Virtuella valutor

En virtuell valuta är en digital valuta som främst används vid internetbaserade betalningar. De virtuella valutorna ges inte ut av någon centralbank utan utfärdas och kontrolleras vanligtvis av dess utvecklare. Det kan vara företag eller andra privata organisationer. Kryptovalutor (se nedan), som exempelvis Bitcoin och Ethereum, är en speciell form av virtuell valuta. Utgivning av virtuella valutor är inte reglerad och utgivarna står inte under tillsyn.

System för virtuella valutor

  • Slutna virtuella valutasystem. Valutan är begränsad till användning i exempelvis ett visst onlinespel och kan inte användas i ett annat sammanhang eller växlas till en annan valuta. World of Warcraft Gold är exempel på ett sådant system.
  • Enkelriktade virtuella valutasystem är system där den virtuella valutan köps för riktig valuta men inte kan växlas tillbaka. Amazon Coins som Kindleanvändare kan växla till sig och sedan använda för att köpa applikationer med är ett sådant system.
  • Dubbelriktade virtuella valutasystem. I dessa system kan den virtuella valutan både växlas in och växlas tillbaka mot nationell valuta på speciella växlingswebbplatser och/eller hos utgivaren. Bitcoin och Ethereum är exempel på dubbelriktade virtuella valutasystem.

Bitcoin – den mest använda virtuella valutan

Bitcoin lanserades 2009 och är fortfarande den mest använda virtuella valutan. Bitcoin används för betalningar mellan privatpersoner via internet samt i vissa webbutiker. Det är dock troligt att de allra flesta ägare av bitcoins inte använder dem som betalningsmedel, utan istället som en tillgång som förväntas öka i värde.

Bitcoin saknar en enskild utgivare och skapas i stället av nätverket av användare. Deltagare som bidrar med datorkraft för att verifiera betalningarna belönas med nyskapade bitcoins. Storleken på belöningarna minskar över tiden på ett sätt som gör att det inte kan finnas mer än 21 miljoner bitcoins.

Tanken är att användarna anonymt ska kunna göra betalningar över internet oberoende av stater, banker och andra institutioner.

Bitcoin är en så kallad kryptovaluta vilket innebär att kryptografisk teknik används för att kommunicera och verifiera transaktionerna samt för att kontrollera skapandet av nya värdeenheter. Utgivning och verifikation av transaktioner sker utan medverkan av en centralbank eller annan central enhet. Enligt coinmarketcap.com finns det idag mer än 1400 olika kryptovalutor varav de flesta är mycket små.

Representanter för Riksbanken har, liksom många andra centralbanker, uttryckt att kryptovalutor inte bör betraktas som valutor, utan snarare som en slags finansiell tillgång.

Varför följer Riksbanken utvecklingen av virtuella valutor?

Virtuella valutor är ett exempel på innovationer som de senaste åren har påverkat marknaden för massbetalningar, som är betalningar på relativt små belopp som sker i stort antal, främst mellan hushåll, företag och myndigheter. Riksbanken följer och analyserar betalningssystem och massbetalningsmarknaden som en del i vårt uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Begränsad användning av virtuella valutor

Än så länge tyder tillgänglig data på att användningen av virtuell valuta är mycket begränsad, både sett till antal användare, antal transaktioner och förmedlat värde. Under 2017 har det dagliga antalet Bitcoin-transaktioner i hela världen i genomsnitt varit cirka 275 000. Detta kan jämföras med att det görs mellan åtta och nio miljoner korttransaktioner per dag bara i Sverige.

Den begränsade användningen innebär att eventuella positiva effekter är mycket små, liksom de möjliga negativa effekterna på finansiell stabilitet och betalningssystemets säkerhet.

Uppdaterad 2018-01-26