af Jochnick: Varför bryr sig Riksbanken om hushållens skuldsättning?

  • Datum:
  • Talare: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
  • Plats: SNS, Stockholm
Omvärldens förtroende för den svenska bolånemarknaden är en förutsättning för förtroendet för det svenska finansiella systemet eftersom de svenska bankerna i stor utsträckning finansierar sina bolån på de finansiella marknaderna. Den finansiella utvecklingen hänger dessutom samman med den realekonomiska, och hushållens skuldsättning kan därför påverka Riksbankens förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Det finns därmed all anledning för Riksbanken att bry sig om hushållens skuldsättning. Det framhöll förste vice Riksbankschef Kerstin af Jochnick i fredagens anförande vid SNS i Stockholm.
Kerstin af Jochnick sammanfattar sitt tal

af Jochnick inledde med att beskriva hur det svenska finansiella systemet vuxit fram och hur det blivit så beroende av förtroendet från marknadsaktörernas sida. Idag är det finansiella systemet uppbyggt på ett sådant sätt att de svenska bankerna i stor utsträckning finansierar bolån kortfristigt på de finansiella marknaderna, och dessutom är denna finansiering till stor del i utländsk valuta. En förutsättning för att bankerna ska kunna finansiera svenska bolån är därför att marknadens aktörer har ett grundmurat förtroende för Sverige, för svenska banker och för svensk bolånemarknad. Om förtroendet skulle vika för att investerarna bedömer att riskerna med hushållens skuldsättning har ökat riskerar bankerna att få svårt att finansiera sig eller att finansieringen blir dyrare.

 

Det är också viktigt att komma ihåg att den finansiella utvecklingen samspelar med den realekonomiska, påpekade af Jochnick. "Om vi i en lågkonjunktur skulle få ett fall i bostadspriserna och därmed liknande problem som i andra länder är det sannolikt att vi skulle drabbas av såväl minskad efterfrågan i ekonomin som mer svårtillgänglig och dyrare finansiering för bankerna. Detta riskerar i sin tur att fördjupa en lågkonjunktur med ytterligare stigande arbetslöshet som följd. Det är därför viktigt att undvika att bygga in sårbarheter i ekonomin, så som stora skulder."

 

af Jochnick framhöll också att det behövs åtgärder på flera håll för att dämpa utvecklingen av skulderna. Bland annat behöver bostadsbyggandet öka. En annan åtgärd skulle kunna vara att skapa ekonomiska incitament för hushållen att minska sin belåning. Det finns också behov av att skapa en bättre balans av och därmed bättre stabilitet i bankernas finansieringskällor. Man behöver börja agera nu för att minska riskerna med hushållens skuldsättning. Dessa risker handlar om stora komplexa frågor och kan påverka Riksbankens förutsättningar att genomföra sina lagstadgade uppdrag, prisstabilitet och finansiell stabilitet. Det är därför viktigt att Riksbanken fortsätter att följa utvecklingen, analyserar och pekar på risker kopplade till hushållens skuldsättning avslutade Kerstin af Jochnick.

 

Läs hela talet: Varför bryr sig Riksbanken om hushållens skuldsättning?

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 8 ?