Öberg: Min syn på Riksbanken och den finansiella stabiliteten

  • Datum:
  • Talare: Förste vice riksbankschef Svante Öberg
  • Plats: Bankföreningen i Stockholm
Förste vice riksbankschef Svante Öberg höll på måndagen talet ”Min syn på Riksbanken och den finansiella stabiliteten”. Han lyfte speciellt tre förändringar som han menar kan öka möjligheterna att förebygga och hantera nya finansiella kriser i Sverige.

Sammanfattning

För det första anser Öberg att Riksbanken och Finansinspektionen bör slås ihop. Genom en sådan sammanslagning skulle man från myndigheternas sida kunna agera mer kraftfullt för att värna stabiliteten i det finansiella systemet. En ny ordning kommer att bli speciellt viktig när nya konjunkturberoende verktyg finns på plats. Om dessa nya verktyg ska hanteras av Finansinspektionen så får vi i praktiken två centralbanker, menar Öberg, den ena lydande under regeringen och den andra oberoende av de politiska organen. Genom en sammanslagning skulle vi undvika att få två centralbanker som under olyckliga omständigheter skulle kunna dra åt olika håll. Ytterligare fördelar med att slå samman de båda myndigheterna är att man då kan säkerställa en hög makroekonomisk kompetens och att mer resurser riktas mot de uppgifter Finansinspektionen har till att hantera den här typen av frågor.

 

För det andra anser Öberg att Riksbankschefens roll bör stärkas. Riksbanken leds idag av en direktion på sex personer med riksbankschefen som ordförande. Det är en ovanlig ledningsform i svensk statsförvaltning, som främst har sitt berättigande när det gäller penningpolitiken. Men det är inte ett lämpligt sätt att styra en myndighet.
”Jag tror helt enkelt att ledningsstrukturen är feltänkt ifrån början. Jag tycker efter mina år på Riksbanken att riksbankschefens roll bör stärkas som chef för Riksbanken så att den motsvarar den roll som en vanlig myndighetschef har”, sa Öberg.

 

Den tredje frågan som Öberg lyfte handlade om att Riksbanken bör ha en väl tilltagen valutareserv.  Under finanskrisen visade det sig med all önskvärd tydlighet att valutareserven också behövs för att i en kris förse bankerna med likviditet i utländsk valuta. Det handlar om en centralbanks grundläggande funktion som lender of last resort. Den kan inte längre ses som att den enbart avser likviditet i kronor. Riksbankens guld- och valutareserv var inte tillräcklig för att fylla det behov av dollar som uppstod under krisen.
 
Läs hela talet i pdf-filen.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

3 + 3 ?