Hantering av riskerna i valutareserven

Riksbanken har som de flesta andra centralbanker en valutareserv. Värdet på valutareserven uppgick per den 30 april 2023 till cirka 410 miljarder kronor. Valutareserven ska användas för att ge tillfälligt likviditetsstöd till banker verksamma i Sverige, fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och intervenera på valutamarknaden.

Riksbankens beredskap för att med kort varsel kunna använda valutareserven ställer stora krav på valutareservens sammansättning. Valutareserven består därför huvudsakligen av tillgångar i sådana valutor som efterfrågas av bankerna när de behöver likviditetsstöd och sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i amerikanska dollar och euro.

Riksbanken ska förvalta sina tillgångar i syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera tillräcklig avkastning för att finansiera sin verksamhet. Tillgångarna i valutareserven ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet (enligt 9 kap. 1 § riksbankslagen). Inom ramen för denna risknivå bör Riksbanken eftersträva en rimlig avkastning på placeringarna. Det är upp till Riksbanken att självständigt bedöma hur strategin för valutareservsförvaltningen ska vara utformad och hur den kan förändras utan att bryta mot syftet och principerna för tillgångsförvaltningen.

Valutareservens värde påverkas av förändringar i marknadspriser som valutakurser och räntor. En försvagning av kronan gör att valutareserven ökar i värde i kronor räknat. En förstärkning av kronan gör att valutareserven minskar i värde i kronor räknat. Det senare innebär att Riksbanken är exponerad mot valutarisk och valutarisken utgör en stor del av Riksbankens totala finansiella risker.

För att hantera valutarisken och de övriga finansiella riskerna behöver Riksbanken ha ett tillräckligt stort förlustabsorberande kapital som utgör en buffert mot framtida förluster. När Riksbanken 2021 beslutade att övergå till en helt egenfinansierad valutareserv vägdes risker och problem med upplåning av utländsk valuta från Riksgälden mot ökade finansiella risker. Riksbanken konstaterade då att ”Den ökade finansiella risken som en egenfinansierad valutareserv medför är enligt Riksbankens bedömning inte ett problem på lång sikt givet att Riksbanken har ett tillräckligt stort förlustabsorberande eget kapital för att säkerställa Riksbankens långsiktiga intjäningsförmåga.”* Riksbankens buffertkapital har dock minskat väsentligt efter att Riksbanken redovisade en stor förlust under 2022 på grund av att innehavet av obligationer i såväl den svenska obligationsportföljen som valutareserven minskade i värde då obligationsräntorna steg.

För att ha en sund riskhantering är det lämpligt att inom ramen för tillgångsförvaltningen utreda förutsättningarna för att minska Riksbankens valutarisk. Detta särskilt mot bakgrund av att Riksbanken bedömer att kronan kommer att stärkas framöver. De senaste årens kronförsvagning har lett till att Riksbanken har gjort valutakursvinster. Till exempel uppgick det realiserade valutakursresultatet till 10 miljarder kronor under 2022 och de orealiserade valutavinsterna på värderegleringskontot ökade med 27 miljarder kronor till drygt 48 miljarder kronor.

En åtgärd inom ramen för tillgångsförvaltningen som kan vidtas för att minska valutarisken är att valutasäkra en del av valutareserven med hjälp av valutaterminer och valutaswappar. Hur stort belopp det kan avse behöver bli föremål för en utredning men utgångspunkten bör vara ungefär en fjärdedel av valutareservens storlek. Ett belopp i den storleksordningen bedöms vara rimligt givet att transaktionerna sprids ut över en lämplig tidsperiod. Syftet med att valutasäkra en del av valutareserven är att minska Riksbankens finansiella risker och det finns således inget penningpolitiskt syfte.

I utredningen bör hänsyn tas till bland annat kostnader som eventuella åtgärder för att minska valutarisken kan medföra och att Riksbanken fortsatt ska ha en god beredskap för att genomföra sitt uppdrag enligt riksbankslagen. Eventuella åtgärder ska utformas utifrån marknadens förutsättningar. För att säkerställa detta är det nödvändigt att Riksbanken inleder en dialog med relevanta aktörer på marknaden och gör vissa praktiska förberedelser. En sådan utredning kan vara klar tidig höst 2023.

* Se ”Valutareservens finansiering – konsekvenser för Riksbankens balansräkning och finansiella risker”, Riksbanken 12 januari 2021.