Jansson: Svensk penningpolitik efter finanskrisen – myter och fakta

  • Datum:
  • Talare: Vice riksbankschef Per Jansson
  • Plats: SvD Bank Summit 2014, Stockholm
Vice riksbankschef Per Jansson vänder sig i ett tal på SvD Bank Summit mot den kritik som framförts mot de senaste årens penningpolitik. ”Det är viktigt att penningpolitiken diskuteras och utvärderas, men för att dra rätt slutsatser måste utvärderingen baseras på en korrekt beskrivning av vad som faktiskt skett”.
Vice riksbankschef Per Jansson sammanfattar sitt tal

Kritiken hävdar i korthet att Riksbanken de senaste åren bedrivit ett penningpolitiskt "experiment" där den med en hög ränta har försökt förhindra att hushållens skulder stiger, att detta har medfört att den svenska ekonomin utvecklats mycket dåligt, samt att Riksbanken sent omsider insett att politiken varit fel och svängt 180 grader. Jansson menar att denna bild är felaktig.

Konjunkturen och inflationen de närmaste åren avgörande för räntebesluten

Det finns en uppfattning om att oro för hushållens skulder varit den enda anledningen till att räntan höjdes efter finanskrisen, konstaterar Jansson. "Men den penningpolitik som bedrivits har till den alldeles övervägande delen styrts av den förväntade utvecklingen av konjunkturen och inflationen de närmaste åren. Hänsyn till risker med utvecklingen av hushållens skulder och bostadspriserna har visserligen funnits med i bedömningen men de har spelat en ganska underordnad roll". Jansson påminner i talet om den allmänna uppfattningen hos såväl svenska som internationella prognosmakare vid tiden när reporäntan höjts till 2 procent. "Det fanns då en bred samsyn om att räntan skulle behöva fortsätta höjas de kommande åren". Och Jansson betonar i sammanhanget att denna penningpolitik ansågs förenlig med en framtida inflation nära 2 procent.

Svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis väl

Han konstaterar vidare att svensk ekonomi utvecklats förhållandevis väl de senaste åren. "Sett till exempelvis sysselsättning och BNP-tillväxt har bara ett fåtal länder haft en bättre utveckling än Sverige, och det stora flertalet har klarat sig betydligt sämre." Det är svårt att i faktiska siffror finna stöd för att penningpolitiken skulle ha gjort att ekonomin hamnat i ett deflationistiskt tillstånd drivet av en dålig realekonomisk utveckling, menar vice riksbankschefen.

Senaste besluten ingen radikal omsvängning

De senaste årens räntesänkningar är inte ett tecken på en plötslig insikt om att den politik som bedrivits skulle ha varit fel från början, säger Jansson. Utvecklingen blev en annan än den som vi och andra prognosmakare väntat. Avmattningen i den internationella konjunkturen, som blev uppenbar under andra halvåret 2011,och det oväntat kraftiga fallet i inflationen under slutet av 2013 och början av 2014 är viktiga exempel på detta. Förutsättningarna ändrades och penningpolitiken har reagerat. "Den som menar sig ha förutsett dagens låga inflation redan när räntan började höjas 2010 måste ha varit betydligt mer insiktsfull än alla svenska och utländska konjunkturbedömare".

 

Läs hela talet: Svensk penningpolitik efter finanskrisen – myter och fakta (PDF)

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 6 ?