Riksbankens balansräkning

Riksbankens balansräkning visar vilka tillgångar och skulder Riksbanken har. Tillgångarna hanteras till övervägande del inom ramen för Riksbankens finansiella tillgångsförvaltning. Riksbankens tillgångar består huvudsakligen av värdepapper i svenska kronor och guld- och valutareserven.

Riksbankens finansiella tillgångar och skulder

Riksbankens finansiella tillgångar och skulder

Diagram: Riksbankens finansiella tillgångar och skulder

Använd muspekaren över staplarna för att visa de olika posterna eller ladda ned CSV filen.

Värdepapper i svenska kronor – Riksbankens största tillgång

Riksbanken förvaltar finansiella tillgångar för att säkerställa att banken kan uppfylla sitt lagstadgade mål och utföra sina uppdrag. Riksbankens expansiva penningpolitik de senaste åren har inneburit att merparten av tillgångarna utgörs av värdepapper i svenska kronor. Riksbanken har sedan februari 2015 använt köp av svenska statsobligationer som ett verktyg för att göra penningpolitiken mer expansiv. I samband med coronapandemin började Riksbanken även köpa svenska statsskuldväxlar, säkerställda obligationer (bostadsobligationer), kommunobligationer och företagspapper. Till tillgångarna hör även Riksbankens utlåning mot säkerhet till penningpolitiska motparter.

En annan stor del av tillgångarna utgörs av guld- och valutareserven. Denna säkerställer att Riksbanken vid behov kan ge tillfälligt likviditetsstöd i utländsk valuta och intervenera på valutamarknaden. Valutareserven består av räntebärande värdepapper i utländsk valuta med hög likviditet och låg kreditrisk, i huvudsak statsobligationer.

Bland tillgångarna finns också fordringar på Internationella valutafonden (IMF). Riksbanken har beredskap att använda guld- och valutareserven för att låna ut pengar till IMF, som i sin tur lånar ut pengar till länder som har problem med betalningsbalansen. En del av Riksbankens fordringar på IMF är de särskilda dragningsrätter (SDR) som IMF tilldelat Riksbanken. Ett belopp motsvarande de SDR som tilldelats av IMF redovisas som en skuld i Riksbankens balansräkning.

Riksbankens övriga tillgångar består bland annat av Riksbankens fastighet vid Brunkebergstorg och av aktier i Bank for International Settlements (BIS).

Bankernas placering i penningpolitiska instrument – Riksbankens största skuld

Riksbankens finansiella skulder består till största delen av inlåning i svenska kronor – banksystemets likviditetsöverskott i svenska kronor gentemot Riksbanken. Banker som är penningpolitiska motparter till Riksbanken får placera likviditetsöverskottet hos Riksbanken genom penningpolitiska instrument i form av stående inlåningsfacilitet över natten och riksbankscertifikat med en veckas löptid. När Riksbanken tillför banksystemet likviditet i svenska kronor uppstår en skuld till bankerna i form av ökat likviditetsöverskott. Bankerna placerar överskottet som inlåning i Riksbanken. Denna inlåning har ökat de senaste åren till följd av att Riksbanken köpt svenska värdepapper. Genom köpen har Riksbanken tillfört en stor mängd likviditet till banksystemet och därmed ökat bankernas likviditetsöverskott gentemot Riksbanken.

Riksbanken har även finansiella skulder i utländsk valuta till Riksgälden. Dessa skulder utgörs av amerikanska dollar och euro som Riksbanken lånat upp via Riksgälden i syfte att finansiera valutareserven. I början av 2021 beslutade Riksbanken att ersätta lånen från Riksgälden med inlåning i svenska kronor från banker. Riksbanken köper utländsk valuta på valutamarknaden i jämn takt över en längre tidsperiod och betalar köpen med svenska kronor. Detta medför att bankernas inlåning i kronor ökar på Riksbankens balansräkning. Samtidigt återbetalar Riksbanken valutalånen hos Riksgälden i den takt de förfaller. På så sätt får Riksbanken en egenfinansierad valutareserv. (Läs mer om valutareservens finansiering ”Egenfinansieringen av valutareserven slutförs tidigare”.)

Riksbanken ger ut de sedlar och mynt som används i Sverige. Värdet på utelöpande sedlar och mynt redovisas som en skuld i balansräkningen.

Huvuddelen av Riksbankens vinst delas ut till staten. Den vinst som Riksbanken får behålla har lagts samman över åren och utgör Riksbankens eget kapital. Vinster som ännu inte realiserats balanseras mot så kallade värderegleringskonton som utgör en del av Riksbankens eget kapital.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-09-12