Efterbildning av sedlar och mynt

Riksbanken får ofta förfrågningar om vilka regler som gäller för efterbildning av sedlar och mynt.
 
Riksbanken kan varken godkänna eller avslå begäran om tillstånd att efterbilda sedlar och mynt. Det finns alltid en risk att en efterbildning av en sedel eller mynt kan komma att användas i bedrägligt syfte, det vill säga som en förfalskning. Det finns också en risk att en upphovsman till ett konstverk på en sedel eller ett mynt anser att en efterbildning strider mot upphovsrätten, det vill säga anser att konstverket inte är korrekt avbildat. 

Risk för förfalskning

Enligt brottsbalken är det olagligt att förfalska sedlar och mynt, bruka förfalskade sedlar och mynt och bland allmänheten sprida något som lätt kan förväxlas med en gällande sedel eller mynt, se 14 kap. 6, 9 och10 §§ brottsbalken.
  
Det finns inga svenska regler som anger hur en sedel eller ett mynt kan efterbildas utan att efterbildningen riskerar att vara brottslig.
 
Det kan dock vara intressant att jämföra med regler som finns på andra håll, särskilt vad som gäller för efterbildning av eurosedlar (ECB:s beslut ECB/2003/4). Riksbanken menar att dessa riktlinjer kan användas som ledning för en bedömning av om en efterbildning av en svensk sedel kan anses godtagbar eller inte.
 
Enligt Riksbankens uppfattning kan det därför inte finnas någon påtaglig risk för att allmänheten kan förväxla efterbildningar med äkta sedlar utgivna av Riksbanken om

  • efterbildningen återger endast ena sidan av en sedel, under förutsättning att efterbildningens mått uppgår till minst 125 procent av såväl längden som bredden eller högst 75 procent av såväl längden som bredden på sedeln enligt de mått som angivits i Svensk författningssamling för respektive sedel,

  • efterbildningen återger båda sidorna av en sedel, under förutsättning att reproduktionens mått uppgår till minst 200 procent av såväl längden som bredden eller högst 50 procent av såväl längden som bredden på sedeln enligt de mått som angivits i Svensk författningssamling för respektive sedel,

  • efterbildningen återger endast en del av antingen framsidan eller baksidan av en sedel, under förutsättning att denna del är mindre än en tredjedel av sedelns ursprungliga framsida eller baksida,

  • efterbildningen görs av material som är helt olikt papper och som ser påtagligt annorlunda ut än det material som används för sedlar,

  • icke-fysiska efterbildningar som görs tillgängliga elektroniskt på webbplatser eller på annat sätt, under förutsättning 

    - att ordet SPECIMEN är skrivet diagonalt över efterbildningen, att längden på ordet SPECIMEN är minst 75 procent av längden på efterbildningen och höjden på ordet SPECIMEN minst 15 procent av bredden på efterbildningen samt att det är utfört i ogenomskinlig färg som kontrasterar med den dominerande färgen på sedeln och 

    - att upplösningen på den elektroniska reproduktionen i dess originalstorlek inte överstiger 72 dpi.

Det finns också regler för efterbildning av euromynt (Rådets förordning 2182/2004 och 46/2009). Riksbanken menar att delar av dessa riktlinjer kan användas som ledning för en bedömning av om en efterbildning av ett svenskt mynt kan anses godtagbar eller inte.


Riksbanken avråder därför från tillverkning av metallföremål som till utseende, storlek och metallegenskaper liknar mynt.

Vad som nu angetts är Riksbankens uppfattning om vad som skulle kunna medföra att en efterbildning skulle kunna riskera att bli en förfalskning. Det ligger dock inte inom Riksbankens behörighet att bestämma i sådana frågor. Det är en åklagare som beslutar om det finns stöd att väcka åtal för brott mot brottsbalkens bestämmelser och en domstol som avgör om en efterbildning är straffbar.

Risk för intrång i upphovsrätten

Upphovsmannen till ett konstverk på en svensk sedel eller ett svenskt mynt har alltid upphovsrätt till konstverket.


Upphovsrätten är en samling rättigheter och omfattar ensamrätten att distribuera, sälja, mångfaldiga och framföra verket samt att skapa liknande verk utifrån det. Upphovsrätten innebär att upphovsmannen har rätt att få verket korrekt avbildat och att verket inte ändras så att det är kränkande för upphovsmannen. Rätten innebär också ett erkännande till upphovsmannen för verket.


En upphovsman till ett konstverk på en sedel eller ett mynt kan anse att en efterbildning strider mot upphovsrätten. Vad som är otillåtet bestäms ytterst av åklagare och domstol.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

1 + 1 ?