Flodén: Riksbankens obligationsköp påverkar statens finanser

  • Datum:
  • Talare: Vice riksbankschef Martin Flodén
  • Plats: Västsvenska Handelskammaren, Göteborg
”Obligationsköpen har hittills varit vinstgivande men mycket tyder på framtida förluster och därmed en period med minskad eller utebliven utdelning till staten. Men Riksbankens verksamhet syftar inte till att leverera vinster till staten utan vår uppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde, och det gör vi genom att slå vakt om inflationsmålets trovärdighet”. Det säger vice riksbankschef Martin Flodén när han i dag talar på Västsvenska Handelskammaren i Göteborg.
Flodén: Riksbankens obligationsköp påverkar statens finanser

Flodén påpekar att statsobligationsköpen har fört med sig att riskerna på Riksbankens balansräkning har ökat, och att resultat och utdelningar nu blivit mer räntekänsliga.


"Men trots de ökade riskerna är Riksbankens finansiella ställning fortsatt god. Riksbankens egna kapital är idag drygt 120 miljarder kronor. Även om det är troligt att det egna kapitalet krymper avsevärt de kommande åren är min uppfattning att det är osannolikt att resultatsvängningarna blir så stora att kapitalet faller till oroande låga nivåer", säger Flodén.


Däremot, påpekar Flodén, kommer Riksbankens utdelningar till staten att svänga mer från år till år i framtiden än de har gjort de senaste decennierna. Troligast är att utdelningarna till staten under en period framöver kommer att minska eller helt utebli. Men, som Flodén avslutningsvis konstaterar, syftet med Riksbankens verksamhet är inte att gå med vinst eller att leverera utdelningar till staten. "Vår uppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde, och det gör vi genom att slå vakt om inflationsmålets trovärdighet. På så sätt främjar vi en välfungerande pris- och lönebildning, vilket utgör grunden för en hållbar ekonomisk utveckling med hög sysselsättning", avslutar Flodén.

 

Läs hela talet "Riksbankens obligationsköp påverkar statens finanser".

Om Riksbankens balansräkning

Före finanskrisen 2008 kunde Riksbanken göra vinster utan att ta några egentliga risker. Tillgångarna på vår balansräkning bestod främst av utländska räntebärande statspapper medan de främsta skuldposterna var utestående sedlar och mynt samt vårt eget kapital. Värdet på tillgångarna varierade visserligen med utländska växelkurser, men de gav ändå en pålitlig avkastning samtidigt som skulderna var räntefria. Riksbanken kunde därför tryggt finansiera bankens verksamhet och dessutom dela ut ett överskott till staten.


Men bilden av Riksbankens finansiella ställning och risker ser idag helt annorlunda ut. Två viktiga förändringar är att den minskade kontantanvändningen och det låga ränteläget har försämrat vår intjäningsförmåga. En annan viktig förändring är att Riksbanken sedan inledningen av 2015 har köpt stora mängder svenska statsobligationer, vilket har medfört att balansräkningen nu är mer räntekänslig.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 5 ?