Betalningssystemet RIX

Alla betalningar, som inte görs med sedlar och mynt, innebär att pengar flyttas mellan konton hos någon eller några banker. När hushåll och företag till exempel betalar en räkning, så ger de banken i uppdrag att överföra pengar från det egna kontot till betalningsmottagarens konto. Om betalningsavsändaren och betalningsmottagaren har konton i samma bank, slutförs betalningen inom banken. Om mottagarens konto finns i en annan bank behövs ett centralt betalningssystem som vidarebefordrar betalningar från den ena banken till den andra. Alla betalningar, både direkt mellan banker och på uppdrag av en kund, sker genom de konton som bankerna har i RIX. Riksbanken fungerar därmed som bankernas bank och är knutpunkten i betalningssystemet. Som centralbank kan Riksbanken tillföra pengar till RIX genom att låna ut pengar till bankerna under dagen, vilket gör att betalningarna kan fungera friktionsfritt.

Avvecklingen på deltagarnas konton i RIX-RTGS och RIX-INST sker i Riksbankens pengar, alltså i statliga centralbankspengar. Centralbankspengar är det säkraste sättet för banker och andra finansiella institut att göra betalningar mellan varandra eftersom svenska staten står som garant för pengarnas värde.

RIX-RTGS

RIX-RTGS är uppbyggt för att kunna hantera stora betalningar mellan deltagarna. Dagligen omsätts cirka 550 miljarder kronor i RIX-RTGS och medelvärdet på en betalning som skickas är cirka 20 miljoner kronor.

En betalning i RIX-RTGS sker i flera olika steg: den kontrolleras, clearas i vissa fall och avvecklas. Kontrollerna innebär att det säkerställs att avsändaren av betalningen är behörig att göra betalningen och att det finns tillräckligt med pengar på avsändarens konto. Clearingen innebär att avsändarnas betalningar sammanställs innan de skickas vidare för avveckling. Avvecklingen som sker på deltagarnas konton i RIX-RTGS är det sista steget i betalningskedjan och innebär att betalningen slutförs.

Hur fungerar avvecklingen i RIX-RTGS?

Överföringar mellan de konton som deltagarna har i RIX-RTGS görs elektroniskt och enligt principen om "bruttoavveckling i realtid" (real time gross settlement, RTGS). Det innebär att överföringarna görs en och en och att de pengar som kommer in på kontona omedelbart blir tillgängliga för andra överföringar.

Det finns också funktioner i RIX-RTGS som innebär att det går att göra flera överföringar samtidigt genom att de kvittas mot varandra. På så sätt ökar effektiviteten i systemet. RIX-RTGS är alltså ett hybridsystem som både drar nytta av de fördelar som bruttoavveckling innebär – att riskerna minskar – och den likviditetsbesparing det innebär när överföringar kvittas mot varandra. För att främja säkerheten och effektiviteten i systemet kan Riksbanken ge kredit under dagen, så kallad intradagskredit, i RIX-RTGS. Kredit beviljas dock endast mot betryggande säkerheter.

Detaljerad dokumentation om RIX-RTGS finns på sidan "Anvisningar och systemdokumentation RIX-RTGS".

RIX-INST

RIX-INST är Riksbankens system för omedelbara betalningar. Till skillnad från RIX-RTGS, är RIX-INST öppet dygnet runt alla dagar på året och avvecklingen i RIX-INST sker omedelbart. Idag avvecklas betalningar från mobilapplikationen Swish på RIX-INST.

Hur fungerar avvecklingen i RIX-INST?

Det finns två olika modeller för avveckling av betalningar i RIX-INST: ”Standardmodellen för Avveckling (standardmodellen)” och ”Avvecklingsmodellen för Samma Instruerande Part (SIP-modellen)”.

Standardmodellen

När standardmodellen används, reserveras beloppet på avsändarens konto i RIX-INST, och sedan skickas en betalningsförfrågan till mottagaren. Det reserverade beloppet är låst och går inte att använda för andra betalningar. Om mottagaren accepterar betalningen, frigörs det reserverade beloppet och transaktionen genomförs omedelbart. Både sändaren och mottagaren får sedan en bekräftelse på att transaktionen har genomförts. Från och med november 2024 är alla RIX-INST-deltagare skyldiga att ta emot betalningar enligt standardmodellen, och även förhålla sig till regelverket NCT Inst som är framtaget av Nordic Payments Council.

SIP-modellen

SIP-modellen, som mobilapplikationen Swish använder för avveckling av betalningar, fungerar lite annorlunda. Här görs ingen reservering av beloppet, och mottagaren behöver inte godkänna betalningen utan transaktionen genomförs direkt efter att betalningsinstruktionen har godkänts av RIX-INST. Både sändaren och mottagaren får en bekräftelse på transaktionen genom ett ombud som deltagarna har kommit överens om att använda. För att bli godkänt som ombud ansöker man om det hos Riksbanken. Riksbanken måste godkänna ombudet och ge det korrekt behörigheter. För Swishbetalningar är det bolaget bakom Swish, Getswish AB, som är ombud.

Detaljerad dokumentation om RIX-INST finns på sidan "Anvisningar och systemdokumentation RIX-INST".

Jämförelse av de två avvecklingstjänsterna

RIX-RTGS och RIX-INST är två olika tjänster och har därmed ett flertal skillnader såsom beskrivits ovan, men även en del likheter. En översikt i tabellform över likheter och skillnader mellan de två tjänsterna finns i dokumentet "Riksbankens Avvecklingstjänster".