Valutaväxlingar för en egenfinansierad valutareserv

Valutareserven finansierades tidigare på två olika sätt: dels genom Riksbankens egen finansiering som består av eget kapital, utgivna sedlar och mynt samt inlåning från banker, dels genom lån av utländsk valuta på den internationella kapitalmarknaden via Riksgälden. I januari 2021 beslutade Riksbanken att ersätta den upplånade delen av valutareserven med egen finansiering genom inlåning från banker. Det innebar att Riksbanken växlade svenska kronor mot amerikanska dollar och euro. I slutet på december 2022 hade Riksbanken totalt växlat till sig 14,5 miljarder amerikanska dollar och 5,5 miljarder euro.

Växlingarna genomfördes i jämn takt

Växlingarna inleddes den 1 februari 2021 och genomfördes i jämn takt. I februari 2022 beslutade Riksbanken att tidigarelägga datumet för när växlingarna ska vara slutförda, till den sista december 2022 istället för sista december 2023.  

Växlingarna spreds ut jämnt över tid och gjordes i relativt små belopp för att de skulle få en så liten effekt som möjligt på valutamarknaden och på kronans växelkurs. Detta eftersom växlingarna inte hade ett penningpolitiskt syfte och därmed inte genomförs för att påverka kronans växelkurs. Växlingarna genomfördes med försiktighet och med hänsyn till marknadens förutsättningar. Det betydde att volymerna kunde variera enstaka dagar även om Riksbanken eftersträvade en jämn växlingstakt varje månad. Växlingarna gjordes till rådande växelkurs.