"Bankerna måste hantera kontanter"

Bankerna i Sverige har de senaste åren dragit ner på sin kontanthantering och hanterar kontanter på allt färre kontor. Istället hänvisas kunderna till att använda andra betaltjänster som kort och Swish och för att ta ut och sätta in kontanter till uttags- respektive insättningsautomater.

Bild på Susanna GrufmanBankerna brukar förklara förändringen med att det är en arbetsmiljöfråga och att kontantanvändningen minskar. Troligen rör det sig även om kostnadsbesparingar. Är det rimligt att tjänstenivån dras ner? Ja, det är det nog eftersom befolkningen väljer att överge kontanter till förmån för andra betalningssätt. Men möjligen går nedmonteringen för snabbt, kontanter används fortfarande och för många finns inget annat alternativ. Framför allt upplevs de ökade avstånden för att sätta in pengar på konto som problematiskt för många privatpersoner, handlare och föreningslivet.

"Bankerna måste hantera kontanter"

Ofta ser vi i medierna, eller i brev till oss, följande uttryck: "Bankerna måste hantera kontanter!". Inte sällan tycker den som uttalar sig också att Riksbanken borde se till så att detta sker. Det är tyvärr inte så enkelt. Riksbanken kan i dagsläget inte tvinga bankerna att hantera kontanter, vi har ingen sådan möjlighet enligt lag. Kan någon annan tvinga bankerna att hantera kontanter? Svar nej – det finns i nuläget ingen lagstiftning som säger att en bank måste hantera kontanter.

Problematiskt att lagstifta på ett bra sätt

Att ändra en lag beslutar som bekant riksdagen om. Riksdagen och regeringen har också i omgångar funderat på den här frågan. Motionerna kring bankernas kontanthantering har genom åren varit många och nu finns det ett EU-direktiv om betalkonto som ligger på regeringens bord att implementera, där den här frågan aktualiseras igen¹.


Men redan i definitionen av vilka kreditinstitut som skulle omfattas av ett eventuellt lagkrav att hantera kontanter uppstår problem. Ett kontantkrav för enbart storbankerna blir inte konkurrensneutralt. Ett kontantkrav för alla kreditinstitut skulle leda till att många nischaktörer påtvingas kostnader för att sätta upp kontanthantering (fast ingen av deras kunder efterfrågar det). Kan man hävda att de banker som faktiskt har kontor också ska hantera kontanter? Jovisst, men då finns det en påtaglig risk för att ett stort antal kontor istället försvinner illa kvickt.

Men det moraliska ansvaret?

Men oavsett vad lagen säger, är det en del som anser att storbankerna borde hjälpa till och ställa upp med tanke på den viktiga funktion de fyller i samhället. Staten är trots allt förberedd för att hjälpa en storbank vid problem (även om hjälpen aldrig kan garanteras i förväg). Det förpliktigar och argumentet kan då vara att bankerna bör ta ett ansvar för att hjälpa sina kunder. Men vad är definitionen av det – hur många kontor eller serviceställen ska hantera kontanter för att ansvaret ska anses vara uppfyllt? 200 per bank? 500? Ingen har svaret på den frågan. Ett enkelt svar skulle dock kunna vara: "när kunderna är nöjda!"

Vad gör Riksbanken?

Riksbanken gör en hel del kopplat till frågan om bankernas kontanthantering. Det arbetet görs av avdelningen för betalningssystem och kontanter (ABK) och avdelningen för finansiell stabilitet (AFS). Vi följer, analyserar, publicerar artiklar och för löpande samtal med bankerna och andra intressenter. Under de kommande 1,5 åren pågår ett sedel- och myntutbyte där bankernas insats är avgörande för utbytets genomförande. Vad gäller just utbytet har bankerna sedan flera år tillbaka lovat Riksbanken att de ska hjälpa sina kunder. Det följer vi på olika sätt upp att de gör.


Vad gäller den långsiktiga hanteringen – efter sedel- och myntutbytet – anser vi att bankerna behöver se över takten i nedmonteringen så att alla kunder är med på tåget. Det bästa vore om bankerna, som tidigare har visat en god tradition av samarbete (till exempel när det gäller tjänster som Bankomat erbjuder eller Swish), kan göra det även i denna fråga. Hur det ska gå till i praktiken? Det har inte Riksbanken svaret på. Men det är något som bankerna, med deras kunskap och resurser, bör arbeta med. Det bästa är om lösningen är marknadsdriven.


Det här blev ett blogginlägg med många frågor och inte lika många svar. Det är en knepig fråga, men förhoppningsvis får vi några fler svar under 2016. Kontanter är ett fortsatt hett ämne som många känner sig manade att engagera sig i. Det uppskattar vi!

 

Den här texten är saxad ur Bancobloggen på Riksbankens intranät där chefer och medarbetare själva skriver om aktuella frågor och projekt inom bankens olika verksamheter.
___________________________________________________________
¹ Direktivet säger att varje medborgare ska ha rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner vilket inkluderar insättning och uttag av kontanter. Svenska staten måste därför säkerställa att tillräckligt många kreditinstitut tillhandahåller dessa betalkonton och funktionerna till dem. Direktivet ska vara implementerat i september 2016.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

6 + 4 ?