Betalningsrapport 2021

Ordlista

Ladda ner PDF

Ordlista

Publicerad: 11 februari 2022

Avveckling: När en betalning slutgiltigt genomförts är den avvecklad. Vid betalningar inom exempelvis en bank, är det när överföringen mellan konton är gjord. För betalningar mellan exempelvis banker är det när pengarna har nått den mottagande banken.

Autogiro: En i förväg auktoriserad överföring från den betalande partens konto till mottagarens konto. Överföringen initieras av mottagaren.

Bankkort: Ett kort anslutet till kortinnehavarens konto hos en bank där det betalade beloppet debiteras direkt vid en betalning. Bankkort kallas även debetkort.

Bigtech: Stora IT-företag som Apple, Google, Facebook och Amazon som gör det möjligt för ett stort antal användare att interagera direkt på en digital plattform, till exempel en e-handel, en sökmotor eller sociala medier.

Betalning: Överföring av pengar eller ett värde i annan form från en part till en annan.

Betalningsinstitut: Ett svenskt aktiebolag eller en ekonomisk förening som har tillstånd enligt betaltjänstlagen att tillhandahålla betaltjänster. Det kan också vara en juridisk person med säte i ett annat land inom EU/EES som enligt det landets lagstiftning har tillstånd att tillhandahålla betaltjänster. Se även betaltjänstdirektivet och betaltjänstleverantör.

Betalningsinstrument: Det instrument eller den rutin som används för att initiera en betalning, exempelvis ett kort.

Betalningsprocess: Alla de steg en betalning måste genomgå för att kunna genomföras, som initiering, clearing och avveckling.

Betaltjänst: En tjänst som en betaltjänstleverantör erbjuder sina kunder så att dessa exempelvis kan göra betalningar. Se även betaltjänstleverantör.

Betaltjänstdirektivet (Payment service directive, PSD): Betaltjänstdirektivet är ett europeiskt direktiv som reglerar betaltjänster och betaltjänstleverantörer inom EU/EES. Betaltjänstdirektivet har ersatts av EU:s andra betaltjänstdirektiv (Payment service directive 2, PSD2). Se även PSD2.

Betaltjänstleverantör: Ett samlingsbegrepp för bland annat banker, kreditmarknadsföretag, betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, institut för elektroniska pengar, statliga och kommunala myndigheter, centralbanker samt dessa kategoriers utländska motsvarigheter som tillhandahåller betaltjänster inom Sverige.

Blockkedja: En huvudbok eller ett register över alla transaktioner som genomförts och som inte kan förändras eller manipuleras i efterhand. Kedjan skapas allteftersom transaktioner verifieras/signeras och läggs till tidigare genomförda transaktioner för att skapa ett nytt ”block”. Detta sätt att bokföra transaktioner används bland annat av vissa typer av kryptovalutor.

Clearing: Sammanställning och behandling av betalningsinstruktioner. I allmänhet hanteras många transaktioner samtidigt (en så kallad batch) vilket gör att de ibland kan kvittas mot varandra.

Clearingorganisation: Ett företag som har tillstånd av tillsynsmyndigheten, i Sverige Finansinspektionen, att utföra clearing. I Sverige är det Bankgirot som har tillstånd att utföra clearing av massbetalningar.

Diem: en digital valuta som en grupp företag och organisationer ledda av Facebook planerar att lansera. Diem kallades tidigare Libra.

Digitala centralbankspengar (även Central bank digital currencies, CBDC): Digitala pengar skapade av centralbanker. ”Retail-CBDC” är avsedda för allmänheten medan ”wholesale-CBDC” är avsedda för finansiella institut

Digitala gränssnitt (Application programming interface, API): Gör det möjligt för till exempel fintech-bolag att koppla upp sig mot bankernas system och där samla in en kunds kontoinformation från olika banker eller initiera en betalning från kundens bankkonto.

Digital valuta: En valuta som skapas och lagras elektroniskt.

E-faktura: En faktura som presenteras för mottagaren i dennes internetbank och som gör det enklare för kunden att betala.

E-handel: Köp av varor eller tjänster över internet.

E-krona: Digitala centralbankspengar som kan komma att ges ut av Riksbanken som skulle vara tillgängliga för allmänheten (så kallad ”retail CBDC”). Riksbanken har inte fattat något beslut om att ge ut e-kronor. Se även digitala centralbankspengar.

E-penningdirektivet: Direktivet om elektroniska pengar (e-pengar) är ett europeiskt direktiv som bland annat reglerar affärsverksamhet i institut för e-pengar inom EU/EES (e-penninginstitut) och andra utgivare av e-pengar.

E-penninginstitut: Ett svenskt aktiebolag eller en ekonomisk förening som har tillstånd enligt lagen om elektroniska pengar att ge ut e-pengar. Det kan också vara en juridisk person inom EU/EES som med stöd av nationell lagstiftning har tillstånd att ge ut e-pengar.

EU/EES: Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bygger på ett avtal mellan samtliga EU-medlemsstater samt Island, Lichtenstein och Norge som främst rör frihandel och anpassning av lagstiftning. Schweiz är inte med i EES, men har ett liknande avtal med EU.

EU-förordning: Lagstiftning inom EU-rätten som är direkt bindande för medlemsstaterna utan att behöva införlivas i svensk lagstiftning.

EU-direktiv: Lagstiftning inom EU-rätten som bestämmer vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Ett EU-direktiv är rättsligt bindande, men medlemsländerna får själva bestämma hur lagstiftningen ska genomföras i nationell rätt. I Sverige genomförs direktiven genom svenska författningar.

Finansiell infrastruktur: De system som bland annat möjliggör finansiella flöden mellan olika aktörer. Den finansiella infrastrukturen omfattar också de regelverk och rutiner som reglerar användningen av systemen.

Finalitydirektivet (direktivet om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper): Syftar till att förhindra eller minimera rättsliga risker vid avveckling på den finansiella marknaden. Direktivet garanterar att transaktioner genomförs i den ordning som de skickats in till systemet och även att de är slutligt avvecklade oavsett om någon aktör har blivit insolvent under tiden. Direktivet styr bland annat vilka aktörer som kan få tillgång till anmälda avvecklingssystem inklusive centralbankers RTGS-system som till exempel RIX i Sverige.

Fintech: Ett samlingsnamn för innovativa företag som arbetar med finansiell teknik. Den här typen av företag tillhandahåller eller möjliggör finansiella tjänster, exempelvis genom att fungera som en mellanhand i någon del av betalningskedjan och genom att skapa nya tjänster. De kan också förenkla eller på andra sätt förbättra olika sätt att betala.

Harmonisering: En process där man skapar någon form av enhetlighet. Inom betalningsområdet handlar det exempelvis om att länder kommer överens om att använda samma meddelandestandard och regelverk, vilket bidrar till att betalningar kan göras enkelt och snabbt.

Initiering: Att starta en betalningsprocess. Initiering av en betalning omfattar ofta kontroll av identiteten på den som initierar betalningen, exempelvis genom PIN eller Bank-ID. Därefter kontrolleras om personen har rätt att initiera betalningen och om det finns tillräckligt med medel på kontot för att genomföra betalningen.

Internetbank: En tjänst som tillhandahålls av banker och som tillåter deras kunder att utföra bankärenden över internet.

ISO20022: Ny standard för betalningsmeddelanden som kan bidra till att göra internationella betalningar snabbare, effektivare och mer transparenta.

Kortföretag: Den juridiska person som äger regelverket och produktnamnet för en korttjänst. Vissa kortföretag ägs av banker och kreditinstitut (som till exempel Visa och MasterCard) medan andra är självständiga företag (som till exempel American Express och Diners).

Kortsystem: En uppsättning av regelverk, betalningsrutiner, betalningsinstrument och tillhörande infrastruktur för kortbetalningar.

Kreditkort: Ett kort som tillåter innehavaren att genomföra betalningar till ett visst totalt högsta belopp under en viss period. Betalningarna samlas ihop och faktureras kortinnehavaren i slutet av perioden, men denne måste inte betala hela det fakturerade beloppet vid betalningsdatum. Den del som kortinnehavaren väljer att inte betala rullas över till nästa period som ett lån (kredit) och vanligtvis får personen då betala en ränta.

Kundkännedom (Know your customer, KYC): Lagstadgat krav på företag att ha god kunskap om sina kunder och deras affärer. Syftet är att försvåra och förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Kryptovaluta/kryptotillgång: Digitala valutor skapade i den privata sektorn som inte backas upp av en stat eller centralbank. Centralbanker kallar i allmänhet kryptovalutor för kryptotillgångar eftersom de oftast inte uppfyller de grundläggande funktionerna för pengar.

Manuella kontanttjänster: Möjligheten att få hjälp att betala räkningar och sätta in eller ta ut kontanter över disk på till exempel ett bankkontor.

Massbetalning: En betalning av mindre värde som vanligtvis sker mellan privatpersoner, företag och myndigheter. Traditionellt definieras massbetalningar som alla betalningar som inte är stora betalningar. Se även stor betalning.

Nationell valuta: Pengar utgivna av en nationell myndighet, vanligen centralbanken, och som är lagliga betalningsmedel i nationen, till exempel svenska kronor i form av sedlar och mynt i Sverige och eurosedlar och mynt i euroområdet.

Omedelbara betalningar: En betalning där betalningsmottagarens konto tar emot betalningen nästan samtidigt som betalningsavsändaren gör betalningen. Swish är i dagsläget den enda tjänsten som erbjuder omedelbara betalningar i Sverige, men RIX-INST kommer att göra det möjligt för banker och andra betaltjänstleverantörer att erbjuda fler typer av tjänster där betalningen sker omedelbart.

Penningtvätt: När någon försöker få pengar som införskaffats olagligt att framstå som lagligt intjänade.

PIN (Personal identification number): Ett personligt nummer som ska hållas hemligt och som tillåter användaren att identifiera sig, exempelvis vid ett kortköp.

PSD2 (EU:s andra betaltjänstdirektiv): PSD2 har ersatt PSD (Payment service directive). Direktivets syfte är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar. PSD2 har genomförts i svensk författning genom ändringar i betaltjänstlagen. Därigenom utvidgades lagens tillämpningsområde så att det nu även omfattar så kallade tredjepartsleverantörer av betaltjänster.

QR-kod (Quick response-kod): En tvådimensionell kod, till skillnad från streckkoder som är endimensionella. QR-koder kan användas för att identifiera betalaren, betalningen eller mottagaren av betalningen. Koden läses optiskt med hjälp av en app i mobiltelefonen, surfplattan, datorn eller kassaapparaten.

RIX: Riksbankens centrala betalningssystem som hanterar stora betalningar till och från bankernas konton hos Riksbanken. Riksbanken fungerar som bankernas bank för betalningar i svenska kronor. Under våren 2022 tillkommer en tjänst för omedelbara betalningar (se RIX-INST).

RIX-INST: Riksbankens tjänst för omedelbara betalningar som lanseras i maj 2022 och är del av RIX-systemet.

Solvens: Finansiellt mått på ett företags förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser. Även ett mått på ett försäkringsföretags finansiella ställning och mäter hur stora företagens tillgångar är i relation till skulderna, där skulderna främst utgörs av deras totala åtaganden.

Stablecoin: En form av kryptotillgång vars värde vanligtvis är knutet till värdet på andra tillgångar, som en eller flera nationella valutor eller andra finansiella tillgångar. Stablecoins har i huvudsak använts som en brygga mellan nationella valutor och investeringar i andra kryptovalutor.

Stor betalning: En betalning, vanligtvis till ett mycket högt värde, som huvudsakligen görs mellan banker eller andra aktörer på den finansiella marknaden och som vanligtvis kräver snabb avveckling.

Stordriftsfördelar: Nationalekonomisk term för produktion där den genomsnittliga kostnaden sjunker i takt med att produktionen ökar. Stordriftsfördelar uppstår vanligtvis när produktionen är förknippad med stora fasta kostnader.

SWIFT: Ett globalt nätverk för finansiella meddelanden som följer vissa standarder. Centralbanker, banker och finansiella infrastrukturer använder nätverket SWIFT och dess format och standard för att göra betalningar.

Swish: En betaltjänst som gör det möjligt att via mobiltelefonen både skicka pengar från och ta emot pengar på det egna bankkontot. För att man ska kunna swisha pengar till varandra behöver både betalaren och mottagaren vara anslutna till tjänsten som tillhandahålls genom deras banker.

TIPS (Target instant payment settlement): Eurosystemets plattform för omedelbara betalningar som Riksbanken kommer att använda för att kunna erbjuda omedelbara betalningar genom RIX-INST.

Värdebolag: Ett företag som transporterar kontanter åt företrädelsevis bankerna och handeln. De kan även sköta uppräkning, sortering och äkthetskontroll av kontanter vid så kallade uppräkningscentraler.