Frågor och svar om sedlar och mynt

DATUM 2009-03-23

Allmänt om sedlar och mynt
Falska, ogiltiga och skadade sedlar
50-öringen
2009 års 1-krona
Minnesmynt


Allmänt om sedlar och mynt

Är det olagligt att förstöra pengar?
Nej, det är inte olagligt. Sedlar som är utgivna av Riksbanken betraktas som den rättmätige innehavarens egendom, inte Riksbankens. Man får alltså göra vad man vill med sina egna pengar. Tidigare har det varit olagligt att förstöra mynt tex att göra hål i dem.

Hur mycket sedlar finns det ute i samhället?

Vid årsskiftet 2009/2010 fanns det ungefär 372 miljoner utelöpande sedlar till ett värde av 104,6 miljarder kronor.   

 

Vilken är den vanligaste sedeln?

Den sedelvalör som det antalsmässigt finns flest sedlar av är 500-kronorssedeln. Vid årsskiftet 2009/2010 fanns det cirka 119 miljoner sedlar av valören 500-kronor. Vid årsskiftet 2009/2010 fanns det också cirka 99 miljoner 100-kronorssedlar, 88 miljoner 20-kronorssedlar, 31 miljoner 1000-kronorssedlar och 25 miljoner 50-kronorssedlar. Dessutom fanns det cirka 10 miljoner ogiltiga sedlar och minnessedlar.

 

Vad väger sedlar och mynt?

MYNT

50-öre 3,7 gram
1-krona 7,0 gram
5-krona 9,5 gram
10-krona  6,6 gram

 

SEDLAR
1 bunt innehållande 100 sedlar:

1000 kr 116 gram
 500 kr 109 gram
100 kr 84 gram
50 kr 80 gram
20 kr 74 gram

 

Vad är svenska sedlar tillverkade av?

Sedlarna är tillverkade av råbomull som ger en sträv och fast känsla.   


Vad kostar en 100-kronorssedel?

Riksbanken tillverkar inte sedlar själv. Vi betalar cirka 40 öre för en 100-kronorssedel.

Vad kostar en 1-krona?

Riksbanken präglar inte mynt själv. Vi betalar cirka 75 öre för en 1-krona.  

Vem bestämmer hur sedlarna skall se ut?

I Riksbankens ensamrätt att ge ut sedlar (sedelmonopol) ligger också ensamrätten att fastställa hur sedlarna ska se ut. Utformningen av sedlarna i den nuvarande sedelserien har således fullmäktige beslutat om (på förslag från en kommitté med bland annat konstnärsrepresentanter knutna till Crane & Co). 
 

Falska, ogiltiga och skadade sedlar

Vad gör jag om jag upptäcker en falsk sedel?

En falsk sedel får inte användas som betalningsmedel. Det är ett allvarligt brott och den som medvetet gör detta kan dömas till fängelsestraff. Även innehav av falska sedlar är straffbart. Den som upptäcker en falsk sedel ska inte ta emot den. Den som redan har tagit emot en falsk sedel ska försöka komma ihåg hur han eller hon fått den och sedan göra en polisanmälan. Mer information om falska sedlar och säkerhetsdetaljer på sedlar hittar du bland länkarna längst ner på sidan.

 

Vad gör jag om jag hittar sedlar som är ogiltiga?

Har du fortfarande kvar sedlar som blev ogiltiga vid årsskiftet 2005/2006 (de äldre versionerna av 100- och 500-kronorssedlarna utan folieband och genomsiktsbild, de äldre 20-kronorssedlarna av något större storlek och med en blåaktig färgton) kan du tills vidare gå till din bank och sätta in pengarna på ditt konto. Eventuella avgifter bestäms av respektive bank. Övriga ogiltiga sedlar kan du skicka till Riksbanken. Mer information om hur du ska göra hittar du bland länkarna längst ner på sidan.

 

Vad gör jag om jag har en skadad sedel?

Om du har en skadad sedel kan du normalt vända dig till en bank för att byta ut den. Om banken inte byter ut sedeln kan du skicka den till Riksbanken. Mer information om hur du går tillväga hittar du bland länkarna längst ner på sidan.  
 

50-öringen 

Varför drar Riksbanken in 50-öringen? 

Uppgifter som Riksbanken har visar att 50-öring nästan bara används som växel från handeln och att den inte används för att betala med. I en undersökning bland allmänheten ansåg två av tre att myntet inte längre behövs. Även handeln vill att myntet avskaffas.

 

När blir 50-öringen ogiltig?

Den kopparfärgade 50-öringen blir ogiltig efter den 30 september 2010.

 

Hur kommer indragningen av 50-öringen att gå till?

Den sista dagen för att betala med mynten blir den 30 september 2010. Efter det går det att lösa in dem i bank under en tid.

Hur påverkas priserna om 50-öringen tas bort?

Riksbanken bedömer att priserna inte påverkas alls eller mycket marginellt. ”Öre” kommer att finnas kvar som räkneenhet. Betalningar med kort påverkas inte alls. Det enda som händer är att kontantbetalningar måste avrundas (1-49 öre avrundas nedåt och 50-99 uppåt).

Hur påverkas inflationen av att 50-öringen ogiltigförklaras och dras in?

Riksbanken bedömer inte att inflationen påverkas eftersom konsumentprisindex beräknas på det oavrundade priset på olika varor. 

 

Den gamla silverfärgade 50-öringen, när upphörde den att vara giltigt betalningsmedel och när slutade bankerna ta emot den för växling?

Riksdagen beslutade den 27 oktober 2004 att alla silverfärgade 50-öresmynt ska bli ogiltiga som betalningsmedel efter den 31 december 2005. Sista inlämningsdagen var den 28 april 2006.

 

2009 års 1-krona

Varför har 2009 års 1-krona ett nytt motiv på baksidan?

Riksbankens direktion har beslutat att man från och med 2009 ska använda vanliga bruksmynt istället för minnesmynt för att uppmärksamma händelser av nationell betydelse. Möjligheten att ge ut särskilda minnesmynt finns kvar men det blir mer sällan än förut. Det ska handla om händelser av särskilt stor betydelse.  


Varför blev det just 1-kronan som fick ett nytt motiv på baksidan? 

Riksbanken behöver köpa in en större mängd 1-kronor 2009 och det är det mynt som används mest.


Får hela upplagan av 2009 års 1-krona det nya motivet?

Ja, alla 1-kronor som präglas 2009 har det nya motivet på baksidan. Det exakta antalet är inte bestämt men det handlar om minst 40 miljoner stycken


Vad föreställer motivet på 2009 års 1-krona och vem har formgivit myntet?

Formgivaren Annie Winblad Jakubowski har gjort motivet som symboliserar havet som förbinder Sverige och Finland. Runt myntets kant löper ett citat ”DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET”, hämtat ur Anton Rosells bok ”Studentbesöket i Finland”.

Minnesmynt

Varför använder Riksbanken vanliga bruksmynt som minnesmynt?

Riksbankens direktion har beslutat att man från och med 2009 ska använda vanliga bruksmynt istället för minnesmynt för att uppmärksamma händelser av nationell betydelse. Prägling på bruksmynt innebär att motivet får stor spridning och blir känt hos allmänheten. Det stämmer väl överens med syftet - att uppmärksamma händelser av nationell betydelse.

 

Kommer Riksbanken att ge ut särskilda minnesmynt i framtiden?

Möjligheten att ge ut särskilda minnesmynt finns kvar men det blir mer sällan än förut. Det ska handla om händelser av särskilt stor betydelse.

INTERNA LÄNKAR
 
Information om falska sedlar och säkerhetsdetaljer på sedlar
Information om inlösen av ogiltiga sedlar
Information om inlösen av skadade sedlar

Bookmark and Share
INNEHÅLLSANSVARIG
Bild på ett brev Administrativa avdelningen

SENAST GRANSKAD
2009-03-19