Riksbanken svarar för landets försörjning av sedlar och mynt. I arbetet ingår bland annat att tillhandahålla sedlar och mynt, att makulera sedlar och mynt som inte längre går att använda samt att ta emot sedlar som är ogiltiga.
Riksbanken har två kontor och via dem lämnar Riksbanken ut kontanter till bankerna. Bankerna, eller deras ombud, distribuerar sedan kontanterna vidare till handeln och allmänheten.
Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan.
Under de senaste åren har kontanthanteringen i Sverige genomgått stora förändringar. Under 2007 trädde den nya strukturen för kontanthantering i kraft fullt ut. Därmed handlar bankerna och bankdepåbolagen själva med kontanter utan att Riksbanken är inblandad. Om en depå har underskott på sedlar kan den köpa sedlar av en annan depå som har överskott. På så sätt finns det nu en marknad för handel av kontanter. Riksbankens roll i denna kedja är enbart att tillhandahålla nya kontanter och makulera sedlar och mynt som inte längre går att använda. Vid tre tillfällen per år ska Riksbanken också ta emot eventuella överskott av kontanter. För närvarande (maj 2012) finns det 20 bankägda kontantdepåer i drift.
Riksbanken har under 2010 gjort en uppföljning av hur den nya depåstrukturen fungerar och under 2011 gjort en kartläggning av aktörerna och flödena inom kontanthanteringen. Båda rapporterna hittar du via länkarna under dokumentation.
Information om regelverket kring kontanthanteringsstrukturen hittar du i länken under dokumentation.
I mars 2006 bildades ett kontanthanteringsråd. Syftet med rådet är att fungera som ett forum för att diskutera frågor kring kontanthanteringen i samhället. Mer information om Kontanthanteringsrådet finns i menyn.
