Regleringstiden

Sedel. Foto: Gabriel Hildebrand/Kungliga Myntkabinettet1930-talskrisen och andra världskriget ledde till en stark reglering av den internationella ekonomin. Inrikespolitiskt stod arbetsmarknads-åtgärder (full sysselsättning) och bostadsbyggande i fokus.

Bankens  lågräntepolitik tvingade fram ingrepp i marknaden men när Bretton Woodssystemet föll sönder i början av 1970-talet blev regleringsekonomin allt svårare att hantera. Bretton Woodssystemets sönderfall innebar att världens valutasystem inte längre var kopplat till någon värdemetall och valutornas värde blev i stället helt beroende av omvärldens förtroende. Oljekrisen, löneinflationen och det växande budgetunderskottet kännetecknade regleringstidens sista årtionde.

Tidsaxel

1944               Arbetarrörelsens efterkrigsprogram.
Låg ränta – hög beskattning.

1946 Kronan skrivs upp med 17 procent mot dollarn.

1948 Rooth avgår i protest mot lågräntepolitiken.
Klas Böök riksbankschef.
Marshallplanen inleds.

1949 Kronan devalveras med 30,5 procent mot dollarn.

1951 Sverige ansluter sig till Bretton Woodssystemet.
Mats Lemne riksbankschef.

1952 Likviditetskvoter införs.

1955 Per Åsbrink riksbankschef.

1957 Räntekuppen.

1958 Kronan konvertibel.

1964 Riksdagen stiftar Riksbankens Jubileumsfond.

1968 Riksbanken 300 år.
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftas.

1970 Idiotstoppet.

1973 Krister Wickman riksbankschef.

1973–1976 Överbryggningspolitiken.

1976
Carl-Henrik Nordlander riksbankschef

1976–1977 Kronan devalveras tre gånger.

1979 Lars Wohlin riksbankschef.

1981 Kronan devalveras.
Ja Nej

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

5 + 7 ?