Ordlista
B | C | D | E | F | G | H | I | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Ö
Asset-Backed Securities
Obligationer som har bakomliggande tillgångar, ofta i form av olika typer av lån, till exempel bostadskrediter. Sådana obligationer används för att finansiera så kallad värdepapperisering, där en kreditgivare säljer ut en del av sin lånestock till ett för ändamålet särskilt bildat bolag.
Appreciering
Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsats: depreciering.
Avista
Vid uppvisandet. Avista kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans.
Avveckling
Slutlig reglering av skulder när pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan, oftast betalning från ett konto till ett annat konto.
Avkastningskurva
Grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider. Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt. Kallas även Yieldkurva.
Bankgirot
Bankgirot är en bankägd clearingorganisation och är den centrala aktören vid förmedling av massbetalningar i Sverige.
Basel III
Internationellt regelverk för finansiella institut som huvudsakligen reglerar bankernas kapitaltäckning, det vill säga hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar, och deras sätt att hantera likviditet. Regelverket beslutades under 2010 och ska implementeras gradvis fram till 2019.
Baselkommittén
Globalt forum för samarbete kring frågor om banktillsyn mellan tillsynsmyndigheterna och andra organ ansvariga för arbete med finansiell stabilitet i Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Frankrike, Hongkong SAR, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA. Kommittén tar bland annat fram internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer för reglering av banker.
Betalningsbalans
Sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med utlandet. Består av bytesbalans, kapitalbalans och finansiell balans. Summan av transaktionerna med utlandet är alltid noll, det vill säga transaktionerna är i balans.
Betalningssystem
Konton, regler och datasystem som behövs för att genomföra betalningar och för att överföra värdepapper mellan olika aktörer.
BIS, Bank for International Settlements
Samarbetsorgan för centralbanker, med säte i Basel. Bedriver utredningsverksamhet och utarbetar normer och standarder för finansiell verksamhet. BIS har även inlåning från och utlåning till centralbanker. Riksbanken är delägare i BIS och representerad i dess styrelse.
BNP, bruttonationalprodukt
Värde av alla de varor och tjänster som produceras i ett land för att användas till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal.
CEBS, Europeiska banktillsynskommittén
Oberoende organisation som grundades 2004 för att ge EU-kommissionen råd om hur direktiv inom bankområdet i EU bör utformas, arbeta för att medlemsländerna inför direktiven på ett enhetligt sätt och verka för ett djupare samarbete och större informationsutbyte mellan myndigheterna. CEBS bestod av representanter för tillsynsmyndigheter och centralbanker i EU och ersattes 2009 av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Centralbank
Institution som ansvarar för penningpolitiken i ett land eller valutaområde, det vill säga fastställer en ränta för att bevara värdet på pengar. En centralbank ansvarar normalt även för att stabiliteten i betalningsväsendet kan upprätthållas och ger ut kontanta betalningsmedel. Riksbanken är Sveriges centralbank. I andra länder kan centralbanker också ha andra uppgifter, till exempel ansvara för den finansiella tillsynen eller förvalta statsskulden.
Central motpart
Finansiellt företag som träder in som part i finansiella transaktioner och tar över ansvaret för att förpliktelserna fullgörs.
Clearingsystem
System som används för att på deltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras finansiella förpliktelser. Clearingsystem används också av centrala motparter eller andra som ansvarar för att förpliktelser avvecklas genom att överföra likvida medel eller finansiella instrument. Ett clearingsystem drivs av en clearing-organisation.
Dagslåneränta
Räntan på lån från en bankdag till nästa som bankerna eller andra finansiella institut ger varandra. Det är den kortaste marknadsräntan på penningmarknaden som i sin tur påverkar de räntor som allmänheten möter och som därmed påverkar aktiviteten och prisutvecklingen i ekonomin.
Deflation
En sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet). Motsats: inflation.
Dematerialiserade
Värdepapper i elektronisk form
Denominera
Uttrycka något i termer av en given valuta, till exempel värdepapper denominerade i svenska kronor.
Deposits, depositmarknad
En lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år. Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna.
Depreciering
Då valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. Motsats: appreciering.
Derivatinstrument
Finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser, rättigheter eller andra förutsättningar vid en given framtida tidpunkt. Värdet på ett derivatinstrument är kopplat till en underliggande tillgång. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.
Devalvering
Centralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs.
Dröjsmålsränta
Ränta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter.
EBA, Europeiska bankmyndigheten
Myndighet som upprättar gemensamma reglerings- och tillsynsstandarder inom EU samt utför stresstester på europeiska banker.
ECB, Europeiska centralbanken
Gemensam centralbank för de medlemsländer i EU som har infört euron som valuta. Säte i Frankfurt. Bankens uppgifter anges i en stadga som är en del av EU-fördraget. Målet för ECB:s penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euro-området. Högsta beslutsorgan är ECB-rådet, som utgörs av de sex direktionsledamöterna i ECB och cheferna för de nationella centralbankerna i de länder som har infört euron.
ECB:s allmänna råd
Samrådsorgan inom ECBS där centralbankschefer i alla EU-länder samt ECB:s ordförande och vice ordförande ingår.
ECBS, Europeiska centralbankssystemet
Forum för samarbete mellan ECB och de nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater.
EDP, Excessive Deficit Procedure
Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier som rapporteras till EU-kommissionen två gånger per år
EFK, EU:s ekonomiska och finansiella kommitté
Rådgivande organ till Ekofinrådet och Europeiska kommissionen. Följer bland annat den ekonomiska och finansiella utvecklingen i EU och euroområdet samt granskar medlemsländernas stabilitets- och konvergensprogram. Centralbankerna är företrädda i EFK av vice centralbankschefer.
Eiopa, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
Ett unionsorgan inom EU sedan 2011 som är en del av det europeiska systemet för finansiell tillsyn samt är ett oberoende rådgivande organ till Europaparlamentet och -rådet. Eiopa ersätter den tidigare organisationen Ceiops.
Esma, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
Myndighet som bland annat arbetar med att utforma tillsynen över värdepappersföretag och marknader med verksamhet i flera länder, främja lika tillämpning av EU-regler hos tillsynsmyndigheter i olika länder samt fördjupa samarbetet mellan tillsynsmyndigheter i olika länder.
ESRB, Europeiska systemrisknämnden
Oberoende EU-organ som ansvarar för makrotillsyn av det finansiella systemet inom unionen.
Euroclear Sweden
Dotterbolag till Euroclear som för register över de allra flesta aktier och räntebärande värdepapper som handlas på de svenska finansiella marknaderna. Utför också clearing och avveckling av transaktioner med svenska aktier och räntebärande papper.
Extraordinära åtgärder
Åtgärder som Riksbanken vidtog under den finansiella krisen, exempelvis strukturella transaktioner i svenska kronor, för att hjälpa bankerna att få tillgång till likviditet, underlätta penningmarknadens funktionssätt och förstärka penningpolitikens genomslag i ekonomin.
Fast växelkurs
Ett system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor. Centralbanken försvarar denna kurs genom att köpa eller sälja utländsk valuta, alternativt höja eller sänka styrräntan för att på så sätt påverka efterfrågan på den egna valutan.
Finansiella marknader
Samlingsnamn för de marknader där finansiella tillgångar köps och säljs. De fyra viktigaste marknaderna är valutamarknaden, räntemarknaden, aktiemarknaden och derivatmarknaden.
Finansiell stabilitet
Tillstånd då det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och dessutom har motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner.
Finansiellt system
Samlingsbegrepp för ett system som omfattar banker, försäkringsbolag och andra finansiella aktörer samt finansiella marknader och den finansiella infrastruktur i form av tekniska system, dess regler och rutiner som krävs för att göra betalningar och utbyta värdepapper. Till det finansiella systemet räknas även det finansiella regelverket i form av lagstiftning, regleringar och andra normer.
Finansinspektionen
Statlig myndighet med uppgift att övervaka verksamheten för banker, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondkommissionärer, fondbolag, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer, försäkringsbolag och försäkrings-förmedlare.
Finansutskottet
Riksdagsutskott som bereder ärenden i ekonomiska frågor, bland annat om Riksbankens verksamhet och om statsbudgeten.
Finjusterande transaktioner
Transaktioner som Riksbanken använder för att dra in överskottslikviditet från bankerna eller ge bankerna möjlighet att låna pengar mot säkerhet hos Riksbanken för att hålla dagslåneräntan stabil och nära reporäntan.
Fixing
Ett pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt. Fixing sker vanligtvis officiellt.
Flytande växelkurs
Samma som rörlig växelkurs - priset på en valuta bestäms på marknaden.
FSAP, Financial Sector Assessment Programs
Program för utvärdering av myndigheter, lagstiftning och tillsyn som Internationella valutafonden (IMF) använder för att granska och analysera den finansiella sektorn i ett land. Programmen är obligatoriska för 25 utvalda länder med stora finansiella sektorer.
FSB, Rådet för finansiell stabilitet
Internationell nämnd som samordnar arbete mellan nationella myndigheter och internationella regleringsorgan inom området finansiell stabilitet för att belysa sårbarheter samt utveckla, samordna och införa internationella regleringar och tillsyn.
Guld- och valutareserv
Sveriges reserv av guld och värdepapper i utländsk valuta som förvaltas av Riksbanken. Denna buffert kan användas för att vid behov försvara värdet på den svenska kronan och ge nödkrediter till solventa banker som får problem.
Guldprisrisk
Risken för att guldreservens marknadsvärde sjunker till följd av att priset på guld faller.
Huvudsakliga transaktioner
Transaktioner som Riksbanken i normalfallet genomför varje vecka. Om banksystemet har ett placeringsbehov tillgodoses detta behov genom att Riksbanken ger ut riksbankscertifikat. Om banksystemet i stället har ett lånebehov i Riksbanken tillgodoses detta genom penningpolitiska repor eller kredit (mot säkerhet). Räntan på de penningpolitiska reporna, krediten eller certifikaten benämns reporäntan som signalerar var dagslåneräntan ska ligga under transaktionens löptid.
Högkonjunktur
Den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser. Motsats: lågkonjunktur eller recession.
IMF, Internationella valutafonden
Organ som verkar för att det globala finansiella systemet ska vara stabilt och att det inte ska uppstå internationella finansiella kriser. Övervakar och analyserar utvecklingen i de 185 medlemsländerna, ger teknisk assistans och lånar ut pengar till länder som genomför ekonomiska anpassningsprogram.
Inflation
Allmänna prisökningar som gör att pengarnas värde minskar, det vill säga att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Motsatsen är deflation.
Inflationsmått
Statistiskt mått på inflation, se exempelvis KPI eller KPIF.
Inlåningsfacilitet
Se stående faciliteter.
Interbankmarknaden
Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper.
Kontracykliska kapitalbuffertar
Reserver av kapital som banker ska hålla för att skydda sig mot förluster som kan följa efter en period av en alltför kraftig kredittillväxt.
KPI, konsumentprisindex
Statistiskt mått på prisnivån. Beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad.
KPIF, konsumentprisindex med fast ränta
Statistiskt mått på prisnivån. Beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad på uppdrag av Riksbanken. Till skillnad från KPI påverkas inte KPIF direkt av förändringar i bostadsräntorna. Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av den årliga procentuella förändringen i KPIF.
Kärnprimärkapital
Primärkapital med avdrag för kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
LCR, Liquidity Coverage Ratio eller kortfristig likviditetskvot
Mått på en banks förmåga att hantera utflöde av likviditet under 30 dagar. LCR på 100 procent innebär något förenklat att en banks likviditetsreserv är tillräckligt stor för att banken ska kunna hantera ett oväntat likviditetsutflöde i 30 dagar utan att fallera.
Likviditet
Mått på ett företags eller en organisations betalningsförmåga på kort sikt. Kan även beskriva hur snabbt det är möjligt att omsätta en tillgång i pengar.
Likviditetsstöd
Åtgärder som en centralbank kan vidta för att stödja ett eller flera finansinstituts betalningsförmåga på kort sikt i syfte att undvika en allvarlig störning i det finansiella systemet och stärka förtroendet för betalningsväsendet.
Makrotillsyn
Åtgärder för att upptäcka, övervaka och förebygga risker i det finansiella systemet som hotar den finansiella stabiliteten.
Massbetalningar
Massbetalningar är ett samlingsnamn på betalningar mellan privatpersoner, företag och myndigheter. De sker i stort antal och utgör merparten av antalet betalningar i ekonomin. Massbetalningar uppstår exempelvis vid försäljningsställen där köpare och säljare möts direkt eller vid distansbetalningar vid till exempel köp av varor på internet. Andra exempel är räknings-, leverantörs- och löneutbetalningar.
Medieakademin
Samarbetsprojekt mellan Göteborgs-Posten, Göteborgs universitet, Forsman & Bodenfors och TNS Gallup (tidigare NFO Infratest). Medieakademin gör sedan 1997 bland annat en årligt återkommande undersökning som mäter förtroendet för samhällsinstitutioner, enskilda företag och massmedier.
Modifierad duration
Mått på hur känsligt värdet på ett räntebärande värdepapper är för förändringar i räntenivån. Anges som procentuell förändring av priset på värdepapperet om räntan stiger med 1 procentenhet.
Nettning
Nettning innebär att två parter kvittar sina skulder och fordringar.
Nominell ränta
En placering till nominell fast ränta ger vid löptidens slut ett förutbestämt belopp i kronor. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet.
NSFR, Net Stable Funding Ratio eller strukturell likviditetskvot
Mått på hur mycket stabil finansiering en bank har i förhållande till sina illikvida tillgångar.
Obligation
Räntebärande löpande skuldförbindelse som kan ges ut av staten, kommuner, kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut eller större företag. En obligation har lång löptid, minst ett år. Obligationens nominella belopp återbetalas när löptiden gått ut, och under tiden får innehavaren av obligationen periodiska utdelningar (räntor).
Ogiltigförklaring av sedlar
Att ogiltigförklara sedlar innebär att sedlarna upphör att vara lagliga betalningsmedel. Man kan alltså inte längre betala med de ogiltigförklarade sedlarna. Sedlarna går däremot att lösa in på Riksbanken under förutsättning att Riksbanken bedömer att det inte finns anledning att anta att de härrör från brottsligt förvärv eller att inlösenförfarandet kan dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning.
Pelare 2-krav
Det grundläggande kapitalkravet (Pelare 1) föreskriver att en bank vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Dessutom ska kapitalbasen även täcka kapitalkravet för ytterligare identifierade risker i verksamheten som inte fångas upp i Pelare 1, så kallad intern kapitalutvärdering (Pelare 2). Pelare 2 är ett individuellt kapitalkrav som varierar mellan olika banker. För svenska banker bestäms Pelare 2-kravet av Finansinspektionen. Medan Pelare 1-kapitalkravet är offentligt och påverkar de riskvägda tillgångarna är Pelare 2-kravet i dagsläget inte offentligt och påverkar heller inte bankernas riskvägda tillgångar.
Penningmarknad
Den del av kreditmarknaden där man handlar med instrument som har en löptid på mindre än ett år, till exempel statsskuldväxlar och certifikat. En av penningmarknadens viktigaste funktioner är att säkra tillgången till likviditet för banker och andra finansiella institut.
Penningpolitik
Åtgärder som en centralbank vidtar för att upprätthålla prisstabilitet i ekonomin.
Penningpolitisk motpart
Kreditinstitut med säte eller filial i Sverige som är deltagare i RIX och som har tillgång till kreditfaciliteter hos Riksbanken. Sedan april 2009 kan kreditinstitut som valt att inte delta i RIX bli begränsade penningpolitiska motparter för att få tillgång till kreditfaciliteterna.
Penningpolitisk repa
Riksbanken lånar ut pengar genom att köpa värdepapper av penningpolitiska motparter. Samtidigt åtar sig Riksbanken att sälja tillbaka dessa värdepapper vid ett bestämt datum för ett något högre pris, där prisskillnaden motsvarar reporäntan. Riksbanken får då tillbaka pengarna, och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. Marknadsaktörerna kallar Riksbankens återköp av värdepapper för en omvänd repa. Före den finansiella krisen hösten 2008 utfördes reporna vanligtvis varje vecka. Riksbankscertifikat har därefter getts ut.
Penningpolitiska transaktioner
Transaktioner som Riksbanken har till sitt förfogande för att styra dagslåneräntan. De delas in i huvudsakliga transaktioner, stående faciliteter, finjusterande transaktioner och strukturella transaktioner.
Primärkapital
Eget kapital reducerat med föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar och immateriella tillgångar (till exempel goodwill). I primärkapitalet får också vissa typer av förlagslån ingå.
Prisstabilitet
Tillstånd där priserna på varor och tjänster ökar endast måttligt eller inte alls. Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), ska vara 2 procent.
Recession
Avmattning i ett lands ekonomiska utveckling.
Reporänta
Riksbankens viktigaste styrränta genom vilken Riksbanken kan styra de korta marknadsräntorna med avsikt att påverka inflationen. Bankerna betalar reporänta när de lånar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner. Vid tillfällen då bankerna placerar pengar i Riksbanken kan de i stället köpa riksbankscertifikat. Bankerna erhåller reporänta vid placering i riksbankscertifikat.
Reporäntebana
Prognos för reporäntan för ett antal år framöver som beräknas leda till att Riksbanken når inflationsmålet om 2 procent och bidrar till en allmänt god ekonomisk utveckling. Reporäntebanan publiceras samtidigt som Riksbankens beslut om reporäntan, vilket normalt sett sker sex gånger om året.
Repotransaktioner
Återköpsavtal som liknar ett kortfristigt lån där den ena parten förbinder sig att sälja ett värdepapper till en motpart i utbyte mot likvida medel. Samtidigt kommer parterna överens om att värdepapperet ska köpas tillbaka till ett bestämt pris vid en viss tidpunkt i framtiden. Den part som lånar ut värdepapperet betalar en ränta som utgörs av skillnaden mellan priset vid sälj- respektive köptillfället. Från engelskans repurchase agreement.
Resursutnyttjande
Anger i hur stor utsträckning produktionsresurserna arbete och kapital används.
Riksbankens direktion
Sex ledamöter som utses av riksbanksfullmäktige med mandatperioder på fem eller sex år. Direktionen ansvarar för Riksbankens verksamhet och fattar beslut om penningpolitiken, frågor om finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende.
Riksbankscertifikat
Värdepapper med kort löptid som ges ut av Riksbanken i syfte att vid behov dra in överskott av likvida medel. När bankerna placerar pengar i Riksbanken genom att köpa riksbankscertifikat erhåller de reporänta. Riksbanken utfärdar riksbankscertifikat med en löptid på normalt en vecka, det vill säga samma löptid som för repan.
Riksbanksfullmäktige
Elva ledamöter och lika många suppleanter som utses av riksdagen och har samma mandatperiod som riksdagsledamöterna. Utser i sin tur de sex ledamöterna i Riksbankens direktion, följer upp Riksbankens verksamhet och beslutar bland annat om utformningen av sedlar och mynt.
Riksbankslagen
Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank som fastställer Riksbankens mål och arbetsuppgifter.
Riskvägda tillgångar
Tillgångar på balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen summerade, värderade och riskvägda enligt gällande kapitaltäckningsregler.
RIX, Riksbankens betalningssystem
Centralt betalningssystem som hanterar betalningar till och från bankernas konton hos Riksbanken. Riksbanken fungerar som bankernas bank för betalningar i svenska kronor.
Räntenetto
Ränteintäkter från utlåning minus räntekostnader för upp- och inlåning.
Ränterisk
Risken för att värdet på ett räntebärande värdepapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger.
Ränteswap
Se swapavtal.
SCB, Statistiska centralbyrån
Central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik i Sverige.
SDR, Special Drawing Rights eller särskilda dragningsrätter
Reservtillgång som skapats av IMF för tilldelning till medlemsländerna. Värdet på SDR beräknas som en korg av dollar, euro, yen och pund.
Seigniorage
Inkomster som en centralbank får på sin sedel- och myntutgivning. Motsvarar avkastningen på de av centralbankens tillgångar som svarar mot utelöpande sedlar och mynt minskad med centralbankens totala kostnad för kontanthantering.
Sharpekvot
Mått på en portföljs riskjusterade avkastning. Beräknas som portföljens avkastning utöver den riskfria räntan i relation till dess risk mätt som standardavvikelse.
SOM-institutet
Centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet.
SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Politiskt oberoende ideell förening bestående av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor. Har som mål att genom forskning, möten och bokutgivning bidra till debatt och beslut i samhällsfrågor som baseras på vetenskap och saklig analys.
Standardavvikelse
Statistiskt mått som beskriver hur mycket de olika värdena för en variabel avviker från medelvärdet. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet ger en hög standardavvikelse.
Stibor, Stockholm Interbank Offered Rate
Räntor som ett antal banker i genomsnitt anger att de kan erbjuda varandra för lån utan säkerhet i svenska kronor. Stibor bestäms dagligen för åtta olika löptider och används som referensränta vid prissättningen av olika finansiella kontrakt i svenska kronor motsvarande knappt 50 000 miljarder kronor. Stibor har stor betydelse för räntesättningen i Sverige, fördelningen av kapital i samhället och de finansiella marknadernas funktionssätt.
Stresstest
Analys av olika scenarier för att bedöma vilken motståndskraft bankerna, hushållen eller andra enheter har mot oväntade och negativa händelser.
Strukturella transaktioner
Transaktioner som i regel har längre löptid än huvudsakliga och finjusterande transaktioner för att tillfredsställa banksystemets finansieringsbehov på längre sikt och att påverka Riksbankens strukturella position gentemot banksystemet. Dessa transaktioner syftar inte till att sända penningpolitiska signaler.
Styrräntor
Räntor som en centralbank sätter i penningpolitiskt syfte. I Sverige är det reporäntan samt in- och utlåningsräntan till banksystemet.
Stående faciliteter
Banker och vissa andra aktörer kan låna pengar av respektive placera pengar hos Riksbanken över natten till reporäntan plus/minus 75 räntepunkter. Den ränta som motparten erhåller vid placering hos Riksbanken över natten är Riksbankens inlåningsränta. På motsvarande sätt får motparten betala Riksbankens utlåningsränta om banken lånar medel av Riksbanken över natten.
Swapavtal
Avtal som två parter ingår för att byta ut en valuta eller en ränta mot en annan valuta respektive ränta under en i förväg bestämd tidsperiod och i enlighet med vissa villkor.
Säkerställda obligationer
Obligationer där obligationsinnehavaren har säkerhet i vissa tillgångar. Vad gäller svenska säkerställda obligationer kan dessa tillgångar utgöras av krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom samt offentliga krediter.
TCW-index, Total Competitiveness Weights Index
Index som mäter värdet av den svenska valutan gentemot en korg av flera andra valutor. Om TCW-indexet stiger betyder det att den svenska valutan har försvagats, det vill säga det har blivit dyrare att köpa korgen av andra valutor med svenska kronor.
Transmissionsmekanism
Transmissionsmekanismen är den process genom vilken penningpolitiken påverkar inflationen och ekonomin i övrigt. Det är flera olika mekanismer som verkar samtidigt, och de brukar beskrivas som räntekanalen, kreditkanalen och växelkurskanalen.
Utlåningsfacilitet
Se stående faciliteter.
Valutainterventioner
När centralbanken (Riksbanken) köper eller säljer svenska kronor på den öppna marknaden i syfte att påverka den egna växelkursen. Medlen tas från centralbankens valutareserv.
VaR, Value-at-Risk
Statistisk metod som beskriver den största potentiella förlust vid en investering som med en viss statistisk säkerhet (konfidensnivå) kan uppstå under en bestämd tidsperiod. Används för att mäta risken i en specifik tillgång eller i en portfölj av tillgångar. Riksbanken tillämpar konfidensnivån 99 procent och tidsperioden tio dagar.
Valutakurs eller växelkurs
Värdeförhållande mellan två valutor, det vill säga det pris till vilket en valuta kan växlas mot en annan.
Valutapolitik
Åtgärder som en centralbank vidtar för att påverka den egna växelkursen i förhållande till andra valutor. Kallas också växelkurspolitik. I Sverige beslutar regeringen huruvida växelkursen ska vara rörlig eller fast. Riksbanken har sedan till uppgift att sköta den dagliga politiken inom ramen för det beslutade systemet.
Valutareserv
Se guld- och valutareserv.
Valutarisk
Risken för att tillgångarnas marknadsvärde, mätt i svenska kronor, sjunker när den svenska kronan stärks mot de valutor som tillgångarna är investerade i.
Valutaswap
Se swapavtal.