Inflationstrycket är fortsatt lågt i svensk ekonomi, men väntas stiga i takt med att arbetsmarknaden förbättras och konjunkturläget stärks. För att klara inflationsmålet om 2 procent och samtidigt bidra till en stabil ekonomisk utveckling behöver räntan gradvis höjas mot mer normala nivåer. Därför beslöt Riksbankens direktion vid sitt senaste penningpolitiska möte i början av september att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Till bilden hör också att hushållens skuldsättning ökat påtagligt under senare år.
Under sommaren förföll två av de tre lån till fast ränta som gavs ut till bankerna under 2009. Att dessa lån förfallit och inte ersatts av nya lån till låg och fast ränta är också en del av normaliseringen av penningpolitiken.
Prognosen för reporäntan är oförändrad i förhållande till den penningpolitiska rapporten i juli eftersom de sammantagna revideringarna av prognosen från i juli är små.
Nästa reporäntebeslut och prognos publiceras den 26 oktober 2010
Att Riksbanken presenterar sin syn på lämplig utveckling för reporäntan betyder inte att man bundit sig för en viss framtida penningpolitik. Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Precis som med alla prognoser kan prognosen för räntan behöva ändras utifrån ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Riksbankens direktion beslutar om reporäntan sex gånger om året. Samtidigt publiceras en prognos för reporäntan, den så kallade reporäntebanan, för de närmaste åren. Beslutet om reporäntan gäller alltid fram till nästa penningpolitiska möte då beslut om reporäntan fattas på nytt. Nästa möte är den 25 oktober och beslutet offentliggörs dagen efter, den 26 oktober 2010.
Reporänta med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
Inflation
Inflationstrycket är lågt just nu. Men när läget på arbetsmarknaden förbättras och lönerna ökar snabbare framöver väntas trycket på inflationen öka. Inflationen mätt med KPI väntas öka från dagens nivå på 1,1 procent till som högst knappt 3 procent under mitten av 2013. Under 2011 ökar KPI snabbt. Det beror främst på att kostnaderna för boende ökar till följd av de höjningar av reporäntan som nu inletts.
Inflationen mätt med KPIF, som inte påverkas direkt av förändringar i hushållens bostadsräntor, förväntas däremot falla tillbaka och öka med strax under 1 procent under mitten av 2011. Därefter väntas KPIF öka snabbare för att i början av 2013 nå upp till 2 procent.
KPI med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
KPIF med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
BNP
Sveriges BNP har utvecklats starkt under första halvåret. Investeringarna har börjat stiga tidigare än väntat och företagen har börjat bygga upp sina lager nu när produktionen tagit fart.
Den svenska exportberoende ekonomin drabbades hårt av den globala konjunkturnedgången 2008 och 2009. När handeln i världen nu ökar förväntas Sveriges ekonomi växa snabbare än i många andra länder under kommande år eftersom produktionen ökar från en låg nivå. Ett annat skäl till att den svenska ekonomin växer fort är de relativt goda statsfinanserna som gör att Sverige till skillnad från många andra länder inte behöver vidta någon finanspolitisk åtstramning. Detta talar för att den svenska ekonomin kommer att växa snabbare än till exempel euroområdet och USA framöver.
Hushållen och företagen har en stark framtidstro och det väntas hålla uppe den inhemska efterfrågan under kommande år. Den svenska BNP-tillväxten väntas bli omkring 4 procent under 2010 för att därefter växa i en något lugnare takt.
BNP med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring, säsongrensade data
Anmärkning och källor till diagrammen
Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket reporäntan, infaltionen respektive BNP med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Intervallen baseras på historiska prognosfel.
Källor: SCB och Riksbanken.