Vad är pengar?

Pengar är vad medborgarna i ett samhälle kommer överens om att pengar ska vara. Men för att överenskommelsen ska fungera behöver tre viktiga funktioner uppfyllas:

  • Alla priser på varor och tjänster ska uttryckas i den enhet som vi definierar som pengar så att vi enkelt kan jämföra vad olika saker kostar. I Sverige är enheten "krona".
  • Pengars värde vilar på allmänhetens förtroende. Det som vi valt som pengar ska fungera som värdebevarare, det vill säga pengarnas värde ska vara stabilt över tid. Det gör det möjligt för oss att konsumera direkt eller spara pengar och konsumera vid ett senare tillfälle.
  • Pengarna behöver fungera som betalningsmedel, vilket betyder att alla som vi vill göra affärer med måste acceptera pengarna som betalning. Det kan betyda att definitionen av pengar gäller för ett visst land eller område.

Från snäckor till digitala pengar

När vi pratar om pengar i dag tänker nog många på en sedel i någon valuta. Men i dagens digitala samhälle utgör kontanter en väldigt liten del av den totala mängden pengar, bara cirka 2 procent. Den allra största delen är elektronisk.

Genom historien har vi använt olika föremål som pengar för att förenkla handel och konsumtion. Allt från snäckor, guldföremål och metallmynt till pappersbitar eller sedlar när trycktekniken utvecklades. Under senare tid har våra medel på bankkonton i allt större utsträckning använts för betalningar, det vill säga pengar. I början använde vi checkar, växlar eller pappersgiro, men den tekniska utvecklingen har bidragit till att vi i dag använder digitala pengar via olika internettjänster och mobilappar.

Hur skapas pengar?

Det är skillnad på centralbankspengar och privata bankpengar. Centralbankspengar är pengar skapade av Riksbanken och därmed en fordran på Riksbanken, det vill säga svenska staten. Privata bankpengar är skapade av bankerna och därmed en fordran på den utgivande banken.

Centralbankspengar

Centralbankspengar är svenska kronor utgivna av Riksbanken. Centralbankspengar kan vara dels fysiska pengar, det vill säga sedlar och mynt, dels de pengar som finns på bankernas konton i betalningssystemet RIX, som ägs och drivs av Riksbanken. Riksbanken skapar centralbankspengar genom att ge ut sedlar och mynt samt låna ut elektroniska pengar i svenska kronor till affärsbankerna via RIX.

Staten, genom centralbanken, har sedan 1904 monopol på att ge ut sedlar och mynt. Fördelen med statlig utgivning är att statens sedlar och mynt brukar anses vara helt säkra. På samma sätt anses de elektroniska pengar som bankerna har på konton i RIX helt säkra eftersom svenska staten står som garant.

Privata bankpengar

När det gäller elektroniska pengar är det inte bara Riksbanken som skapar nya pengar i Sverige. I dagsläget kan även bankerna skapa nya pengar när de ger ut nya lån. Om en bank till exempel beviljar en kund ett nytt lån till en bostad får kunden en skuld på sitt konto hos banken. Samtidigt överförs pengarna som kunden lånat till säljaren av bostaden, som sätter in pengarna på sitt bankkonto. På så sätt skapar nya lån nya pengar. På samma sätt minskas mängden bankpengar när kunden betalar tillbaka lånet till banken.

Insättningar som privatpersoner och företag har hos bankerna brukar anses mindre säkra än centralbankspengar. Skulle en bank gå i konkurs är det inte säkert att man får tillbaka alla pengar. Insättningar på bankkonton är dock skyddade av en statlig garanti, kallad insättningsgarantin (insattningsgarantin.se), upp till ett visst belopp. Med hjälp av regleringar och med insättningsgarantin har staten nämligen försökt se till att det för allmänheten ska vara lika säkert att använda privata bankpengar som centralbankspengar. Det har staten gjort för att det finns samhällsekonomiska vinster av att staten skapar förtroende för betalningssystemet.

Hur mycket pengar finns det i samhället?

Mängden pengar växer över tiden, dels eftersom saker blir dyrare och dels eftersom ekonomin växer. Vi blir allt fler människor som handlar mer för varje år som går och då behövs helt enkelt mer pengar. Riksbankens uppgift är att se till att det alltid finns så mycket centralbankspengar som efterfrågas. Det handlar dels om mängden sedlar och mynt som behövs i samhället, dels om hur mycket pengar bankerna behöver låna hos Riksbanken. Riksbanken genomför så kallade marknadsoperationer vilket kan öka eller minska mängden centralbankspengar (läs mer om penningpolitiska instrument).

Men det finns inget mål för hur mycket pengar det ska finnas i samhället. Istället har vi ett inflationsmål på 2 procent för att bevara ett stabilt värde på pengarna. För att nå detta mål höjer eller sänker Riksbanken styrräntan (reporäntan). Räntan är priset på pengar, så genom att höja eller sänka räntan påverkar vi efterfrågan på pengar i ekonomin.

Uppdaterad 2018-10-18