Förvaltning av guld- och valutareserven

Som centralbank har Riksbanken obegränsade möjligheter att vid behov öka mängden svenska kronor. Däremot finns inte samma möjligheter när det gäller utländsk valuta. Därför har Riksbanken, liksom de flesta andra centralbanker, en guld- och valutareserv.

Denna ska i första hand garantera att Riksbanken kan utföra sina lagstadgade uppdrag, nämligen att hålla inflationen låg och stabil samt att främja den finansiella stabiliteten. Riksbankens guld- och valutareserv är värd ungefär 500 miljarder svenska kronor. Valutareserven ger Riksbanken möjlighet att köpa och sälja valuta i penning- och valutapolitiskt syfte samt beredskap att förse det finansiella systemet med likviditet i såväl kronor som utländsk valuta. Dessutom gör den att Riksbanken kan uppfylla olika internationella åtaganden, till exempel gentemot IMF och andra centralbanker. I andra hand ska guld- och valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, god avkastning i förhållande till den risk som tas i förvaltningen. God avkastning stärker också Riksbankens finansiella oberoende.

Valutareserven kan mildra effekterna av en kris

Riskerna i det svenska finansiella systemet har successivt ökat. Detta beror på att de svenska bankerna har vuxit kraftigt. Banksektorn har alltså blivit stor i förhållande till den svenska ekonomin, vilket innebär att en finansiell kris kan bli mycket kostsam för svenska hushåll och företag. Dessutom har bankerna blivit allt mer beroende av att ha tillgång till utländsk valuta eftersom de ökat sin verksamhet i andra länder.

Tack vare valutareserven kan Riksbanken, i ett krisläge, erbjuda bankerna lån i utländsk valuta. På så sätt kan man mildra effekterna av en finansiell kris och förhindra att den sprider sig till samhället i övrigt.

Säkra tillgångar med god avkastning

För att Riksbanken ska kunna hålla en hög beredskap måste tillgångarna ha god likviditet; de ska alltså med mycket kort varsel kunna omvandlas till likvida medel. Därför innehåller valutareserven huvudsakligen sådana valutor som kan behövas för likviditetsstöd och sådana tillgångar som går snabbt att omvandla till likvida medel. Tillgångarna måste också hålla en hög säkerhet, vilket begränsar möjligheterna att ta risker i investeringarna. Dessutom krävs att valutareserven är tillräckligt stor så att Riksbanken kan möta sina åtaganden.

Uppdaterad 2018-02-01