Frågor och svar angående valutasäkring av Riksbankens valutareserv

Varför väljer Riksbanken nu att utreda frågan om att valutasäkra en del av valutareserven?

Valutareserven uppgår i dagsläget till cirka 410 miljarder kronor. Förändringar i växelkurser påverkar valutareservens värde. Riksbanken bedömer att kronan kommer att stärkas framöver, vilket skulle leda till valutaförluster. Det innebär att valutariskerna på Riksbankens balansräkning är stora. Därför vill vi utreda förutsättningarna för att minska valutarisken i vår valutareserv.

Vad innebär det att det finns valutarisk i valutareserven?

Valutareserven består till stor del av tillgångar i sådana valutor som bankerna kan ha behov av vid en finansiell kris. Tillgångarna kan snabbt omvandlas till likvida medel, och består till stor del av statsobligationer i amerikanska dollar och euro. Valutareservens värde uttryckt i kronor påverkas därför av förändringar i valutakurser och räntor. En förstärkning av kronan gör att valutareserven minskar i värde i kronor räknat och tvärtom. Det innebär att Riksbanken är exponerad mot valutarisk och valutarisken utgör en stor del av Riksbankens totala finansiella risker.

Hur stor del av valutareserven kommer Riksbanken att valutasäkra?

Utgångspunkten för den utredning som inletts är att det handlar om att valutasäkra ungefär en fjärdedel av valutareservens storlek. Det motsvarar drygt 100 miljarder kronor vilket bedöms vara rimligt givet att transaktionerna sprids ut över en lämplig tidsperiod. De mer exakta detaljerna kommer utredningen att ta ställning till.

Hur kommer valutasäkringen att gå till?

En åtgärd som kan vidtas för att minska valutarisken är att valutasäkra en del av valutareserven med hjälp av valutaterminer och valutaswappar. Men eventuella åtgärder ska utformas utifrån marknadens förutsättningar. Därför kommer Riksbanken att inleda en dialog med relevanta aktörer på marknaden och göra vissa praktiska förberedelser.

Hur påverkar valutakursvinster- och förluster Riksbankens resultat- och balansräkning?

En del av valutakursvinster och förluster realiseras löpande i förvaltningen då Riksbanken gör förändringar av valutareserven och när obligationer förfaller till betalning. De vinster som Riksbanken gjort på tillgångar som fortfarande innehas är dock orealiserade och bokförs mot så kallade värderegleringskonton. Vid årsskiftet 2022/2023 var saldot på värderegleringskontot för valutakursvinster drygt 48 miljarder kronor.

Kommer ni sluta med valutasäkringen när inflationen kommit ner och/eller kronan har stärkts till en önskvärd nivå?

Riksbanken har ingen önskvärd nivå för kronan och denna åtgärd är inte kopplad till inflationsmålet. Däremot är det viktigt att löpande utvärdera riskhanteringen och där ingår de finansiella riskerna.

Gör ni det här för att stärka kronan?

Nej, syftet är inte att påverka kronans växelkurs utan att utreda förutsättningarna för att minska Riksbankens finansiella risker. Beslutet utgår från vår bedömning att kronan på sikt kommer att förstärkas, men eventuella åtgärder kommer att genomföras på ett sätt som hanterar de finansiella riskerna samtidigt som det minimerar påverkan på marknaden.

När beräknas utredningen vara färdig?

Riksbankens utredning beräknas vara klar tidig höst 2023.

Varför har Riksbanken en guld- och valutareserv?

Guld- och valutareserven har Riksbanken för att vid behov kunna ge likviditetsstöd till banker, fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och intervenera på valutamarknaden. Dessutom ska Riksbankens finansiella tillgångsförvaltning, inklusive valutareserven, generera tillräcklig avkastning för att finansiera Riksbankens verksamhet.

Hur stor är den totala guld- och valutareserven?

Den 30 april 2023 uppgick guld- och valutareservens värde till 495,2 miljarder kronor. Guldet var värt 82,5 miljarder kronor och valutareserven var värd 412,7 miljarder kronor.

Vilka tillgångar består valutareserven av?

Tillgångarna i valutareserven ska enligt riksbankslagen förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet. Det är direktionen som beslutar hur valutareservens sammansättning ska se ut – exempelvis hur tillgångarna ska fördelas över olika valutor.

Riksbankens beredskap för att med kort varsel kunna använda valutareserven ställer stora krav på dess sammansättning. Valutareserven består därför huvudsakligen av tillgångar i sådana valutor som efterfrågas av bankerna om de behöver likviditetsstöd och sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i amerikanska dollar och euro.