Frågor & svar om program för företagsutlåning via bankerna

Riksbanken erbjuder bankerna att låna upp till 500 miljarder svenska kronor mot säkerhet för att stimulera bankernas vidareutlåning till företag verksamma i Sverige. På så sätt bidrar Riksbanken till att företag kan möta de ekonomiska utmaningarna som följer av coronaviruset. Är du företagare och har frågor kring lån ska du vända dig till din bank.

Så fungerar Riksbankens lån till företag via bankerna

Så fungerar Riksbankens lån till företag via bankerna

 

1. Riksbanken erbjuder bankerna lån till nollränta mot säkerheter, på villkor att de lånas vidare till företagen.

 

2. Bankerna får tillgång till billiga lån som ökar möjligheterna för dem att låna vidare till företagen i dessa turbulenta tider.

 

3. Företagen kan ansöka om lån hos bankerna, vilket kan underlätta deras ekonomiska utmaningar av corona.

Lånar Riksbanken ut pengarna direkt till företagen?

Riksbanken lånar ut pengarna till bankerna, eller mer formellt via våra penningpolitiska motparter. Bankerna kan sedan låna vidare pengarna till företagen.

Varför lånar inte Riksbanken ut direkt till företagen?

Vad Riksbanken får och inte får göra bestäms av riksdagen via riksbankslagen. Det är i dag svårt för Riksbanken att låna ut direkt till företagen. Det beror på att Riksbanken är en del av försvaret för samhällsekonomin och därför inte får ta alltför stora finansiella risker. I lagen anges det som att Riksbanken måste få ”betryggande säkerheter” när den lånar ut pengar. Säkerheter som få företag har möjlighet att ge i utbyte.

Riksbanken fungerar som bankernas bank. Detta innebär lite förenklat att vi, vid behov, förser bankerna med pengar till en viss ränta och de pengarna kan sedan slussas vidare ut i samhället som lån. Det är alltså bankerna som avgör vilka företag som får lån och till vilken ränta. En centralbank som Riksbanken kan påverka bankernas vilja att låna ut, men inte tvinga dem.

I kriser kan även direkta statliga stöd till företag vara nödvändiga, till exempel kreditgarantier och sänkning av skatter och avgifter. Sådana beslut fattas av riksdag och regering inom ramen för finanspolitiken och inte av Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken.

Hur mycket ränta får företagen betala till bankerna?

Bankerna får betala reporäntan, i dagsläget nollränta, på lånen från Riksbanken. Det är sedan upp till bankerna att avgöra vilken ränta företagen ska betala. Bankernas ränta mot företagen beror på vad bankerna får betala för pengarna och vilket påslag de sedan ger mot företagen. Riksbankens beslut innebär dock att bankernas kostnad för pengarna i dagsläget är noll.

Är det bankerna som avgör vem som har rätt att ta del av lånen och hur kommer den processen att ske?

Riksbankens beslut innebär att bankerna erbjuds ränta motsvarande reporänta, för närvarande nollränta, på lånen från Riksbanken om bankerna sedan kan visa att pengarna har slussats vidare till företagen. Om pengarna stannar hos bankerna eller går till annan verksamhet får bankerna betala en straffavgift. Exakt vilka företag som får ta del av lånen är det bankerna som i slutändan avgör.

Varför lånar bankerna inte ut mer av de pengar som Riksbanken är beredd att förse dem med?

Det är i slutänden bankernas beslut vilka de lånar ut till. Riksbankens roll är att se till att det finns likviditet på marknaden så att solventa företag inte ska behöva gå omkull på grund av brist på likviditet.

Var kommer de 500 miljarder kronorna ifrån? Är de skapade ur intet?

Ja, på sätt och vis är det så! Riksbanken kan skapa pengar genom att ge ut sedlar och mynt men också genom att ge ut elektroniska pengar i svenska kronor till bankerna och det är det som vi gjort nu. Det är bara Riksbanken som kan ge ut svenska kronor på det här sättet.

När Riksbanken lånar ut pengar till bankerna skapas en skuld till allmänheten men samtidigt får Riksbanken tillgångar, som statspapper och andra obligationer, av bankerna som säkerhet. På så sätt ökar Riksbankens balansräkning.

En centralbank kan inte skapa pengar hur som helst. Skapar man för mycket pengar kan det leda till stigande priser (inflation), men skapar man för lite pengar kan det istället leda till fallande priser och lägre aktivitet i ekonomin.

De privata bankerna säger sig ha likvida tillgångar att låna ut, varför behövs mer pengar?

Åtgärden ska ses som en försäkring mot att brist på pengar hos bankerna blir ett hinder för bankernas kreditförsörjning till företagen.

Hur säkerställer man att det bara är ”livskraftiga” företag som får subventionerade lån?

Det är i slutändan bankerna som avgör vilka företag de ska låna ut till. Riksbanken varken kan eller ska styra över det. Syftet med åtgärden är att den ska överbrygga att brist på pengar hos bankerna blir ett problem under en besvärlig tid för företag som var livskraftiga före nuvarande kris och som kan väntas bli det igen när väl ekonomin har återgått mer till det normala.

Vem ska ta motpartsrisken i pengarna som lånas ut? Staten eller affärsbankerna?

Bankerna.

Min bank är inte en av era penningpolitiska motparter, hur kan mitt företag få ta del av lånen?

Till en början var det endast de banker som var Riksbankens befintliga penningpolitiska motparter som kunde ta del av lånen. Men sedan den 30 mars kan nu även svenska kreditinstitut som står under Finansinspektionens tillsyn och som tidigare inte varit penningpolitiska motparter ansöka om att bli det tillfälligt för att ta del av Riksbankens lån för vidareutlåning till företag. Läs mer på sidan Tillfälliga penningpolitiska motparter.

Varför är min bank inte en penningpolitisk motpart? 

En bank bör uppfylla de krav som finns i huvuddokumentet för Villkor för RIX och penningpolitiska instrument som finns på Riksbankens webbplats eller de krav som tagits fram för att bli tillfällig penningpolitisk motpart. Varför ett enskilt kreditinstitut som uppfyller kraven väljer att vara eller inte vara penningpolitisk motpart kan dock inte Riksbanken svara på.

Min bank är en penningpolitisk motpart men säger att de inte kommer att erbjuda dessa lån, hur kommer det sig?

Alla penningpolitiska motparter erbjuds att ta del av utlåningsprogrammet. Senast två dagar innan ett anbudstillfälle måste dock banken anmäla sig för att vara med att delta. Har banken inte anmält sig så kan den inte ta del av pengarna. Då finns en ny möjlighet vid nästa anbudstillfälle.

Ställer Riksbanken krav på hur företagen får använda lånen?

Nej, Riksbanken ställer inga krav på hur företagen får använda de pengar som de lånar. Vi ställer endast krav på att bankerna måste använda pengarna för vidareutlåning till företag.

Varför tar inte staten/Riksbanken riskerna för lånen?

Riksbanken tar risken för lånen gentemot bankerna (Riksbankens kunder) men det är upp till bankerna att göra kreditriskbedömningar på sina kunder. Riksbanken har lättat på de krav på säkerheter som man normalt ställer. Därmed tar Riksbanken över en del av risken med dessa lån. Riksbankens ansvar är att underlätta för bankerna att upprätthålla utlåning under rådande omständigheter, via extra likviditetstillförsel, som till exempel dessa lån. Regeringen har också inrättat något som kallas Företagsakuten. Företagsakuten innebär att staten tar huvuddelen av risken vid utlåning till företag som drabbas ekonomiskt av coronaviruset men som för övrigt är livskraftiga. Riksgälden ställer ut garantin till kreditinstituten som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen. Läs mer om Företagsakuten på Riksgäldens webbplats.

Vad innebär det att Riksbanken utvidgat sin vidareutlåning till enskilda firmor?

Det finns ett antal företag, som bedrivs inom ramen för enskild näringsverksamhet och som inte kategoriseras som icke-finansiella företag i statistiken och därmed inte ingick i programmet till en början. En enskild näringsverksamhet, även kallad enskild firma, är en företagsform där företaget och dess ägare är samma person. Företagets organisationsnummer är samma som ägarens personnummer. I statistiken kallas dessa för företagarhushåll. Riksbanken beslutade den 6 april att utöka programmet så att utlåning till enskild näringsverksamhet jämställs med utlåning till andra icke-finansiella företag. Men precis som tidigare är det banken som avgör vilka företag som får ta del av lånen.

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-07-01