af Jochnick: Penningpolitik och inflationsmål – vikten av tydlighet och öppenhet

  • Datum:
  • Talare: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
  • Plats: Ratio, Sveavägen 59, Stockholm
”Att formalisera KPIF som målvariabel för penningpolitiken och redovisa en egen prognos för reporäntan är båda viktiga inslag i en tydlig och öppen penningpolitisk kommunikation”. Det säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick på torsdagen, då hon deltar i Ratios seminarium om aktuella frågor i svensk ekonomi.

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

 

af Jochnick konstaterar att KPIF sedan många år redan utgör Riksbankens operativa målvariabel, så en formalisering av KPIF som mål för penningpolitiken skulle inte innebära någon förändring i sak, utan bara en anpassning av praxis. Inflationsmåttet KPI påverkas av Riksbankens egna styrränteförändringar. Dessa förändringar får stora och direkta effekter på KPI som inte har med det underliggande inflationstrycket att göra. Direktionen har därför i praktiken använt måttet KPIF som inte påverkas av ränteförändringar, förklarar hon.

 

af Jochnick poängterar att direktionen nu även överväger att redovisa ett nytt variationsband på +/-1 procentenhet. Det är inte ett så kallat målintervall. Riksbanken skulle alltid sträva efter 2 procent oavsett om inflationen i utgångsläget ligger innanför eller utanför variationsbandet. Bandet skulle vara till för att illustrera att inflationsutvecklingen är osäker och för att påminna om att inflationen inte kommer att vara exakt 2 procent varje enskild månad. Bandet kan bidra till att ge perspektiv på vad penningpolitiken kan och inte kan åstadkomma, säger af Jochnick.

 

"I våras skickade Riksbanken ut ett förslag om målvariabel och variationsband på remissrunda. Under sommaren har vi bland annat sammanställt och analyserat de synpunkter som kommit in. Arbetet löper på enligt den plan som vi har kommunicerat tidigare. Vi räknar därför med att kunna fatta beslut i frågan i samband med det penningpolitiska mötet den 6 september. Men det är viktigt att poängtera att dessa förslag inte skulle innebära någon förändring av den förda penningpolitiken", förklarar hon.

Räntebanan - för en tydlig och öppen kommunikation

af Jochnick framhåller även att räntebanan gynnat Riksbankens arbete med penningpolitiken. "Riksbankens interna arbete med de penningpolitiska beslutsunderlagen har blivit bättre. Möjligheterna till en öppen diskussion och extern utvärdering av penningpolitiken har också förbättrats genom att Riksbanken har publicerat sina egna prognoser för reporäntan", menar hon.

 

"Samtidigt har prognosarbetet varit utmanande med finanskris, eurokris och fallande globala räntor, vilket gjort det svårare för både Riksbanken och andra bedömare att göra träffsäkra ränteprognoser; i detta avseende har vi ett viktigt utvecklingsarbete framför oss".

 

af Jochnick säger slutligen att den mycket expansiva penningpolitiken under de senaste åren har bidragit till den nu goda konjunkturutvecklingen i Sverige, men att inflationen behöver fortsatt stöd för att varaktigt ligga nära inflationsmålet. Därför beslutade direktionen i juli att lämna reporäntan oförändrad på -0,5 procent. "Under sommaren har både tillväxten och inflationen i Sverige kommit in starkare än väntat. Men samtidigt har kronan också utvecklats starkt. Vad detta betyder för dagens penningpolitik arbetar vi med nu, i förberedelserna inför beslutet den 6 september", avslutar af Jochnick.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 3 ?