Frihetstiden

Mynt. Foto: Gabriel Hildebrand/Kungliga MyntkabinettetI början av frihetstiden blev Riksens Ständers Bank en självständig bank under riksdagen. Det stora nordiska kriget avslutas och därmed kom en period av ekonomisk återhämtning. 

Denna bröts när hattarna tog makten i riksdagen.  Hattpartiet var en sammanslutning av flera olika oppositionsgrupper i riksdagen som uppstod på 1730-talet. De använde banken för att finansiera bland annat pommerska kriget och en expansiv näringspolitik vilket ledde till en stark inflation.


Under frihetstiden pekar de första nationalekonomerna på att det finns ett samband mellan sedelstocken, inflationen och växelkursen mot omvärlden. 1766-1767 antar riksdagen ett program för att återställa penningvärdet, men de åtgärder som följer utlöser en deflationskris.

Tidsaxel

1719 Enväldet avskaffas.
Banken på nytt Riksens Ständers Bank.
Johan Thegner leder återhämtningen.

1719/1720 Ulrika Eleonora abdikerar.
Hennes make Fredrik I kung.

1721 Freden i Nystad med Ryssland.

1738–1739     Hattarna tvingar Arvid Horn att avgå.
Riksdagen driver igenom en kraftig ökning av bankens utlåning.

1741 Thegner tvingas bort från bankofullmäktige.
Fredrik Gyllenborg ordförande

1741–1743 Krig mot Ryssland.
Kronan lånar i banken.

1740-talet Transportsedlarna kommer i allmänt bruk.

1745 Sedlarna oinlösliga.
Pappersmyntfot.

 1751 Fredrik I dör.
Adolf Fredrik kung.

1757–1762 Pommerska kriget (del av sjuårskriget).
Kronan lånar i banken.

1759 Fredrik Gyllenborg dör.

1765–1766 Mössorna återtar makten, räfst med hattväldet.
Fullmäktige i banken byts ut.
Program för att återställa växelkursen.
Ja Nej

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

5 + 5 ?