Den svenska betalningsmarknaden

Riksbanken har i uppdrag att se till att det går att göra betalningar på ett säkert och effektivt sätt. Det gör vi bland annat genom att ge ut sedlar och mynt och tillhandahålla det centrala betalningssystemet RIX, som bankerna använder för att slutföra betalningar mellan varandra.

Vi tar även årligen fram statistik om betalningar samt genomför en undersökning om svenskarnas betalningsvanor vartannat år, bidrar i övervakningen av finansinstitutioner och betalningsmarknaden, deltar i utformningen av regelverk och analys, svarar på remisser och konsultationer och agerar katalysator genom att delta i samtal med marknadens aktörer.

Betalningsmarknaden är i förändring

Stora förändringar sker just nu på den svenska betalningsmarknaden. Kontantanvändningen minskar medan alla typer av elektroniska betalningar ökar och utvecklingen går snabbt.

Enligt Riksbankens undersökning om svenskarnas betalningsvanor betalade 13 procent av de svarande kontant vid sitt senaste köp i butik, vilket är lågt jämfört med många andra länder. Den stora användningen av internet, surfplattor och smarta telefoner förändrar hushållens köpmönster och betalningsbehov. Möjligheten att göra snabba digitala betalningar direkt, dygnets alla timmar efterfrågas och bankerna som länge dominerat betalningsmarknaden möter konkurrens från nya aktörer.

Betalningssystem för omedelbara betalningar mellan privatpersoner

I dag kan privatpersoner och företag i Sverige göra elektroniska betalningar i realtid. Swish är ett exempel på en betaltjänst som gör det möjligt att betala omedelbart person till person eller till företag dygnet runt. Swish har de senaste åren ökat stort i både antal användare och antal betalningar. Betalningar i Swish sker dock i privata bankpengar och inte i centralbankspengar (läs mer om skillnaden mellan privata bankpengar och centralbankspengar på sidan Vad är pengar?).

E-krona, en ny sorts pengar till allmänheten?

Med anledning av förändringarna som sker på den svenska betalningsmarknaden ställer sig nu Riksbanken frågan om vi borde ge ut digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor. Hur skulle det kunna fungera och vad skulle det få för konsekvenser för penningpolitiken och den finansiella stabiliteten? Det och många andra frågor analyseras inom ramen för Riksbankens e-kronaprojekt.

Kontanter behövs så länge det efterfrågas

Även om användningen av kontanter minskar så är kontanter fortfarande ett viktigt sätt för många att betala, inte minst för de som inte vill eller har möjlighet att hantera sina betalningar elektroniskt. Riksbanken bedömer att Sverige inte kommer att bli kontantlöst inom en överskådlig framtid och så länge det finns ett behov av kontanter kommer Riksbanken att ge ut sedlar och mynt.

Parlamentarisk utredning

Kontanternas framtid debatteras dock flitigt, bland annat med anledning av att flera banker inte längre erbjuder kontanttjänster och att allt fler butiker inte längre accepterar kontanter.

Just nu pågår det en parlamentarisk utredning om en ny riksbankslag som bland annat tittar på ansvaret för kontanthanteringen, kontantförsörjningen och beredskapen i betalningssystemet. Riksbanken hoppas att utredningen lägger fram förslag som långsiktigt skyddar användbarheten av svenska kronor utgivna av Riksbanken, såväl kontanter som eventuella e-kronor. Läs mer om detta i nyheten "Alla banker bör vara skyldiga att hantera kontanter".

Uppdaterad 2018-10-22