Frågor & svar om program för företagsutlåning via bankerna

Riksbanken beslutade den 20 september 2021 att avsluta detta program. Det sista tillfället som Riksbanken erbjöd lån inom programmet var den 10 september 2021. Programmet innebar att erbjuder bankerna erbjöds att låna upp till 500 miljarder svenska kronor mot säkerhet för att stimulera bankernas vidareutlåning till företag verksamma i Sverige. På så sätt bidrog Riksbanken till att företag kan kunde möta de ekonomiska utmaningarna som följer av pandemin. Är du företagare och har frågor kring lån ska du vända dig till din bank.

Så fungerar Riksbankens lån till företag via bankerna

Så fungerade Riksbankens lån till företag via bankerna

 

1. Riksbanken erbjöd bankerna lån mot säkerheter till en ränta som var satt till reporäntan (för närvarande noll procent). Syftet var att underlätta bankernas utlåning till icke-finansiella företag, inklusive enskild näringsverksamhet.

 

2. Om bankerna inte ökade sin utlåning till dessa företag skulle de betala en tilläggsränta till Riksbanken.

 

3. Företagen kunde ansöka om lån hos bankerna, vilket kunde underlätta deras ekonomiska utmaningar med anledning av coronapandemin.

Lånade Riksbanken ut pengar direkt till företag?

Riksbanken lånade ut pengar till banker, dvs våra penningpolitiska motparter. Därefter kunde bankerna låna ut pengar till företagen.

Varför lånade inte Riksbanken ut direkt till företag?

Riksbankslagen (1988:1385) stadgar Riksbankens mandat vilket beslutas av Sveriges riksdag. Enligt lagen måste Riksbanken få ”betryggande säkerheter” när vi lånar ut pengar. Det beror på att Riksbanken är en myndighet som inte får ta för stora finansiella risker.

Riksbanken fungerar som bankernas bank. Detta innebär lite förenklat att vi, vid behov, förser banker med pengar till en viss ränta och dessa medel kan sedan slussas vidare ut i samhället som lån. Det är alltså banken som avgör vilka företag som kan få lån och till vilken ränta. Riksbanken kan påverka bankernas vilja att låna ut pengar, men inte tvinga dem.

I kriser kan även direkta statliga stöd till företag vara nödvändiga, till exempel kreditgarantier och sänkning av skatter och avgifter. Sådana beslut fattas av riksdag och regering inom ramen för finanspolitiken och inte av Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken.

Hur mycket ränta får företagen betala till bankerna?

Bankerna får betala reporäntan, i dagsläget nollränta, för lånen från Riksbanken. Det är sedan upp till bankerna att avgöra vilken ränta företagen ska betala. Bankernas ränta mot företagen utgår ifrån vad de får betala för pengarna och vilket påslag de sedan ger mot företagen. Riksbankens beslut innebär dock att bankernas kostnad för pengarna i dagsläget är noll.

Är det bankerna som avgör vem som har rätt att ta del av lånen och hur ser den processen ut?

Riksbankens beslut innebär att bankerna erbjuds ränta motsvarande reporänta, för närvarande nollränta, på lån från Riksbanken om de sedan kan visa att pengarna har slussats vidare till företagen. Om en bank inte ökar sin utlåning till företag får banken betala en något högre ränta till Riksbanken. Det är alltså banken som i slutändan avgör exakt vilka företag som får ta del av aktuella lån.

Varför lånade bankerna inte ut mer av de pengar som Riksbanken var beredd att förse dem med?

Det är i slutänden bankens beslut vilka den lånar ut till. Riksbankens roll var att se till att det fanns likviditet på marknaden så att solventa företag inte skulle behöva gå omkull på grund av brist på likviditet.

Var kom de 500 miljarder kronorna ifrån?

Riksbanken kan skapa pengar genom att ge ut sedlar och mynt men också genom att ge ut elektroniska pengar i svenska kronor till bankerna och det är det som Riksbanken gjorde.

När Riksbanken lånar ut pengar till banker skapas en skuld till allmänheten men samtidigt får Riksbanken tillgångar, som statspapper och andra obligationer, av bankerna som säkerhet. På så sätt ökar Riksbankens balansräkning.

En centralbank kan dock inte skapa pengar hur som helst. Skapar man för mycket pengar kan det leda till stigande priser (inflation), men skapar man för lite pengar kan det istället leda till fallande priser och lägre aktivitet i ekonomin.

Hur säkerställs att det bara är ”livskraftiga” företag som får subventionerade lån?

Det är i slutändan den enskilda banken som avgör vilka företag den ska låna ut till. Riksbanken varken kan eller ska styra över det. Åtgärden syftade till att överbrygga att brist på pengar hos bankerna blev ett problem under en besvärlig tid för företag som var livskraftiga före nuvarande kris och som kunde väntas bli det igen när väl ekonomin återgick mer till det normala.

Vem tar motpartsrisken i pengarna som lånats ut?

Det är bankerna som tar motpartsrisken.

Ställer Riksbanken krav på hur företagen får använda lånen?

Nej, Riksbanken ställer inga krav på hur företagen får använda dessa lån. Riksbanken ställer endast krav på att bankerna måste använda pengarna för att öka utlåningen till företag.

Varför tar inte staten/Riksbanken riskerna för lånen?

Riksbanken tar risken för lånen gentemot bankerna (Riksbankens kunder) men det är upp till bankerna att göra kreditriskbedömningar på sina kunder. Riksbanken har lättat på de krav på säkerheter som vi normalt ställer för lån till banker . Därmed tar Riksbanken över en del av risken med dessa lån. Regeringen har också inrättat något som kallas Företagsakuten. Företagsakuten innebär att staten tar huvuddelen av risken vid utlåning till företag som drabbas ekonomiskt av coronaviruset men som för övrigt är livskraftiga. Riksgälden ställer ut garantin till kreditinstituten som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen. Läs mer om Företagsakuten på Riksgäldens webbplats.

Vad innebar beslutet att inkludera utlåning till enskilda firmor?

Det finns ett antal företag, som bedrivs inom ramen för enskild näringsverksamhet och som inte kategoriseras som icke-finansiella företag i statistiken och därmed inte ingick i programmet till en början. En enskild näringsverksamhet, även kallad enskild firma, är en företagsform där företaget och dess ägare är samma person. Företagets organisationsnummer är samma som ägarens personnummer. I statistiken kallas dessa för företagarhushåll. Riksbanken beslutade den 6 april 2020 att utöka programmet så att utlåning till enskild näringsverksamhet jämställs med utlåning till andra icke-finansiella företag. Men precis som tidigare är det banken som avgör vilka företag som får ta del av lånen.

Fanns det två olika låneprogram?

Ja, det fianns två olika program. Det program som lanserades i mars 2020 hade villkor som inte lämpade sig för att användas under en längre period. I mars 2021, beslutade Riksbanken därför att lansera ett reviderat program. Det programmet avslutades sedan i september 2021. Det grundläggande syftet ärmed de två programmen var detsamma, att stödja bankernas utlåning till icke-finansiella företag. Vissa detaljer som löptiderna för Riksbankens utlåning till bankerna och metoden för utvärderingen av bankernas vidareutlåning till företagen skiljde sig åt. I det nya programmet – kallat utlåning till banker för att stödja företagsutlåning (UBF) – har bland annat löptiderna för Riksbankens utlåning till banker justerats. Dessutom har Riksbanken beslutat att ändra metoden för hur utvärdering ska ske kring om bankerna har ökat sin utlåning till icke-finansiella företag tillräckligt mycket. I dagsläget finns det lån från Riksbanken till banker enligt det gamla programmet men inte det nya. Om bankerna vill kan de låna enligt det nya programmet. Det kan alltså komma att finnas lån enligt bägge programmen som löper parallellt.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2021-09-21