Penningpolitiska repor eller kredit mot säkerhet

Om banksystemet har ett likviditetsunderskott gentemot Riksbanken så skulle Riksbanken, i stället för att dra in likviditet via riksbankscertifikat, erbjuda sig att tillföra likviditet via veckovisa repor eller kredit mot säkerhet.

En repotransaktion, eller repa, är en form av återköpsavtal. Benämningen repa kommer från engelskans repurchase agreement.

I en penningpolitisk repa tillför Riksbanken likviditet till banksystemet genom att köpa värdepapper från sina motparter och samtidigt avtala om att sälja tillbaka dessa vid en viss framtida tidpunkt, vanligen en vecka framåt i tiden. Den penningpolitiska repan genomförs till en ränta som motsvarar styrräntan. En repa fungerar alltså som ett lån mot säkerhet. Riksbanken kan även välja att tillföra likviditet genom att erbjuda kredit med en veckas löptid mot godkända säkerheter till en ränta som motsvarar styrräntan.

Eftersom banksystemet under en lång tid har haft ett likviditetsöverskott gentemot Riksbanken så har Riksbanken inte gjort några penningpolitiska repor sedan 2008.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-09-06