 (0,81)

*Procent, kvartalsmedelvärden

 

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2015 inom parentes.

Källa: Riksbanken

 

Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 9 september. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 16 september. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Christina Nyman, biträdande chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand. 

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

1 + 4 ?