Valutareserven

Valutareserven består till största delen av värdepapper utgivna i amerikanska dollar (USD) och euro (EUR ) eftersom dessa båda valutor har störst betydelse för beredskapen att förse det finansiella systemet med likviditet i en kris.

För att sprida riskerna har Riksbanken dock valt att låta en mindre del av valutareserven bestå av brittiska pund (GBP), australiensiska dollar (AUD) och kanadensiska dollar (CAD). Den 31 december 2017 var marknadsvärdet på valutareserven 438,6 miljarder kronor.

Möjlighet att sprida risker

Eftersom valutareserven värderas i svenska kronor påverkas värdet i hög grad av hur den amerikanska dollarn och euron utvecklas gentemot kronan. Detta kallas för valutareservens valutaexponering. Riksbanken har dock även skulder i dessa valutor vilket minskar valutaexponeringen. För att ytterligare minimera effekterna av växelkursförändringar investerar Riksbanken i tillgångar i brittiska pund, kanadensiska dollar och australiensiska dollar. Riksbanken omvandlar också en del av valutaexponeringen i amerikanska dollar till norska kronor (NOK) med hjälp av derivatinstrument.

Värdet av Riksbankens tillgångar och skulder i utländsk valuta påverkas av den internationella ränteutvecklingen. Den 31 december 2017 var Riksbankens räntekänslighet 3,0, vilket betyder att om utländska räntor stiger med en procentenhet så sjunker värdet på Riksbankens nettotillgångar i utländsk valuta med 3,0 procent.

Guld- och valutareservens tillgångsfördelning

2017-12-31 (procent)

Anm. Andelar per 2017-08-31 anges inom parentes.

Nettotillgångarnas valutaexponering

2017-12-31 (procent)

Anm. Andelar per 2017-08-31 anges inom parentes.

Uppdaterad 2018-02-01