Bostadspriser och hushållens skuldsättning – den främsta risken

Datum

Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten. Ytterligare åtgärder som ökar motståndskraften hos hushållen och minskar riskerna behöver genomföras. Det finns även sårbarheter i det svenska banksystemet och dess motståndskraft behöver därför stärkas. Det gäller såväl bankernas förmåga att hantera likviditetsrisker som deras kapitalnivåer. Samtidigt är det nödvändigt att Riksbanken har en tillräckligt stor valutareserv om det uppstår likviditetsbehov i utländsk valuta som inte bankerna själva kan hantera.

Fortfarande stiger hushållens skuldsättning, liksom bostadspriserna, och bedömningen är att skuldsättningen kommer att stiga även framöver. Detta medför stora risker för svensk ekonomi. Det är därför angeläget att fortsätta med åtgärder som ökar motståndskraften hos hushållen och minskar riskerna. Det behövs dels åtgärder som skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, dels skattereformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig. Även ytterligare makrotillsynsåtgärder behöver vidtas.

Sårbart svenskt banksystem

Sårbarheterna i det svenska banksystemet är kopplade till dess storlek, koncentration och sammanlänkning, liksom bankernas stora andel marknadsfinansiering och deras omfattande exponering mot bostadssektorn. Bankernas begränsade kapital och motståndskraft mot likviditetsrisker bidrar ytterligare till att det finansiella systemet är känsligt för störningar.

Viktigt att bankerna självförsäkrar sig

Likviditetsrisker uppkommer bland annat av att Sverige har en stor gränsöverskridande banksektor med betydande åtaganden i utländsk valuta. Det är angeläget att bankerna själva försäkrar sig genom att bland annat hålla tillräckliga likviditetsreserver så att de har god förmåga att på egen hand hantera dessa risker. Riksbanken anser därför att Finansinspektionen bör ställa krav på de svenska bankernas likviditetstäckningsgrader (LCR), i för bankerna viktiga valutor. Samtidigt är det nödvändigt att Riksbanken har en tillräckligt stor valutareserv om det uppstår likviditetsbehov i utländsk valuta som inte bankerna själva kan hantera.

Kan vara lämpligt med ett högre bruttosoliditetskrav än 5 procent

Sårbarheterna i banksystemet gör samtidigt att det är viktigt att storbankerna har tillräckligt mycket kapital. Riksbanken anser därför att Finansinspektionen bör införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent för de svenska storbankerna från och med januari 2018, som ett komplement till de riskvägda kapitalkraven. Riksbankens nya beräkningar visar även att det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med ett högre krav än 5 procent. Det kan därför visa sig vara lämpligt att höja kravet ytterligare framöver.

 

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Kerstin Hallsten, senior rådgivare vid avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken.

 

Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

4 + 5 ?