Penningmängd 1871-2006

Av Rodney Edvinsson

I det här avsnittet presenteras statistik över penningmängden och dess komponenter. Penningmängden är ett mått på de likvida medel som cirkulerar i ekonomin och brukar definieras som innehavarsektorns innehav av emittentsektorns skuldinstrument. Exakt vad som bör ingå i penningmängden är dock inte givet och det finns flera olika definitioner av den.

Riksbanken har tagit fram månadsstatistik över M0 och M3 som går tillbaka till 1961. Fram till december 2005 sammanställdes statistikserier över M0, M3 och M3+. M0 består av sedlar och mynt exklusive banksektorns innehav, medan M3 även inkluderar inlåning i banker och bankcertifikat. Den samlade inlåningen omfattar inlåning i affärsbanker, sparbanker och kooperativa banker (jordbrukets kreditkassor fram till 1973). Före den 1 juli 1974 ingick även inlåning i Postbanken/Postsparbanken (inklusive postgirot), men därefter definierades den nybildade PK-banken som en affärsbank. M3+ motsvarade M3 plus den svenska allmänhetens innehav av statsskuldväxlar.

Från och med 2006 tillämpar Riksbanken nya definitioner av olika kredit- och penningmängdsmått. På grund av svårigheterna att tillämpa de nya definitionerna för tiden före 1998, inte minst därför att de omfattar andra finansinstitut än banker, baseras M0- och M3-serierna i denna studie på SCB:s gamla definitioner. Direkta uppgifter om mynt i cirkulation finns tillgängliga från och med 1939. En uppskattning görs av myntstocken i cirkulation före 1939 med hjälp av myntpräglingsstatistik och utifrån antagandet att deprecieringen var mycket låg.

Förteckning av variabler och deras definitioner: