1995 - Sverige skriver under Maastrichtavtalet

EU-flagga

Efter folkomröstningen om EU-medlemskap skrev Sverige på Maastrichtavtalet. En viktig del i avtalet var att staterna förbandsig att ge sina centralbanker en självständig ställning. Centralbankernaskulle stå fria från politiskt inflytande och staten fick inte låna i dem.

Bakgrunden till den här delen av avtalet var övertygelsen om att den ekonomiska politiken skulle fungera bättre med en självständig än av en underordnad centralbank.Dennya uppfattningen blev ett viktigtinslag i det nya avtalet om en ekonomisk och monetär union, som den Europeiska Gemenskapens (EG) medlemsstater kom överens om 1992.

Riksbankens självständighet hade utvecklats gradvis. I Sverige beslöt riksdagen 1987 om en ny riksbankslag, som trädde i kraft 1989. På ett par punkter innebar den att Riksbankens oberoende ökade. Regeringen fick till exempel inte längre rätt att utse fullmäktiges ordförande, vilket hade varit en av de avgörande frågorna vid 1897 års reform. Istället skulle de sju ledamöter som riksdagen hade utsett välja ordförande inom sig. Dessutom skulle de sju utse en åttonde ledamot, riksbankschefen, vars mandat förlängdes från tre till fem år. Den förlängda mandatperioden gav också riksbankschefen en starkare ställning.

I och med att Sverige 1995 bestämde sig för att söka medlemskap i EG och därmed också skriva under Maastrichtavtalet var de här ändringarna inte nog. När Maastrichtfördraget trädde i kraft skulle det komma att genomsyra Riksbankens hela verksamhet. EU-medlemskapet blev en central anledning till en mer självständig centralbank.